torsdag, april 25, 2013

Gör Gud verkligen sönder våra vapen?

Gud gör slut på krigen över hela jorden, hen bryter bågen och bräcker spjutet, sköldarna bränner hen upp i eld. (Psaltaren 46:10)

Ni som är teologer och präster, hjälp mig här! Gud gör väl inte sönder vapen när krigen genomförs av FN? Och Gud bryter väl inte sönder vapen som ska säljas till demokratier? Inte heller eldar väl Gud upp vapen när de bara används till försvar?

Eller var det frestaren som frestade med det rättfärdiga kriget?

Per Herngren
2013 04 25, version 0.1


Tack till Lisa Gerenmark för bibelstället.

måndag, april 22, 2013

Borde riksdagen bli mer politisk så som kyrkan?

Politik är att intervenera i det gemensamma för att börja lösa gemensamma problem. Politik skiljer sig därmed från både det privata och från förvaltning av det gemensamma.

Det privata skyddar sig mot det politiska, det hävdar att det här har ni andra inte med att göra. Förvaltning förhandlar, justerar och upprepar så att institutioner fortlever.

Riksdag har mycket lämnat ambitionen att lösa gemensamma problem. Riksdag har lämnat politiken. Den har istället gått över till att förhandla och justera för att dess institutioner ska kunna fortleva i en föränderlig värld. Inga egentliga reformer, så som de tidigare besluten om skola och pension för alla, har genomförts de senaste decennierna. Ett undantag är äktenskap för alla par.

Idag är det mer kyrka, fair trade, queer, feminism, ickevåld, kooperativ, forskare och företag som är politiska. Visioner, tro, moral, delaktighet, dialog, uppfinningar, experimenterande, simuleringar, interveneringar, ersättande och undanträngande av sämre lösningar är övergripande politiska verktyg. Dessa verktyg behövs för alla former av politiska lösningar oberoende av om de är höger, vänster, framåt eller bakåt. Ifall vi vill att det politiska ska bli demokratiskt och solidariskt behövs dessutom jämlik fördelning av makt och resurser läggas till bland de politiska verktygen.

Frågan är ifall vi ska fortsätta låta riksdagen fungera som en sorts styrgrupp i sin förvaltning?  Eller ifall riksdagen bör lära sig använda politiska verktyg av kyrka, feminism och andra politiska rörelser?

Per Herngren
2013 04 22, version 0.1

torsdag, april 04, 2013

Arvsynden: mål och medel separeras - Walter Benjamin

Filosofen Walter Benjamin föreslår att arvsynden är att mål och medel separeras från varandra. Handlingen är då inte rätt i sig, rätten skjuts på framtiden. Istället för att vara rätt tänks handlingen förmedla rätt och rättvisa.

Handlingar som legitimerar våld för att stoppa våld kommer från arvsynden. Exempel kan vara fredsgrupper som i uttalanden stöder viss vapenhandel för att stoppa annan vapenhandel, asylgrupper som stöder utvisning av vissa för att rädda andra.

Våld som utövas för våldets skull är inte arvsynd. Arvsynd vill rätt, den vill inte våld, men den separerar rätten från medlet. Medlet förmedlar därmed bara budskapet om rätt och rättvisa.

När våra handlingar bara ska förmedla rätt öppnar de upp för våld. Våra handlingar behöver också vara rätt för att bryta med våldet. Ickevåld blir bara möjligt när mål och medel får vara ett. Ickevåld tycks därmed för Benjamin bryta arvet från arvsynden.

Detta liknar Mohandas Gandhis ickevåld. Gandhi menar att ickevåld är när mål och medel är ett.

Per Herngren
2013 04 04, version 0.1

Referens
Walter Benjamin, "Om språket i allmänhet och det mänskliga språket", 1916.
Walter Benjamin "On Language as Such and on the Language of Man", 1916.

måndag, april 01, 2013

Samfund som tjänar utstötta - ej medelklassen

Under en påskfest i ett av kollektiven här i Hammarkullen träffade jag Karolina och Steven från Lutherska Kyrkan i Costa Rica. Steven arbetar i kyrkan med transpersoner och homosexuella. Och han presenterade sig själv som bög. Karolina arbetar i en landsortskyrka med urinvånare, hon presenterade sig som urinvånare.

Lutherska kyrkan i Costa Rica har valt att bara jobba med utstötta. De har slopat allt vanligt tonårsarbete och allt vanligt pensionärsarbete. Ingen vanlig söndagskola. Allt kyrkligt arbete är med utstötta grupper. Förutom urinvånare, homosexuella och transpersoner jobbar kyrkan med immigrantarbetare på plantagerna och med fattiga.

Ett helt samfund har tagit detta drastiska beslut: Vår kyrka behövs inte för att serva medelklassen. Medelklassen klarar sig. Vi behövs för de utstötta!

Kyrkan vågar dessutom göra sig jämlik med Costa Ricas parlament och regering. Costa Ricas lag erkänner inte äktenskap för homosexuella. Lutherska kyrkan i Costa Rica har då gått före staten och infört äktenskap för homosexuella. Det är en kyrka som vågar regera!


Ifall ni kan spanska finns det en facebookgrupp för Lutherska kyrkan i Costa Rica.

Per Herngren
2013 04 01, version 0.1

onsdag, mars 27, 2013

Jesus queerar istället för att polemisera och protestera

Vi är några från facebookgruppen HBTQ-vänliga troende som skapat en vängrupp. Vängrupp är en aktionsgrupp som fokuserar på omsorg till varandra under en aktionen. Några gör sig sårbara och andra ger stöd. Vår vängrupp gör under påskveckan en queer bibleläsning inne på den kristna kontaktsajten SolidLove. På SolidLove är det några homofober som gång på gång attackerar queer, trans, bi och homo. Nedanstående skrev jag på skärtorsdagsnatten som en del av vår vängrupps queerande inne på SolidLove:

Jesus är spännande inte bara för innehållet i det han säger utan även för hur Jesus säger det, vad Jesus faktiskt genomför i varje handling. Jesus bryter med en maktordning genom att införa en annan mer jämlik och omsorgsfull ordning.

Genom att samtala med kvinnor skapas direkt jämlikhet och respekt. Samtidigt görs det med en intim närhet till kvinnor som var otänkbar för många fromma på den tiden. Kvinnor sågs som syndiga och orena, något fromma skulle hålla sig borta ifrån.

I ingen av Jesus-berättelserna reduceras Jesus till föreläsare. Till och med i bergspredikan skapar Jesus en rättvis fördelning av resurser som faktiskt kan föda alla. Ingen går hungrig när våra resurser fördelas på alla.

De fällor som bibeldyrkarna lägger för Jesus gång på gång är att försöka få Jesus att bli polemisk. När Jesus är kritisk mot härskande och förtryck så ramlar Jesus aldrig in i motsägande eller protest. När Jesus är kritisk är han snarare förkrossande, han krossar en ordning istället för att protestera mot den.

Dagens bibelavgudande homofobi använder samma teknik som de som försökte lura Jesus in i polemik. Homofobin frestar oss att säga emot homofobin. Ifall vi säger emot polemiskt kan bibelavgudadyrkarna utvinna kraft ur våra protester. Homofobin fetischerar våra protester, precis som rasister fetischerar antirasismen när den fastnar i protesterar mot rasism.

Negativitet är egentligen maktlöst, men det negativa kan genom andras protester få makt. Protester mot homofobi genererar makt till homofobin.

Minus gånger minus gör det negativa till plus. Nej mot ett nej förvandlar det negativa till Jaet. Protester mot homofobi sätter sig själv i underläge samtidigt som homofobin görs till det etablerade.

Ifall vi istället fokuserar på att vara med och bygga jämlikhet, upprätta förtryckta, skapa rätt och rättfärdighet, befria de fångna, i så fall reducerar de som protesterar mot vårt byggande sig själv till ren negativitet. De kan inte längre utvinna kraft. Homofobin underordnar sig det den protesterar emot. Protesterna utnämner det den protesterar mot till aktör, till huvudperson.

Det geniala med queer är att det queerar, det negerar inte. Jesus och många av profeterna var experter på att queera. Det som uppfattas som Självklart, Naturligt, Sanningen görs märkligt, onaturligt, underligt. Ur detta skapas något radikalt nytt. Queer blir produktivt skapande.

Per Herngren
2013 03 28, version 0.1

söndag, mars 24, 2013

Civil olydnad är kungen på palmsöndagen

På palmsöndagen queerar Jesus kungaväldet. Det som hyllas när Jesus rider in på en liten ungåsna är inte att Jesus blir kung eller president. Han börjar inte styra och ställa, istället avsätter han centralmakten och blir fängslad och straffad för det. Det sårbara ingripandet blir kung. Det ödmjuka undanträngandet av vår underordnade lydnad blir kung.

Kung förstås som lydnad till en central makt. Det är egentligen inte en viss person som är kung, det är vår lydnad som skapar kungaväldet. Kungen måste tillsättas, igen och igen. Vår lydnad mot centralmakten ersätts genom påsk med lydnad till korset, ickevåldsligt motstånd tränger undan härskande. Genom att utmana och ta straff får vi en ny kung: Sårbart motstånd. Att göra sig sårbar inför härskande.

