Motstånd & befrielseteologi

Tack Patrik för spännande dialog! Mitt begrepp, el...

2012-04-17T09:07:59.658-07:00

Tack Patrik för spännande dialog!
Mitt begrepp, eller snarare Zizeks, magisk fetischism är nog en direkt kritik av Tomas av Aquino.

Kristendom görs till lycka som uppstår genom skådandet av Gud.

Gud, gudstjänster och bön reduceras därmed till kraft, kraftkälla, batteri - (ladda batterierna). Gud blir då ett instrument, en magisk mekanik, som överför kraft till oss när vi skådar Gud.

Detta är också ett liknande misstag som empirismen. Det verkliga reduceras till skådande av det verkliga, eller skådande av Gud.

Johannes av Korsets mystik, där kärleken till Gud skapar ett fruktansvärt lidande, en skärseld (Själens dunkla natt). Glöms ibland av idag när mystik ska generera individuell kraft, frid eller lycka.

När jag tänker lite mera skulle jag säga att den v...

2012-04-16T23:44:45.168-07:00

När jag tänker lite mera skulle jag säga att den viktiga förändringen sker när lycka tolkas om i helt inomvärldsliga termer - när människans lycka inte längre hänger samman med just skådandet av Gud eller hur vi nu vill uttrycka människans eviga salighet. Jag misstänker att Luther är skurken här - även om han ju ska ha bejakat vardaglig lycka (mat och öl och sånt) så kopplar han inte ihop denna typ av glädje med människans frälsning på det sätt som t.ex. Tomas gör.

Jag gillar inte idén om "reduktion" till...

2012-04-16T23:40:11.909-07:00

Jag gillar inte idén om "reduktion" till lycka - jag tror kritiken måste riktas mot den specifika tolkning "lycka" har i vår nutida kultur. För Tomas är det självklart att lycka inte är en motsats till lidande etc. Om det har skett en reduktion så är det not i det moderna samhället inte i medeltiden.

Jag råkar precis ha bloggat lite om Tomas syn på lycka.

Tack Patrik och Leif för spännande reflektioner! ...

2012-04-16T11:55:44.142-07:00

Tack Patrik och Leif för spännande reflektioner!

Glädje (som nämns i tyska översättningen som en av alla salig-betydelser) är ett intressant ord.

Glädje behöver ju inte alls individualiseras, eller reduceras till individens upplevelse. En fest kan vara glad. En gudstjänst kan vara glad. En grupp kan vara ett glatt gäng.

Patrik: Är det hos Tomas av Aquino som målet för mänskligt och kristet liv börjar reduceras till lycka?

Inom grekisk filosofi finns det ju tidigare. Jag undrar om det finns gnostiker som försökte få in lyckan i kristendomen?

Det ord Jesus brukar i saligprisningarna - Matt 5:...

2012-04-16T11:34:27.038-07:00

Det ord Jesus brukar i saligprisningarna - Matt 5:3-12 och Luk 6:20-22 - är makários. Det översätts i vår svenska bibel med ordet salig. I engelska översättningar med blessed som betyder välsignad. I den tyska översättningen Die Bibel in heutigem Deutsch, Die Gute Nachricht, 1982 med orden freuen dürfen sich alle, gläds alla ni som.

De olika översättningarna av ordet makários vittnar om svårigheten att finna rätt ord så att man inte får en betydelse av detta ord i överensstämmelse med de svenska ytliga begreppen lycka, lycklig. Då förknippas begreppet inte minst med materiell välgång i stället för detta som Jesu bruk av ordet förbinder med relationer till innerlig fromhet

I saligprisningarna förknippas makários med…
… de som är fattiga i anden
… de som sörjer
… de ödmjuka
… de som hungrar och törstar efter rättfärdighet
… de barmhärtiga
… renhjärtade
… de som skapar fred - tyvärr översatt i svenskan till … de som håller fred
… de som förföljs

Att förknippa begreppet makários med svenskans lycka, lycklig innebär att den djupare betydelse som detta ord har i Jesu bruk av det helt tappas bort. Svårigheten att täcka in ordets djupare bety¬delse söker man därför – som framgår av de olika språken - tolka i olika ord som salig, blessed, freuen. Jesus förknippar makários med levande fromhet som gestaltas i hunger efter rätt och rättfärdighet i att skapa fred också då det leder till förföljelse. Makários är relaterat till gudsrikets kvalitéer.