Jesus ingriper givetvis på många andra sätt än genom att queera kungaväldet och att göra civil olydnad till kung. Jesus bygger jämlika samhällen: kyrkan inkarnerar Jesu kropp. Jesus upprättar. Jesus bryter gränser. Jesus avskaffar uppdelning i kön, folk, funktionalitet, sexualitet och ras.

Men just palmsöndagen fokuserar dock på att göra den efterföljande påsken politisk. Palmsöndagen bryter alla avpolitiserade tolkningar av avrättningen: Jesus blir inte martyr eller offer, korset blir inte längre till för att vi ska ladda batterierna inför nästa arbetsvecka. Korsfästelsen producerar istället ny samhällsordning. Ordning som bygger på sårbarhet och ingripande snarare än makt och gränser som ska skyddas.

Per Herngren
2013 03 24, version 0.1


Tack till demokratiska palmsöndagspredikan på Marialunchen, Mariakyrkan i Hammarkullen, 2013 03 22.

Queera förstås här som att göra onormalt, onaturligt, underligt, märkligt.

Matteus 21 palmsöndagen
"Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” Matteus 21

lördag, mars 23, 2013

Islamisk occasionalism - bortom påverkanspolitik

På min andra blogg har jag funderat lite över en spännande islamisk filosofi som skapades på 800-talet. Skriv gärna en kommentar på bloggen om hur den islamiska occasionalismen skulle kunna bidra till kristen teologi!

Makt och motstånd påverkar inte - islamisk filosofi.  

måndag, mars 18, 2013

Välkommen på helgkurs i jämlikare samarbetsmetoder & konfliktingripande! 20-21 april

Grundkurs i dialogtekniker, feministiska mötestekniker, ingripa vid härskartekniker och ickevåld

Tid: lörd-sönd 20-21 april 2013
Plats: Urbana Studier, Göteborgs Universitet/Chalmers i Hammarkullen, Göteborg. 

Mer info och anmälanhttp://ickevald.net/perherngren/kurser.htm#april2013

torsdag, mars 14, 2013

Samtidsslaveri tränger ut ickevåld ur ickevåldet

Jag har länge försökt analysera varför ickevåld inte får fäste i kyrkorna här kring Sverige så som i exempelvis nordamerika. Tidigare har jag trott att den starkaste förklaringen varit att radikala kristna organisationer och kyrkor är korrumperade av lydnad, bland annat genom bidrag och rädsla för fängelse. Nu undrar jag om samtidsslaveri skulle kunna vara en nästan lika viktig förklaring till svårigheten för ickevåld att få fäste i våra kyrkor.

Samtidsslaveri är när aktivism fastnar i aktuella frågor i massmedia och bland aktivister på facebook. Frågor byts ständigt ut och långsiktiga frågor om politisk förändring trängs bort. Samtidsslaveri blir ett ömsesidigt beroende av att tjäna nyhetsmedia, att hjälpa dem att producera vinstdrivande nyheter. Samtidsslaveri är tvång att jobba gratis åt facebook och massmedia. Tvången är sociala, tekniska och även individuella beroenden. Beroendet av att dras med i samtidsslaveri kan jämföras med alkoholism och andra drogberoenden.

Civil olydnad kommer till liv
Jag var på en helgkurs i civil olydnad nyligen som organiserades av de kristna kommuniteterna Oikos och Fikonträdet. Tidigare kom civil olydnad och ickevåld ofta till liv och blev självgående på en helgkurs. Chansen var dock ännu större efter kurser som varade något längre, ex fyra-fem dagar.

För att civil olydnad ska få ett eget liv som lever vidare krävs mängder med gemensamt funderande, samtal, tystnad, ifrågasättande, humor, delande, spänningar i axlarna, stöd, omsorg, irritation; där ickevåldet kopplar ihop sig på en massa oförutsägbara sätt. Säg att det krävs ungefär 2000 kopplingar som har med ickevåld att göra för att ickevåld ska komma till liv. Bli ett eget liv. Inom forskning kallas det singularitet när något blir självorganiserande, när det lever sitt eget liv.

Civil olydnad trängs undan av samtidsslaveri
Under civil olydnads-kursen hade flera deltagare med sig smartphones vilka togs upp på raster. Det gjorde att exempelvis det senaste inom polisens rasprofilering som råkade vara den aktuella frågan togs upp för samtal och analys. Även lokala aktuella frågor diskuterades av de som arbetade lokalt i Hammarkullen. Dessutom var det de senaste timmarnas delningar av facebookvännernas glädje och sorg som krävde omedelbar respons.

Dessa aktuella frågor fångade intresset och civil olydnad trängdes undan till ett "rent" kursinnehåll. Säg att det kanske blev 500 kopplingar av ickvåld under helgen, alltså långt kvar innan det skulle kunna få eget liv och leva vidare.

Skydd mot samtidsslaveri
På civil olydnads-kurser för tio år sedan skyddas en civil olydnads-kurs av att deltagare inte tog med sig dagstidningar till kursen. Det fanns sällan tv-apparater på kursgården. Massmedia var utestängt, de väntade kvar därhemma. Samtidsslaveri fanns även då, men det hade svårare att tränga in på en kurs. Speciellt när kursen var på en gård där deltagarna sov över.

En helgkurs om civil olydnad kunde därför genomsyras av funderingar och huvudvärk om ickevåld. Rädslor bearbetades. Invändningar diskuterades. Komplexa relationer kom efter ett par dagar plötsligt till liv. Folk började konspirera och stötta varandra. Helgen levde vidare och blev till aktioner och nya kurser.

Hur kan civil olydnad och ickevåld som vill bygga långsiktigt politiskt motstånd och helt nya samhällen kunna komma tillstånd idag? Finns det något sätt att skydda civil olydnad och ickevåldsträning mot samtidsslaveri under tillräckligt lång tid för att att civil olydnad ska hinna komma till liv? Någon som har förslag?

Per Herngren
2013 03 14, version 0.1.1

lördag, mars 09, 2013

Välkommen pingstmässa med civil olydnad 18-19 maj 2013

Pålysning: Pingstmässa på SAAB Microwave

Pingsthelgen kl 11-19 båda dagarna i Mölndal

Vi bjuds in till nattvard, sång och ickevåld på SAAB Microwave. Vi använder olika former av bön: tyst, läsning, civil olydnad, samt vin- och fikonträdsplantering.


Mässan hålls på krigsradarföretaget SAAB Micowaves område i Mölndal. Som en del av mässan planterar vi vinstockar och fikonträd. Mässan hålls på båda sidor om stängslet på SAAB Microwave. SAAB Microwave är världens femte största krigsradarföretag och levererade bland annat till irakkrigen. De som väljer att gå över stängslet och plantera vinstockar och fikonträd blir möjligen gripna av vakt och polis. Vi undviker protest och negativa budskap.

Plantera vin- och fikonträd

Inspirerad av profeten Mika väljer vi att plantera vin- och fikonträd som del av pingst. Profeter valde på bibelns tid och väljer fortfarande idag omskakande metoder för att visa hur vi tillsammans ska leva rättvist och solidariskt. Att börja leva gudsriket här och nu, och där ondska råder.

”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. (Mika 4:3-4)


Ickevåldsriktlinjer

  1. Välkomna besökare till mässan. Möt varje person med inbjudande respekt och artighet.
  2. Liv är värdighet och kärlek: Använd inget fysiskt eller psykiskt våld. Undvik att ropa och springa.
  3. I pingst börjar kyrkan andas för att skapa liv. Detta möter motstånd och protest. Under pingstmässan undviker vi själva att använda protest och negativa budskap.
  4. Alla deltagare, även stödpersoner, är medlem i vängrupp. Antingen kommer ni som vängrupp eller så välkomnas ni in i en vängrupp.
  5. Alla går igenom ickevåldsträning. Denna hålls före mässan.
  6. Vi deltar under hela arrangemanget (se schema). De som önskar kan dessutom överlåta sig till den vängrupp som ger stöd vid åtal, rättegång och straff.


fredag, mars 01, 2013

Lagfundamentalism tar över i kyrkor - Jesaja

Lagfundamentalism döljs i kyrkor av radikala upprop och utmanande predikningar. Lagfundamentalism förstås här som närmast total lydnad till statens lag. Fundamentalism är inte individuell åsikt eller uppfattning utan handling, gemensamt handlande. Gemensam lydnad mot lagens bokstav.

De senaste åren har religioner och politiska rörelser börjat ses som individens åsikt och uppfattning. Tidigare var det mer beteckning på samfund, organisation eller rörelse. Istället för individuell identitet var det tillhörighet. Man manifesterade var man lade sitt engagemang eller var man var medlem.

Genom att göra religion eller politisk rörelse till individens åsikt så döljs elegant hur religiösa och politiska organisationer skapar, eller undviker att skapa, rätt.

Ifall vi ser religiösa och politiska rörelser som gemenskaper, samhällen och gemensamt handlande framträder en annan värld än den individualistiska.

Profeten Jesaja skriver:
"Rätten trängs tillbaka,
rättfärdigheten stannar på avstånd,
ärligheten snubblar på torget,
redbarheten kan inte komma fram."
... Gud "såg med misshag
att det inte fanns någon rätt."
Hen "såg att ingen trädde fram
och häpnade över att ingen ingrep."
Jesaja 59:14-16

Motsättning lag och rätt
Det finns alltid en spänning mellan lag och rätt. Rätten ingriper vid orätt. Ingripandet är rätten. Det går inte att skilja på rätt och ingripandet. Lagen å andra sidan försöker få ordning på rätten. Ifall spänning mellan lag och rätt ignoreras eller döljs trängs rätten undan. Lagen blir fundamentalistisk.

När radikala kyrkor och kristna rörelser väljer total lydnad mot lagen trängs rätten undan. Konflikten mellan lag och rätt skyms. Motsättningen mellan lag och rätt döljs genom radikala uttalanden, predikningar och deltagande i lagliga manifestationer. Motsättningen projiceras på staten, det är de som gör fel. Det är de som borde ingripa.

Genom att formulera fina värdegrunder gömda under organisationen och radikala målsättningar långt framför organisationen undviks direkt skapande av rätt.

Fixering vid individens åsikt befästs genom olika värderingsövningar och inspirerande och tankeväckande föredrag. Information om missförhållanden ligger framme på bokbordet och skickas gärna ut: folk måste få veta.

Henry David Thoreau skrev 1849 att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Hen menade att vi var effektivare i fängelse än utanför. Thoreau uppfann civil olydnad. Civil olydnad är viktig del i att upprätthålla och stärka motsättningen mellan lag och rätt.

För att inte rätten ska trängas tillbaka av kyrkors och kristna organisationers laglydnad behöver kyrkor leva spänningen mellan lag och rätt. En fundamentalistisk laglydnad tränger undan rätten hur radikala uttalanden än görs.

Detta kommer att innebära att en del av kyrkornas arbete blir stöd åt de församlingsmedlemmar, diakoner och präster som för tillfället sitter i fängelse. Det kommer också att innebära att kyrkorna måste bli den rätt som placerar dem i fängelse. Rätt är aldrig individuella samvetshandlingar.

Per Herngren
2013 03 02

Tack till demokratiska predikan före soppköket i Mariakyrkan, Hammarkullen 2013 03 01.

söndag, februari 17, 2013

Frestaren frestar oss med det goda för att hindra motstånd

"Petrus ... började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall"." Matteus 16:21-23.

Ett annat namn på satan är frestaren. Frestaren frestar med det goda livet, med ett liv i frid och lydnad och utan lidande. Satan förknippas idag med det onda. Det blir därför lätt att avfärda det onda som något annat. Det är lätt att skylla ifrån sig på det onda. Eller på de onda. Men Jesus pekar ut sin närmastes välvilliga förmaningar som satan. Satan blir därmed ett handlande, ett verb. Det är sällan det onda som frestar oss, det är det goda som frestar.

Det är inte Petrus som är satan utan handlingen av att förebrå Jesus för att han ska göra motstånd och få lida för det. Satan är Petrus försök att hindra Jesus från att vara olydig mot härskare vilka kommer att straffa Jesus för hens olydnad. Petrus frestar Jesus med att kunna undslippa lidandet. Jesus borde inte behöva riskera lidande. Välviljan blir satan.

Enligt Martin Luther King är problemet inte de onda utan de godas tystnad och lydnad. Våld och förtryck kan existera eftersom vi frestas med det goda, förutsägbara, trygga livet. Ett välordnat, lydigt liv utan lidande.

Flera jag känner som suttit i fängelse för civil olydnad upplever att vänners och anhörigas förebråelser och skuldbeläggande var värre straff än fängelset. Och andra har berättat att de inte vågat göra civil olydnad på grund av trycket från anhöriga. Här är några av frestarens frestelser och förebråelser mot de som gör civil olydnad.

Nära och käras frestelser och förebråelser
1 Stackars dig! Du ska inte behöva utsätta dig för det. Låt någon annan göra sådant! Tänk på din framtid! Jättebra, men nu är ju fel tidpunkt när du har så mycket ...
2 Stackars mig! Vad ont det kommer att göra när du sitter i fängelse! Jag kommer att bli så ledsen!
3 Men tänk på dina föräldrar! Din far börjar bli gammal! Tänker du inte alls på dina barn! Vänta tills de är stora och klarar sig själva! Vänta tills allt blivit lugnare med familjen.
4 Tänk på allt gott du skulle kunna göra ifall du inte sitter i fängelse! Överger du verkligen ditt engagemang! Du har ju ett ansvar härute också! Många behöver dig!

Per Herngren
2013 02 17, version 0.1

Matteus 16:21-23
21Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. 22Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” 23Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”

måndag, februari 11, 2013

Jesus är en bättre sociolog - Joh 12:31-32

"Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och ... skall jag dra alla till mig." Johannesevangeliet 12:31-32

Jesus lanserar en annorlunda politisk och sociologisk teori än föreställningen om politisk påverkan. Politisk påverkan har växt fram ur ångmaskinen och mekaniken. Ett kugghjul driver ett annat kugghjul. En sak påverkar en annan sak. En kula knuffar till en annan kula. Demonstrationer och politiska aktioner föreställs påverka opinion och regering. Allt handlar om kraft och makt. Makt uppfattas inte som skapande förmåga utan mer som ångmaskinens tryckkraft, påtryckningskraft. Politik blir ett ständigt knuffande.

Jesu sociologi är istället att fördriva härskare. Det motsvarar det engelska ordet "displace": tränga undan och ersätta. Gudsriken, kyrkor som kristi kropp, fördriver härskare. Undanträngandet och ersättandet görs genom byggnader: kyrkor. Och genom rättvisare och mer demokratiska samhällen: församlingar och kommuniteter. Dessa samhällen blir lagstiftare som konkurrerar med stat och statens domstolar. Rätt skipas där rätten annars hade korrumperat oss. En rättvisare lag tränger undan och ersätter härskarnas lag.

Jesus lanserar ytterligare en sociologi här. Istället för att styra, manipulera och påverka skapar Kristus, kyrkor som kristi kropp, dragkraft. Rättvisare samhällen påverkar inte. De drar. De är som karnevaler och fester. De drar till sig dans, glädje och omsorg. Rättvisa skapar gravitation. Rättvisa drar till sig rättvisa. Solidaritet drar till sig solidaritet. Radikala demokratier drar till sig demokrati. Sådana dragkrafter bygger gudsriken som fördriver härskare. Härskarna trängs undan när något annat strömmar till. Härskarna härskar inte över oss längre. Vi lyder andra riken. Gudsriken utan härskare. Riken som bemäktigar.

Per Herngren
2013 02 12. version 0.1


Tack till dialog med Lisa Gerenmark, motståndskommuniteten Fikonträdet, och Tobias Herrström, Oikos Hammarkullen, kring om påverkansarbete fungerar eller motverkar politisk förändring.

fredag, februari 08, 2013

Bli betald kursledare i ickevåld

Tack vare ett samarbete mellan folkbildningsförbundet Bilda, Urbana Studier, Göteborgs Universitet och Chalmers finns det resurser att ge ett visst arvode för att fungera som en sorts lärling under helgkurser i performativt konfliktingripande, feministiska mötestekniker, jämlikare samarbetsmetoder och om att queera härskartekniker, sexism och homofobi.

Tanken är att bygga upp en kontinuerlig möjlighet att bli 'lärling' för att sedan kunna leda egna kurser själv eller tillsammans med andra.

Ansök om att bli betald hjälpledare och lärling på tvådagarskurser
Du får 1000 kronor för två dagar som hjälpledare och lärling.

Innan du kan söka till att bli 'hjälpledare' ska du ha gått minst en av dessa kurser i Göteborg: Se: http://ickevald.net/perherngren/kurser.htm
Det är också på dessa kurser du sedan kan ansöka om att bli hjälpledare.
 
Skicka mejl med ansökan till både Ingela Bergström och Per Herngren.
Ange vilken/vilka tidigare kurser du gått, andra relevanta erfarenheter, de kurser och datum du vill bli hjälpledare på, samt kontaktuppgifter.
Ingela Bergström: ingela.bergstrom(snabel a)bilda.nu
Per Herngren: per.herngren(snabel a)gmail.com

Uppgifter för en hjälpledare och lärling är främst:
 

1.  Hjälpa till under övningar och samtal, speciellt när deltagarna delar in sig i mindre grupper.
2.  Fixa fika och organisera praktiskt med hjälpmedel, stolar, bord etc. (Mat äter vi på restaurang.)



Steg två. Efter att ha gått 'Träning för tränare' finns dessutom möjligheten att leda egna grupper och få ett högre arvode. Du kan också bli legitimerad att hålla dessa kurser för andra uppdragsgivare. Folkbildningsförbundet Bilda är inte vinstdrivande och du behöver inte betala någon andel av ditt eventuella framtida arvode till Bilda.

torsdag, januari 24, 2013

Betraktelse om civil olydnad - Lisa Gerenmark gästbloggar

Lisa Gerenmark från Motståndskommuniteten Fikonträdet och Pingstmässan gästbloggar på Motstånd & befrielseteologi.