Detta stryks under än starkare av Lukas som efter saligprisningarna fortsätter med ve-rop över det som inte minst i dag hör samman med lycka som rikedom, mättnad, skratt och berömmelse.

I kristen tradition tolkar man lycka som "sal...

2012-04-16T01:30:29.472-07:00

I kristen tradition tolkar man lycka som "salighet", och det har ju som bekant en central plats i Jesu undervisning. Den tidiga kyrkan såg därför en tydlig parallell mellan lycka som det högsta målet för människan i den grekiska filosofin och målet för det kristna livet i bibeln. Tydligast är detta säkert hos Tomas av Aquino där lyckan på ett självklart vis är målet för människans liv, och förstås i kristna termer som skådandet av Guds väsen, något som bara är möjligt i det kommande livet. Lycka i detta livet anses dock vara delaktigt i denna fullkomliga lycka, och så att säga peka i rätt riktning.

Så det hänger förstås på vad man menar med lycka. Det finns säkert en stor skillnad mellan vad man menar med lycka i vår sekulariserade kapitalistiska kultur och vad man menar med lycka i kristen tradition.

Som den styrelseledamot som citeras välkomnar jag ...

2012-01-30T01:50:25.742-08:00

Som den styrelseledamot som citeras välkomnar jag en möjlighet att fördjupa det viktiga samtal som inleddes under IV tränarhelgen och nu finns öppet för alla genom Pers blog.

Själv tycker jag att det är fel att prata om att det skulle finnas en självdestruktiv organisatorisk filosofi inom KrF. Den rörelse som jag för det mesta möter består av brinnande eldsjälar som lägger ner en stor del av sin fritid på att få till gunget i KrF. Men, frågan är fortfarande viktig att ställa för alla organisationer som anser sig representera någon slags rörelse.

Jag står fast vid att KrF har två årligen återkommande rörelsehändelser i årsmötet och idédagen. Dessa står för en takt inom KrF. Låt oss kalla den för den formella, organisatoriskt administrativa takten. Årsmötet är KrFs viktigaste beslutsfattande organ och om vi tänker oss vilket taktslag som helst så skulle årsmötet kunna utgöra ettan i takten och idédagen för tvåan. Som tubaist vet jag hur viktigt det är med en stadig rytm för att resten av orkestern, gruppen, bandet ska kunna jazza, salsa, jamma, klezmerisera loss.

Men vi som håller på med musik vet också att enbart en etta och en tvåa knappast ger upphov till dansant musik. Snarare militärt marcherande. Det är därför vals går i tretakt. För att musik ska bli dansant behövs (med undantag för valsens tretaktande) antingen åttondelar, synkoper eller baktakter. Och här håller jag med Per om att vi som rörelse behöver bli bättre på att hitta former för organisatoriska synkoper, baktakter , åttondelar och tom sextondelar.

En idé som kläcktes under IV tränarhelgen och som jag stödjer fullt ut var ett årligen återkommande sommarläger. En tid för fördjupning inom rörelsens olika frågor, för dans, musik och social gemenskap. För brainstormande, kreativt skapande och närverkande utanför de sammanhang inom rörelsen som vi i vanliga fall befinner oss i. Jag hoppas att även andra idéer om hur det bakgung som kan komplettera ettorna och tvåorna i takten som idédagen utgör både kommer att uppstå och förverkligas. Som enskild kan jag inte vara med överallt, som styrelseledamot kan jag göra mitt bästa för att rörelsens årsmöte och idédag blir stadiga och stabila ettor och tvåor som det får att jamma loss kring. Jag hoppas också kunna finnas med och stödja i utformandet av ett sommarläger. Men mest av allt hoppas jag att alla KrFare runt om i Sverige ska få upp ögonen för varandra och börja gunga fram en fredssamba ihop! Då tror jag att vi uppnår den resonans som Per pratar om och efterlyser!

Tack Brynte! Det var väldigt intressant! Den bety...

2011-10-23T11:03:08.790-07:00

Tack Brynte! Det var väldigt intressant!

Den betydelse jag undersöker, översättning, kan möjligen hittas i 1) och 5).

1) Att placera en berättelse bredvid ex politiska problem eller livsproblem. Och se ifall något kan flyttas över, sättas över.