Gal 2:16-21 Men vi vet att människan blir inte rättfärdig genom laggärningar utan genom tron på Jesus Kristus. Därför har vi också satt vår tro till Jesus Kristus för att bli rättfärdiga genom tron på Kristis och inte genom laggärningar, ty av laggärningar blir ingen människa rättfärdig. Men om vi under vår strävan att bli rättfärdiga genom Kristus skulle uppfattas som syndare, vi också, står då Kristus i syndens tjänst? Naturligtvis inte. Bara om jag åter bygger upp detta som jag har rivit ner gör jag mig till lagöverträdare. Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med Kristus, men jag lever, gast inte längre som mig själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Vi blir inte rättfärdiga genom att lyda lagen, utan vi blir rättfärdiga genom tron på Jesus Kristus. Till tron på Kristus tillkommer också en tro på solidaritet och ansvar för sin nästa. Jesus uppmanar oss alla till att ställa oss på de svagas sida, upprätta de förtryckta och skapa ett samhälle av rättvisa. För oss kristna är upprätthållandet av människovärdet större än nationalstatens lagar. Om lagen, konsekvenserna av lagen eller implementeringen av lagen bryter ner människovärdet, kan vi som kristna inte följa den.
Jesus botade sjuka på sabbaten, pratade med kvinnor och samarier och delade bröd med lagbrytare. Han bröt mot lagar, förordningar och han skapade nya ordningar. Nya ordningar som upprättade människovärdet. Detta är vad vi som kristna är kallade att göra.

I Sverige idag har vi lagar som reglerar vilka människor som får lov att bo inom våra gränser. Att sådana lagar ens finns kan en ha åsikter om, men om vi för en stund väljer att acceptera behovet av sådana lagar, så kan en ändå kritisera, dels lagarnas snäva omfattning, men framför allt hur lagarna tolkas och används i mötet med människor som flytt. Vårt samhälle översköljs dagligen av människor som vittnar om omänskliga och obarmhärtiga beslut där det till synes finns en ovilja att tro på människors berättelser om den situation de flytt ifrån. Trots uppenbara bevis på situationen i hemlandet eller på människors hälsa, tas beslut som helt strider mot gällande lagar. Orimliga krav ställs på den enskilda människans ansvar att bevisa flyktorsak eller identitet.

 I Matt 12:10-13 säger Jesus till oss att det är tillåtet att göra gott på sabbaten, även om det är emot lagen. Detta läser jag som att det är tillåtet att bryta mot lagen om det är för att göra gott. Vi har sådana lagar i Sverige. Det är nämligen tillåtet att gripa in om det är för att förhindra ett större brott. Ett sådant brott kan vara de mot de mänskliga rättigheterna. Att skicka tillbaka människor till en situation som var så grym och ohållbar att de valde att bryta upp från allt de hade för att undkomma det är ett sådant brott. Vad kan vi då göra för att förhindra detta? Det är frågan vi måste ställa oss. Tror vi på Jesus så blir aktion mot dessa upprepade lagbrytelser konsekvensen. Att gömma flyktingar eller tillhanda hålla sjukvård för dem är inte olagligt i Sverige, att blockera utfarter för att rent fysiskt förhindra tvångsutvisningar kan vara ohörsamhet mot ordningsmakten. För mig som kristen är dock lagen inte relevant, människan är relevant. I apostalgärningarna så säger Petrus och apostlarna, då de ställs tillsvars för att de undervisar Jesu lära 'man måste lyda Gud mer än människor' Så jag säger: Länge leve ohörsamheten!


Sverige är det land i världen som exporterar flest vapen per capita. Vi är alltså världsbäst på att sälja vapen. Sveriges vapenexport har ökat med 350% sedan 2001 och vi säljer vapen till länder som Saudiarabien, USA och Bahrain. Detta trots att vi har en lag som förbjuder export av vapen till länder i krig, diktaturer eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Detta är möjligt med hjälp av kryphål i lagen och så kallade undantag. Undantag som numera görs på rullande band.
Vapen används för att döda, ta liv med. Det är ingen hemlighet eller något som varken vi eller våra politiker är omedvetna om. Enda anledningen för ett vapen att tillverkas är för att döda med, alternativt att hota att döda. Varje dag dör över 2000 människor i väpnat våld runt om i världen. Som kristen kan jag inte låta detta pågå. Jag kan tyvärr heller inte lita på att Sveriges politiker ska göra något åt det, de tjänar ju pengar på dessa konflikten via vapenexporten. Vad kan då jag som kristen göra? Jo jag kan göra som det står i bibeln, närmare bestämt i Mika 4:3, nämligen att smida om svärd till plogbillar. Plogbillsrörelsen startade 1980 i USA och kom till Sverige några år senare. De inspirerades av orden i Mika och Jesaja och började avrusta vapen för att rädda liv, människoliv. Genom att agera öppet och inte fly ifrån böter och fängelse utmanas bilden av straffet som något farligt och något som en vill undvika. Istället inspirerar de till att medvetet och öppet bryta mot lagar som i sin tur bryter mot mänskliga rättigheter för att skapa nya ordningar (precis som Jesus gjorde). Nya ordningar där tron på handlingar som upprätthåller människovärdet är starkare än rädslan för eventuella konsekvenser.

Det finns de som hävdar att allt vi gör grundar sig i en av två grundkänslor. Kärlek eller rädsla. Att vara kristen är för mig att våga leva mitt liv av kärlek.
Därför måste jag agera mot sådana uppenbara och ofattbara kränkningar som pågår i vårt land, i vår värld, även om jag är rädd för konsekvenserna. Det räcker inte med att å ena sidan protestera och å andra sidan fortsätta lyda. Så länge jag lyder är jag en del av upprätthållandet av detta obarmhärtiga samhälle. Jag måste agera, jag måste skapa det samhälle som jag vill ha, jag måste leva mitt liv av kärlek. Eller som Jesus sa, jag måste göra gott, även om det är sabbat.


Bön: Jesus, ge oss styrka, tro, mod och hopp

  • Styrkan att ta striden där den som bäst behövs. Striden för dessa våra minsta som sökt skydd hos oss och nu är i myndigheternas våld.
  • Ge oss tro på att din väg är den sanna och ge oss modet att vandra den. Modet att leva av kärlek och inte av rädsla.
  • Modet att stå upp för det vi tror på, modet att stå upp för dig.
  • Herre ge oss också hopp. Hopp om en framtid där kärlek och solidaritet råder. Hopp om en värld där vi inte behöver ta fighten. Hopp om Guds rike på jorden.

Lisa Gerenmark
2013 01 24

söndag, januari 20, 2013

Ockult kristendom

Ockult kommer från latinets occultus och occulere: att undanhålla, skymma, gömma. Politisk ockultism är att skymma den politiska förändringen som en organisation håller på att förverkliga. Eller snarare skulle ha förverkligat, ifall inte ockultismen lyckats gömma undan den. Ockultism uppstår i nästan alla organisationer och institutioner, annars skulle dessa snart bli 'alltför utmanande'. Både för deltagarna och för andra organisationer. Ockultism är konfliktundvikande, det är ett sätt att anpassa sig.

Det finns flera ockulta tekniker som skymmer politisk förändring. Här tar jag upp några sätt att mystfiera kyrkan.

Kyrkan är kristi kropp, kristi förkroppsligande. Kyrkan lever gudsriket. Kyrkan materialiserar Guds samhälle. Kyrkan experimenterar med, och finslipar, ett rättvisare rike: ett mer demokratiskt, solidariskt och omsorgsfullt samhälle.

Ifall man istället mystfierar kyrkan så skyms kyrkan som politisk gemenskap. Mystifierandet gör det möjligt att utvinna kraft ur kyrkan, kraft som sedan kan föras över till stressat lönearbete eller till andra organisationer.

Ockult mystifierande av kyrkan

  1. Gömma gudsriket inuti individen. I hjärtat. I hens inre. Bibelns berättelser görs till metaforer för något individuellt.
  2. Gömma riket i äkthet. I ett äkta jag som egentligen bara gud kan se och bejaka. Eller gömma riket i en innerlighet, i en ren äkta tro.
  3. Gömma riket bakom andlighet. Bortom det materiella. Bortom materialismen. Gudsriket hindras därmed effektivt från att materialisera. Kyrkan förvandlas till ett "andligt hem".
  4. Gömma gudsriket inuti ett större rike. "Låt oss be för Samhället!" Genom att göra kyrkan till en del av Samhället blir det möjligt att skymma kyrkan som ett eget samhälle jämlikt med andra samhällen runt omkring. En radikal variant är att förlägga gudsriket utanför denna världen. På så görs världen hopplös och kyrkan förvandlas till en oas.
  5. Gömma gudsriket bakom medvetenhet: en viss insikt, en viss förståelse eller en speciell lära.
  6. Gömma gudsriket under präster, biskopar och hjältar, ex Martin Luther King. Genom att projicera och centralisera kyrkan till ledarna så kan "medlemmarna" dölja att de är minst lika medverkande och medskapande i gudsriket som dessa så kallade ledare.

Per Herngren
2013 01 21, version 0.1

måndag, januari 14, 2013

’Han’ är gud - kyrkan feminiseras och passiviseras

I Svenska kyrkans psalmbok har Agneta Lejdhamre hittat 2333 könsmarkörer för man och 184 för kvinna. Hennes bok Psalm – kön – kyrka undersöker hur psalmernas kön intervenerar i teologin.


”Könsmarkörer som rör kvinnan gäller den privata sfären och klandervärd sexualitet, har inget gemensamt med Gud och signalerar varken makt eller styrka. Hon är den som är underordnat, låter sig formas och som hör jorden till.”[1]

”Mannen representerar människan i gemen som rör sig i den offentliga sfären och det som hör himlen till. Könsmarkörerna sammanfaller ofta med beskrivningen av Gud och uttrycker makt, styrka och självständighet.”[2]

Hon framstår som ett utpräglat beroendepronomen medan han uttrycker gudomlig överordning.”[3]

Kyrkan feminiseras

Kyrkan framställs i psalmboken feminiserad. Detta sker både när kyrkan avkönas och när kyrkan blir en hon. Den feminiserade kyrkan ska i framtiden förenas med ett han, bli del av en fantastisk manlig gemenskap. Kyrkan är alltså inte fullvärdigt kristi kropp eller fullvärdigt gudsrike. Inte än. Genom att feminisera kyrkan skjuts gudsriket effektivt in i framtiden. Kyrkan passiviseras. Kyrkan får inte bli förverkligande av gudsriket.[4]

Guds ord befruktar oss

Guds ord framställs utifrån en överföringsteologi. Guds ord behöver överföras till människan. ”När så detta Ord, utsått av en såningsman, liknas vid utsäde i ofruktbar jord, men med livgivande kraft åt jorden, då återspeglas till fullo föreställningen om en aktiv manlighet som tränger in i och befruktar den passiva kvinnligheten.”[5]

Moderna varianter av denna manliga befruktningsteologi är fixeringen vid information och medvetandegörande. Ifall bara de kristna (eller opinionen, folket) blir befruktade med rätt information så kan det bli kraftfullt. Ett omedvetet, feminint, obefruktat, folk skulle inte kunna bygga guds rike.

Härskargud

Gud som styrande och härskande är också kopplat till manlighet. ”När den kristna guden så entydigt framställs som en han innebär det att Gud … riskerar att framstå som … en megahanne”[6]. Det framställer gud som en omnipotent härskargud, en sorts god diktator som ska styra oss in på rätt väg. Vi feminiseras och passiviseras. Vi behöver en god ledare! En man!

Per Herngren
2013-01-14, version 0.1

Referens

Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012.
Agneta Lejdhamre, Psalm - kön - kyrka : Könsförståelse och kyrkosyn i Den svenska psalmboken och i Svenska kyrkans kyromöte, Avhandling Uppsala Universitet Teologiska institutionen, 2011. Länk till avhandling: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:445136/FULLTEXT02


Fotnoter



[1] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 37-38.
[2] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 38.
[3] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 38.
[4] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 38.
[5] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 39.
[6] Agneta Lejdhamre, ”Han är gud”, Språktidningen, december 2012, s 39.

lördag, januari 12, 2013

Gud ser mig inte som den jag är - Gud svettas med oss

- Vadå? Varför ska jag se på dig?
- Se mig! Verkligen se!
- Vi håller ju på och letar mat till de som blivit bestulna på mat. Vi hjälps ju åt! Vi dumstrar tillsammans. Det skulle bara bli distraherande om jag stirrade på dig.
- Men jag behöver ... Ja, bli erkänd, att jag är ok!
- Ha! Ni i medelklassen skulle behöva bli mindre självupptagna! Brist på erkännande tillhör inte de stora problemen i världen.
- Men de förtryckta! Alla diskriminerade! Visst, eller hur! De behöver erkännande.
- Sällan.
- Sällan?
- Jag menar undantagsvis. De behöver oftast samarbete. Folk som vågar ta risker. Som inte är så upptagna med 'jobbet' eller 'uppdraget' eller 'avbetalningarna' eller sin 'personliga helgelse'. Folk som bygger befrielse tillsammans med förtryckta. Som delar deras lidande när makt slår tillbaka mot motståndet.
- Men, det är inte bara de som lider. Jag mår också dåligt ibland. Riktigt dåligt.
- Klart du gör! Men då brukar jag hålla dig i hand. Jag sitter där och stirrar in i vägen som du.
- Men jag behöver någon som ser mig som den jag är. Som ser igenom mina masker.
- Nähä.
- Nu är du elak. En elak gud, va!
- Varför skulle jag se genom masker? Varför skulle jag inte bejaka masker? Och du får sluta säga sådant där till barnen i kören. Igår försökte Ahmeds dotter pilla av sig huden runt knäsåret. För att se om hon kunde hitta 'sig själv' därbakom. Hitta det där äkta 'jaget' du fått henne fixerad vid. Som skulle gömma sig innanför skalet. Ahmeds mor börjar faktiskt få rätt: "Det blir aldrig något gott av att skicka din dotter till en kristen kyrka!"
- Vad ska jag säga henne? Hon har varit så ledsen!
- Säg henne att jag sitter bredvid henne, och att jag också stirrar på det där brevpappret när hon skriver till sin syster i fängelset däruppe i Diyarbakir. Och en sak till: hennes syster och jag har en bra konspiration på gång. Riktigt bra faktiskt. Hälsa henne det.
- Konspiration?
- Ja, ursäkta, jag använder lite för många språk samtidigt. Jag ska skärpa mig. Conspirare: andas tillsammans. Tja, eller svettas tillsammans är en bättre översättning. Snart får ni höra om det! Några andra fångar är också inblandade!

Per Herngren
2013 01 12, version 0.1.1

Ordförklaring
Ickevåldsligt dumstrande är vanligt i plogbillsrörelsen och i de anarkistiska Catholic Worker kommuniteterna i usa. Det innebär att några i kommuniteten regelbundet, på en bestämd tid och dag, letar mat på lastbillscentraler och i soptunnor. Maten delar kommuniteten sedan med sig till flyktingar, fattiga och hemlösa. Dessa regelbundna pulser skapar med tiden resonans med kommuniteternas motstånd mot institutioner som producerar flykt, fattigdom och hemlöshet.

Konspirationsteologi gentemot erkännandeteologi: Konspirationsteologi är gud som samarbetspartner, som går bredvid. En svettande och kämpande gud. En gud som queerar - skapar befrielse, underliggör och onormaliserar - snarare än en gud som bejakar identitet och äkthet.


Tack till Lisa Gerenmark vars idé, från en vers hon skrivit, jag har lånat; hm, snott; till den här texten.

fredag, december 21, 2012

Melankoliska eller funkiga psalmer

I min kyrka Rosa Huset spelas psalmer och sånger vanligen i afrofunk eller jazz. Eftersom vi har gudstjänst udda söndagar går jag till Mariakyrkan i Hammarkullen andra söndagar. Där spelas psalmer vanligen melankoliskt. Jag upptäcker att samma texter får helt olika budskap ifall de spelas i afrofunk med Djembe eller melankoliskt. Ofta är det närmast motsatta budskap. Texter är aldrig sig själva nog.

Per Herngren
2012 12 21, version 0.1

söndag, december 16, 2012

Tacka Gud för Centern vill bryta apartheid

I Mariakyrkans julfest här i Hammarkullen tackade vi under bönen för att Centern vill bryta nationalstats apartheid. Det vore häftigt ifall detta smittade av sig på olika sätt när vi i kyrkor och kommuniteter lever gudsriket så gott vi kan:

  • Förutsätta allas rätt att bo över hela världen.
  • Städer, kyrkor och tempel beslutar om, och blir, fristäder åt förföljda.
  • Inte se nationalstater som gigantiska boxar som "innehåller".
  • Sluta använda begrepp med prefix "ut" och "in" i samband med boende. Tja, förutom när det gäller faktiska hus som man kan gå "in" i, eller vandra "in" i.
  • Konsekvent kalla tvångsförflyttning av folk för tvångsförflyttning istället för "utvisning".
  • Välkomna "nya Hammarkullebor" istället för att kategorisera vissa som "in"vandrare.
Hmm, fler idéer?

Ge fristad
Vi i Fikonträdet Ickevåldskommunitet i Hammarkullen har fått en ny medlem Lisa Gerenmark. Hon stöder Iledin, Edlira och Reno Pillati, som flytt förföljelse, med deras sökande av uppehållstillstånd hos organisationen Sverige. Vi i Fikonträdet har dock redan beslutat att ge Iledin, Edlira och Reno Pillati fristad här hos oss, vi har alltså gett dem uppehållstillstånd. Samtidigt vill vi inspirera andra organisationer att också ge dem uppehållstillstånd.

Fristadsrörelsen
Fristadsrörelsen, Sanctuary movement, startade i USA under tidigt åttiotal. Kyrkor tog beslut att som kyrka ge fristad åt flyktingar som var förföljda. Även en och annan synagoga och ett fackförbund gav fristad. Att ge fristad är ett folkets beslut om skydd och gästfrihet. Fristad har anor från medeltiden och långt tidigare. Städer och kyrkor gav fristad åt förföljda. Att ge fristad blir ett politiskt beslut som konkurrerar med regeringars och migrationsverks beslut. Det är ett sätt att börja regera. Regera tillsammans med andra organisationer istället för att överlåta regerandet.

Per Herngren
2012 12 16, version 0.1

Referens
"Centern vill öppna gränserna", Svenska Dagbladet, 2012 12 16

söndag, december 09, 2012

Jesus queerar korset

Jesus, med sin kropp, sina sår och sin övergivenhet, onormaliserar ett redskap för tortyr och avrättning. Korset splittras och blir ett redskap för befrielse och gemensam omvändelse, revolution.

Det är straffets förmåga att kontrollera oss, göra oss laglydiga, som queeras. Genom att inte fly straffet görs straffet märkligt. Det producerar konstigt nog befrielse.

När församlingsmedlemmar, präster och diakoner sitter i fängelse eller dödas för befrielse skapas befrielse. Medlet för att göra oss laglydiga producerar olydnad.

Per Herngren
2012 22 09, version 0.1

lördag, november 24, 2012

Sveriges kristna råd fastnar i kolonialism?

Kyrkor i Sverige reproducerar fortfarande koloniala ordningar. Det visar Sveriges kristna råds Fredsbön som lämnas ut till kyrkorna i Sverige angående förtryck och våld i Palestina och Israel under november 2012.

Kyrkor och Sveriges kristna råd bygger befriande samhällen. De bygger verklig befrielse. De bygger verkliga samhällen. Min kritik är en kritik mot något jag i många sammanhang är glad över att vara del av. 

När jag själv åkte runt och höll ickevåldsträning 2011 i Irak, Kurdistan och Turkiet drogs jag gång på gång själv med i koloniala ordningar. Postkolonial teori visar att vi inte kan hoppa ur kolonialismen. Vi kan inte bli rättfärdiga själva, men tillsammans kan vi bygga rättvisare och mer ickevåldsliga samhällen. Det är en pågående motståndskamp. Denna text blir därför också en självkritik.

Min maktanalys av Sveriges kristna råds Fredsbön utgår från postkolonial kritik. Det fortsatta postkoloniala kolonialiserandet av nord-syd, vita-bruna, bygger på motsägelser. Avgörande för att hålla ihop dessa motsägelser är välvillighet (välvillighetsdiskurs). "De behöver vår hjälp." De stackars 'bruna' behöver de 'vita' för att befria dem.

Välvillighet inom kolonialism reproducerar två komplementerande ordningar. Vita hjälper bruna. Och vita hjälper den lokala bruna eliten att hjälpa de maktlösa stackars bruna. Brun använder jag som en symbolisk samlingsbeteckning på de som definieras som "de andra" genom 'vithet' och genom andra dominanstekniker.

Välvillighetsdiskurs pekar ut vissa som aktörer och andra som passiva offer. När kyrkor, solidaritetsgrupper och biståndsorganisationer åker 'ner' och organiserar befrielsekonferenser träffar man alltför ofta eliten, precis som under kolonialismens koloniserande. Eliten (speciellt den radikala eliten) är tillräckligt vit för ett samarbete. Kolonialismen reproduceras igen.

Fredsbön som kolonialiserande

Fredsbönen från Sveriges kristna råd reducerar "folket" till offer. Barn och gamla, män och kvinnor, de som "mist sina barn", förlorat "nära anhöriga" samt de som kämpar för befrielse beskrivs som offer eller så nämns de inte. 

De reduceras därmed till objekt för förtryck, de reduceras till passiva. 

De namnges inte som aktörer. Ett alternativ vore att lyfta fram hur olika grupper blir både aktörer och objekt för förtryck. Att be för befrielsekamp i området, för ickevåldsmotstånd, för byråd, för fackföreningar, för fredsorganisationer och för områdets olika stödföreningar.

De som i fredsbönen pekas ut som aktörer och subjekt, de som görs till lösningen, är eliten i området samt "oss" svenskar och västerlänningar. 

De som direkt namnges som aktörer i bönen är "biståndsarbetare", "läkare", sjukvårdare" och "israeliska och palestinska ledare", och även andra "politiska ledare". Trots att ickevåldsliga befrielsegrupper har fler antal aktiva, än vad alla elit-grupper som nämns i fredsbönen har tillsammans, så pekas inte dessa ut som aktörer. 

Ytterligare en grupp nämns som aktörer, som subjekt för befrielse, är "oss". Vi är kallade att vara aktörer. Vi svenskar och västerlänningar som arbetar för "rättvisa, fred och försoning", och vi som läser fredsbönen på söndagens gudstjänst.

Ytterligare en maktteknik är att använda ordet "konflikten" om bomber, förtryck, övergrepp och våld. Konflikt beskrivs som negativt, och som synonymt till förtryck och krig. Konflikt beskrivs inte som del av befrielsen. "Konflikten" döljer också vår del i vad som händer, våra vapenköp, vår vapenhandel, och vår handel.

Per Herngren
2012 11 24, version 0.2

Bilaga 1
Sveriges kristna råd är ett nationalistiskt definierat samarbetsorgan för kyrkor och samfund. "Sveriges kristna råd (SKR) är en mötesplats för 25 medlemskyrkor vilket representerar en stor del av Sveriges befolkning. "

Bilaga 2

Fredsbön för israeler och palestinier

Sveriges kristna råd vill med anledning av den upptrappade konflikten i Israel och Palestina, uppmana till bön för dem som lever i rädsla, de skadade och för alla dem som sörjer sina döda anhöriga och vänner. Vi uppmanar också till bön för alla politiska ledare att de ska fatta beslut som leder till fred för människorna.
Fredsbön
Livet och hoppets Gud, vi vet att du hör förtvivlans och lidandets rop. Därför kommer vi inför dig när bomber faller över Gaza och Israel. Dessa bomber dödar, skrämmer och förstör. Vi ber för alla offer, för krigets vanvett, särskilt för dem som mist sina barn och nära anhöriga, för de skadade, för de som gett upp hoppet.  
Vi ber för barn och ungdomar och att de ska få behålla hoppet om en värdig framtid. Vi ber för läkare, sjukvårdare och humanitära biståndsarbetare som i nöd och kaos försöker hjälpa skadade och traumatiserade. Vi ber för israeliska och palestinska ledare att de ska få mod att besinna sig och se och handla för folkens och allas gemensamma bästa och få stopp på allt våld och övergrepp.
Gud, Du som fortsätter kalla oss att arbeta för rättvisa, fred och försoning i en värld märkt och sårad av orättvisa, våld och likgiltighet Fyll oss med ett hopp bortom allt förnuft!
Gud förbarma Dig!Kristus förbarma Dig!Gud förbarma Dig!

söndag, november 11, 2012

Präst bortom "borgerlig ångest"

"Jag orkar inte att administrera borgerlig ångest. Därför kallade kyrkan mig till att bli fängelsepastor och krogpastor."

Svante Mjönes predikan i Rosa Huset Lövgärdet 11 november 2012

söndag, oktober 07, 2012

Jesus en tidig kopierare

Vi agerar och tänker inte ensamma eller som enskilda. Vi agerar tillsammans. Vi förnyar bara genom att kopiera och imitera. Kopierandet föregår, och är med och skapar, det nya. Färdigheter är upprepning. Tänker gör vi med bokstäver och ljud som genom upprepning blivit ord och språk. Översättning är upprepning. Minnen representerar inte någon "verklighet" därute. Minnen är verkliga översättningar, upprepningar.

Sanningen är inte svaret på en fråga, sanningen är att återigen ägna sig åt sanna problem som förtryck, krig, svält och hemlöshet. Sanningen är att fokusera på upprepandet, inte på att finna svaret eller lösningen. Svaren kan vi lämna bakom oss, de är avklarade. Gud är inte svaret, Gud är frågan, frågan som måste upprepas. Gud möter vi genom att återigen möte den förtryckte, återigen möta den fattige och papperslöse.

Jesus var en tidig filosof kring kopierande och bejakade sig själv som en upprepare. "”Hur kan han som inte har studerat vara så lärd?” Jesus svarade: ”Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. Om någon vill göra hans vilja skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har sänt honom, han talar sanning" (Johannesevangeliet 7:15-18)

Per Herngren
Mariakyrkan Hammarkullen, 2012 10 07, version 0.1

lördag, september 29, 2012

Jesus pratar aldrig om ledarskap eller om goda ledare

Ledarskapsdiskursen kallas föreställningen att ledare, präster, chefer, ordföranden, yrkespolitiker, styrelser eller presidenter är bäst lämpade att lösa våra gemensamma frågor, konflikter eller problem. Jag gjorde en datorsökning i Nya Testamentet, och ifall min sökning stämmer pratar Jesus aldrig om ledarskap eller om nödvändigheten av ledare. När han nämner ledare är det i negativ bemärkelse, ledare leder fel. Han varnar oss för att följa ledare.

Möjligtvis finns det ett undantag: Det är när när Jesus vänder upp och ner på hierarkierna:
"Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren." Lukas 22:26.

Här skulle man kunna tänka sig att Jesus skapar en romantisk bild av en ödmjuk och mjuk ledare. Men han krossar snarare föreställningen om att fasta hierarkier skulle vara lösningen på gemensamma problem. Jesu politik är istället samverkan och jämlikhet, bemyndigande och olydnad till auktoriteter, förverkligande och misslyckande, sårbarhet och ömsesidigt beroende.

Per Herngren
2012 09 29, version 0.1.1


Metod
Jag sökte med följande söktermer "ledare", leda", ledda", "ledande", "ledarskap".
Sökningarna gjordes på http://www.bibeln.se
Är det någon som kan grekiska som kan göra liknande sökningar på motsvarande grekiska texter? Finns det synonymer till ledarskap eller ledande som jag missat?

söndag, september 02, 2012

Kärleken drar i oss

"Låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud", skriver Johannes, en av Jesu tidiga lärjungar. "Detta är kärleken: inte att vi har älskat ... utan att Gud älskat oss".

Ifall Gud är kärlek skulle vi kunna skriva sista citatet så här istället: Detta är kärleken: inte att vi älskar utan att kärleken älskar oss. Från att vara subjekt med kravet att vi ska älska blir vi objekt för kärleken. Kärleken drar i oss, drar med oss. Ifall vi låter oss dras med av kärleken blir vi medaktörer, vi är inte bara objekt.

Kärleken lever därmed inte så mycket i oss som hos vår nästa, vår nästa drar i oss. Gud, kärleken drar oss till varandra, kärleken gör oss till solidarisk gemenskap. Detta blir en alternativ läsmetod gentemot när man läser bibeln som individuell radikalitet.

Med en sådan relationsinriktad läsmetod kan vi läsa bibeltexter som annars brukar individualiseras annorlunda. Ta till exempel den barmhärtige samariern:

Den barmhärtige samarien kalkylerade inte (enligt Martin Luther King och Tobias Herrström) över vilka möjligheter han själv hade att agera såsom prästen och leviten gjorde. Istället ägnade sig samariern åt vilka möjligheter rånoffret hade att klara sig och överleva. Utgångspunkten för det radikala ingripandet var alltså inte samariern själv utan den som var misshandlad. Samariern började inte med sig själv, utan med sin nästa.

Samariern löste det inte ens själv, lägger Ulla Abramsson till. Han fick hjälp av en åsna. Han använde pengar och såg till så att ett värdshus kunde hjälpa offret. Själva läkningen och helandet utfördes antagligen till stor del tack vare sängplats, tak över huvudet, och ett effektivt kök som gjorde att den misshandlade fick mat tills han klarade sig själv. Nej just det, inte klarade sig själv, men klarade sig tillsammans med andra någon annanstans.

Per Herngren
2012-09-02, version 0.1

Kärleken drar i oss och agerar med oss: Första Johannesbrevet 4:7-10
Samarien som medarbetare snarare än ensam radikal: Lukas 10: 30-35.

Tack till Tobias Herrströms (Kommuniteten Oikos i Hammarkullen) predikan 2 september, och Ulla Abramssons gå-runda-predikan 31 augusti på Hammarkullens soppkök.

tisdag, augusti 28, 2012

Syster Anne Montgomery död 27 augusti 2012 - Deltog i första och i många andra plogbillsaktioner

Sr Anne Montgomery passed away August 27. She was part of the first plowshares action, Plowshares 8, 1980, and of quite a few plowshares disarmaments after that. 

I did my first plowshares action together with her and Pershing Plowshares in 1984, I think it was her third. When we met in holdings cells around court hearings, I remember her attitude towards guards as firm and friendly, she taught me a no-excuses-resistance which I try to share here in Sweden! This Saturday two days before she passed away, I mentioned her as my main nonviolent-model in an exercise during the Swedish Nonviolent Camp (organized by Swedish FOR, and the Fig Tree Community-a Jona House and Catholic Worker community in Gothenburg).

Peace, love and resistance,
Per Herngren
from Pershing Plowshares, and a few plowshares disarmaments in Europe


Read more about Anne Montgomery

Anne Montgomery, rscj: Peace is her passion
http://www.rscj.org/node/228

Anne Montgomery « Disarmnowplowshares's Blog
http://disarmnowplowshares.wordpress.com/tag/anne-montgomery/



Dear Friends,

Our dear friend and partner in peacemaking, Anne Montgomery, RSCJ,
passed away this morning in the company of a loving community.  The
embodiment of Agape Love, Sr. Anne worked tirelessly to create a just
and peaceful world for all.  The Society of the Sacred Heart posted
the following memorial, which will be followed by a full obituary
shortly.  I will post them at Disarm Now Plowshares
(http://disarmnowplowshares.wordpress.com/).


Sr. Anne leaves a beautiful legacy.  The rich tapestry that was her
life is a gift to us all.


************************

Anne Montgomery, RSCJ

Birth: November 30, 1926
Profession: March 5, 1951
Death: August 27, 2012

Our sister, Anne Montgomery, RSCJ, went home to God this morning,
Monday, August 27. Funeral arrangements are pending. A full obituary
will be posted shortly.


Please join us in praying for Sister Montgomery:


Beloved, into your hands,
we humbly entrust our sister Anne.
In this life you embraced her with your tender and faithful love;
Deliver her now from every evil
and bid her safely home.


God of blessings,
source of all holiness,
the voice of your Spirit has drawn countless men and women
to follow Jesus Christ
and to bind themselves to you
with ready will and loving heart.


Look with mercy on Anne
who sought to fulfill her vows to you,
and grant her the reward promised to all good and faithful servants.
May she rejoice in the company of the saints
and with them praise you forever.

Amen.

Photo:  Anne leaving the SeaTac Federal Detention Center in May 2011



söndag, augusti 26, 2012

För Jesus finns inga makthavare

I så gott som alla bibelberättelser om Jesus intervenerar han i en maktordning som skapar ojämlikhet och murar. Tillsammans med dem han möter producerar han ny jämlik ordning omedelbart  i situationen, mål och medel blir ett. I varje berättelse finns både olydnad mot maktstrukturer och förverkligande av andra jämlikare strukturer.

Maktordningar som bygger upp skillnader och underordning genom kön, funktionshinder, sexualitet, folk, klass, ålder, duktighet krossas direkt i mötet och ersätts av nya jämlikare ordningar. Kön, klass och folk avskaffas, där finns inte längre man eller kvinna, jude eller grek, slav eller fri ... Dessa ersätts av jämlik, kärleksfull och solidarisk gemenskap.

Jesus botar aldrig tarmvred eller huvudvärk; han botar bara det som skiljer människor åt, eller underordnar dem, de ordningar som på engelska kallas ableism.

Motståndare konfronteras i flera av berättelserna. Men motståndarna blir jämlikar. Den nya ordningen tränger undan deras ordning. Den skapar omedelbart något annat. Jesus uppfattar inga makthavare, han pekar inte ut några makthavare. Det finns ingen mystisk makt ovanför de situationer som det berättas om. Det finns ingen ledare som behöver påverkas för att revolutionerna ska kunna genomföras.

Det finns ingen information eller något budskap som behöver överföras till någon opinion eller makthavare för att skapa förändring. Förtryckande makt krossas ibland innan något ens har sagts, genom själva tilltalet eller beröringen, tilltal och intimitet som var orena i andra ordningar. Förändringen sker i vissa berättelser genom sättet att samtala med varandra. Och ibland genom sättet att tala om saker och ting.

I alla jesus-berättelser finns ordningar och metoder vi kan översätta till olika situationer och som vi behöver träna på. Gudsriket handlar inte speciellt mycket om insikt eller förståelse utan mer om att gemensamt pröva, misslyckas och försöka igen.

Gudsriket är i blivande. Det skjuts inte på framtiden. Det förändrar framtiden för alltid, direkt i situationen. Därför blev det olyckligt att 'tillkomme' översattes med 'Låt ditt rike komma' i nya översättningen av Herrens bön. Det är som om översättarna just där missar eller försöker neutralisera vad som faktiskt sker i varje jesus-berättelse.

Per Herngren
2012 08 26, version 0.1

Tack till Bengt Andreassons läsmetod på Ickevåldslägret augusti 2012.

lördag, juli 07, 2012

Ickevåldsträning på konfirmationsläger

Min vän Tobias Hellström är präst på konfirmationsläger. Han har lett ickevåldsträning under 16 pass med konfirmanderna. Tanken att man ska kunna lösa våld med ickevåld finns inte i deras föreställningsvärld. De har aldrig erbjudits ickevåldsträning i vare sig skolan eller i ungdomsverksamheter de deltagit i.

Övningar som Tobias tränar med konfirmanderna är bland annat: Full person trakasserar ungdom, och hur kan man ingripa för att hjälpa offret. Hur man lugnar ner en knivrånare. Avbryta ett bråk mellan två personer. Hur man ingriper vid baktaleri i skolan.

Tobias berättar att de även prövade "gå andra milen-metoden". Vid knviråndet gav man jackan också, även om rånaren bara ville ha mobilen.

"Det svåraste är att få dem att begripa att det är verklig träning och inte 'verkliga' situationer. Jag brukar berätta om hur man tränar fotboll eller lär sig spela ett instrument för att förklara hur träning skiljer sig från förenklade lösningar och fix."

Per Herngren
2012 07 07, version 0.1.1


- För den som själv vill gå träning i ickevåld. Eller som vill lära sig att träna andra i ickevåld.


Intervjun med Tobias gjordes under resan till Teresas och Samehs bröllop. Teresa är medlem i både ickevåldskommuniteten Fikonträdet och i kommuniteten Oikos.

torsdag, juni 28, 2012

Amen som bejakande eller skapande av brist

Amen kommer från hebreiskan med betydelsen 'helt säkert', 'ja absolut'. Det används som ett välkomnande, ett bejakande, ett uttryck för tro i betydelsen förtröstan till något som redan är i blivande. Det kan vara solidaritet, rättvis fördelning, gudsrike, omsorg, gemenskap. Bönen och amen är därmed avgörande del av rätten, av gudsriket, av gemenskapen. Det som inte bejakas förlorar kraft. Bejakande är livets levande. Bejakande är inte medel för livet, bejakande är att leva.

Amen översätts också till 'låt det bli så'. Det blir därmed mer tvetydigt. Det kan fortfarande vara bejakande. Men det kan också förstås instrumentellt som en befallning eller begäran om att få något som saknas, exempelvis ett jobb eller ett hus. Amen producerar i så fall en brist, ett ickebejakande. Amen övergår därmed till magi och instrumentalism. På så sätt åtskiljs bönen från det den skulle bejaka. Den reduceras till medel för att få något annat än det som bönen är, annat än att vara nödvändig del av det som amen bejakar. Amen gör i så fall gudsriket till brist, saknad.

Per Herngren
2012-06-28, version 0,1

torsdag, juni 07, 2012

När kristna kommuniteter producerar individualism

'Community' betyder i engelskan samhälle och gemenskap. Det är något vi gör och är tillsammans. Det är något gemensamt. Gemensamma ansvar, saker, institutioner, traditioner, verksamheter, solidariteter, omsorger, gemensamma liv. Samhällen, communities, värjer sig därmed från det abstrakta mystiska Samhället, vilket snarare är vidskepelse än något faktiskt existerande.

Kommuniteter som Catholic Worker i USA och i Europa försöker praktiskt leva det samhälle de vill ha. Kommuniteter är försök att leva gudsriket. Detta innebär givetvis misstag och misslyckanden. Kommuniteter justerar kontinuerligt sådana misslyckanden genom jämlika samtal, lyssnande, reflektion och genom att förverkliga demokrati.

Demokratin i kommuniteter är mycket inspirerat från demokratisk utveckling hos kväkare, jesuiter och feminister. Kommuniteter i USA bygger vidare på hundratals år av finslipning av omsorg, organisation och demokrati. Varje kommunitet skapar ett regerande. Ett gemensamt regerande, 'community'. Så som när andra organisationer regerar eller misslyckas med att regera. Kommuniteter är i princip jämlika samhällen med exempelvis företag, kommuner, stater och andra organisationer.

När kommuniteter överförs till nutidens Sverige frestas kommuniteterna att förvandlas från samhälle, gemenskap, gudsrike till produktionsapparat för individualism. Kommuniteterna ses i sådana fall inte som kristi kropp, gudsrike och som samhälle utan som stöd för medlemmen, för den enskilde, för individen.

Kommuniteten omvandlas till kraftkälla för att individen ska kunna leva radikalt kristet, eller för att individen ska orka med sitt jobb och sina studier och sin familj. När det initieras radikala verksamheter i sådana kommuniteter belastas verksamheten individen istället för gemenskapen. Kommuniteten tar inte på sig ansvar för hur gudsriket levs. Gudsriket får inte bli 'community', gemensamt. Ansvaret läggs över på individen. Sådana kommuniteter förvandlas till produktionsapparater för dagens hyperindividualism. En individualism där gemenskapen bejakas och hyllas, men där gemenskapen blir till för individen.

Tja, någon som har erfarenhet eller funderingar kring detta?

Per Herngren
2012 06 07, version 0.1

Tack till Lars Edvardsson och Jonas Abel för analyserande samtal kring kommunitetsliv.

måndag, maj 28, 2012

Pastor, gudstjänstvärd och gudstjänstdeltagare fängslade under pingstmässa vid SAAB Microwave

En pastor, en gudstjänstvärd och en församlingsmedlem fängslades kl 19:15 i fyrtiofem minuter medan pingstgudstjänsten pågick på SAAB Microwave, pingstsöndagen 27 maj 2012.
Claesgöran Johnson och Per Herngren hålls i förvar. Foto Lisa Gerenmark som inte själv blev gripen
Mässan hölls på krigsradarföretaget SAAB Micowaves område i Mölndal. Som en del av mässan planterades vinbärsplanta. De tre som under gudstjänsten greps när de höll på att klättra över stängslet på SAAB Microwave var pastor Leif Herngren, Missionskyrkan Björkö; Claesgöran Johnson, Rosa Huset Lövgärdets Missionskyrka och gudstjänstvärden Per Herngren. 
Präst i Svenska Kyrkan som predikade greps inte, inte heller pastor Bengt Andréasson som ledde gudstjänsten greps.
SAAB Microwave är världens femte största krigsradarföretag och levererade bland annat eldledningssystem till irakkrigen. Under gudstjänsten undveks all protest och negativa budskap: läs mer om brytningen med protesten på postprotest.
"Under gripandet hade vi fina samtal både med polis och vakter från Microwave", säger Leif Herngren. "Mina ben blev stela av att sitta i polisbussen och polisen gav mig dispens att få stå utanför."
"Vi lyckades plantera en vinbärsbuske innan vi greps", säger Claesgöran Johnson.
 

Gripna
Leif Herngren 070-999 25 88
Claesgöran Johnson 0707-02 21 91
Per Herngren 070-88 77 211

Inbjudare och arrangörer av pingstmässa

Rosa Huset Lövgärdets missionskyrka, Bengt Andreasson pastor i Rosa Huset, Sara Blom präst i Svenska Kyrkan. Leif Herngren pastor i Gemensam Framtid och Missionskyrkan, Fikonträdet Ickevåldskommunitet i Hammarkullen Svenska Freds Göteborg, Per Herngren från Fikonträdet, Kristna Freds Smeder.

Kontakt

Predikan: Sara Blom 070-88 93 890
Gudstjänstledare: Bengt Andreasson 070-6949291

 

Plantera vin- och fikonträd

Inspirerad av profeten Mika väljer vi att plantera vin- och fikonträd som del av pingst. Profeter valde på bibelns tid och väljer fortfarande idag omskakande metoder för att visa hur vi tillsammans ska leva rättvist och solidariskt. Att börja leva gudsriket här och nu, och där ondska råder.
”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. (Mika 4:3-4)

Liv som skapar liv för alla

I pingst börjar Kristi kropp andas och få liv. Kyrkan ger sig ut i världen, skapar liv, solidaritet och gemenskap. Den tar plats. Kyrkan möter därmed motstånd. Från tiden efter påsk då kyrkan var gömd, rädd, introvert och fokuserad på sig själv och sina medlemmar övergår kyrkan i pingst till ett liv för livet, till ett liv där förtryck och våld råder. Från pingst börjar kyrkan andas där andning hindras. Från pingst lever livet ut, livet tar plats där död tar plats. 
Det är från pingsten som kyrkan börjar möta motstånd och protester. Steningar, fängelse och avrättningar är en direkt följd av pingstens vändning ut. För alla! Eftersom den levande kyrkan tar plats där människor hotas och förtrycks möter kyrkan alltid motstånd. Pingst som livets levande, livet som tar plats, en sådan pingst kommer att innebära förföljelse. Det är i pingst motståndet börjar.

Ickevåldsriktlinjer

  1. Välkomna besökare till mässan. Möt varje person med inbjudande respekt och artighet.
  2. Liv är värdighet och kärlek: Använd inget fysiskt eller psykiskt våld. Undvik att ropa och springa.
  3. I pingst börjar kyrkan andas för att skapa liv. Detta möter motstånd och protest. Under pingstmässan undviker vi själva att använda protest och negativa budskap.
  4. Alla deltagare, även stödpersoner, är medlem i vängrupp. Antingen kommer ni som vängrupp eller så välkomnas ni in i en vängrupp.
  5. Alla går igenom ickevåldsträning. Denna hålls före mässan.
  6. Vi deltar under hela arrangemanget kl 14-21. De som önskar kan dessutom överlåta sig till den vängrupp som ger stöd vid åtal, rättegång och straff.

En pingst som återkommer

Tanken är att bygga upp pingstmässan som ickevåldstradition kopplad till kyrkoåret och kyrkans liturgi. En pulserande tradition ger resonans och sparar kraft. Enstaka arrangemang riskerar att ta mycket energi och kraft.
Pingstdagens handlar också om möjligheten till kommunikation bortanför gränser och nationer. Pingst blir därmed också ickevåldets högtid.
Annandag pingst har temat andens vind ska blåsa ut över världen. Annandag pingst får en global ansats som inte betonar individuell andlig kunskap, opinion eller attityd kring förhållanden i världen. Andningen skapar liv. Vinden tar tag och stormar.
Under pingstmässan ingår att plantera vinstockar och fikon (Mika 4:4) på SAAB Microwave för att börja förvandla krigsfabriken till liv, mat och dryck. Några väljer att gå över stängslet och plantera. Därmed kan dessa gripas och ställas inför rätta - som en andens vind som blåser. Annandagen blir därmed på flera sätt en fortsättning av pingstdagen. Vi ser rättegång och straff som en del av Annandag pingst.