5) Exponera våra liv för kravet i en berättelse.

Det jag undersöker ifall det är möjligt att komma bort ifrån är 2) och 3), alltså metaforer, pedagogiska bilder och likheter.

Återigen, tack Brynte.

Kolla nedanstående från http://www.greekbible.com/...

2011-10-22T13:40:18.293-07:00

Kolla nedanstående från http://www.greekbible.com/l.php?parabolh/_n-----asf-_p

παραβολή,n \{par-ab-ol-ay'}
1) a placing of one thing by the side of another, juxtaposition, as of ships in battle 2) metaph. 2a) a comparing, comparison of one thing with another, likeness, similitude 2b) an example by which a doctrine or precept is illustrated 2c) a narrative, fictitious but agreeable to the laws and usages of human life, by which either the duties of men or the things of God, particularly the nature and history of God's kingdom are figuratively portrayed 2d) a parable: an earthly story with a heavenly meaning 3) a pithy and instructive saying, involving some likeness or comparison and having preceptive or admonitory force 3a) an aphorism, a maxim 4) a proverb 5) an act by which one exposes himself or his possessions to danger, a venture, a risk

Jo, det har du helt rätt i, Lars! Jag vet inte va...

2011-06-11T07:25:42.127-07:00

Jo, det har du helt rätt i, Lars!

Jag vet inte varför Jesus och bibelberättelserna inte verkar intressera sig för individuella problem eller självupptagenhet.

En kul idé vore om Jesus tänkte arbetsdelning:
"Ok, Buddhister och Hinduer sysslar med folks självupptagenhet med att bli av med sin egen självupptagenhet. Så vårt fokus blir på makt och rikedomar, och de som faktiskt är fattiga och förtryckta.Befrielsen ska inkarneras i något ni ska kalla för kyrka.Den ska bli kommandet av gudsriket."
"Ok", svarade Markus. "Säger du så, så blir det så."
"Nja", invänder Johannes. "Jag misstänker att en del kommer att försöka förvandla det du förkunnar till individuella lösningar. Men jag är med. Låt oss försöka."

Gud finner vi i mötet med den förtryckte, det må v...

2011-06-10T22:01:16.000-07:00

Gud finner vi i mötet med den förtryckte, det må vara sant men vem är då den fångne och förtryckte. Är det kanske fler än de fattiga som är förtryckta, fångna, inte av andra men i sitt eget slutna jag?

Hej! Hur kommer jag i kontakt med dig? Jag är jour...

2010-04-16T00:35:38.937-07:00

Hej! Hur kommer jag i kontakt med dig? Jag är journalist och jobbar med en bok för Ickevåldsfonden. Vill gärna prata med dig om Alternativet i Hammarkullen.
/Annika Persson
annika.persson@telia.com

Jag gillar klagan och klagosånger. Även muttrande ...

2010-04-06T12:44:07.887-07:00

Jag gillar klagan och klagosånger. Även muttrande och gnäll kan vara konstruktivt.

Men jag tror protester och blockader är något annat. De återkallar och återinsätter makten. De tillsätter en annan aktör. De blir den negation som definierar vad som är positivt, alltså det som negeras.

Hej igen! Ja kritik i sig är ju bra, oavsett om d...

2010-01-11T04:52:50.186-08:00

Hej igen!

Ja kritik i sig är ju bra, oavsett om den gäller kristendom, judendom, vänstern eller ngt annat. Det främjar en bra debatt. Kritik bör dock vara saklig och ha rimlig verklighetsförankring. Kanske hade Zizeks kritik av vänstern fungerat lika bra utan att
anföra märkliga och svagt grundade uttalanden om vad Jesus tog avstånd från, eller vad säger du?

Hej Josefin! Zizek kritiserar inte bara kristendom...

2010-01-03T10:07:51.751-08:00

Hej Josefin! Zizek kritiserar inte bara kristendomen, judendomen och vänstern. Han kritiserar också magi, eller den kyrka som bli fetischistisk: Alltså när man genom tonläge eller upprepningar försöker ladda batterierna inför nästa arbetsvecka under gudstjänsten. Här kan man postkolonialt kritisera Zizek för att han tagit över en västerländsk negativ uppdelning mellan magi och religion. Där magi blir instrumentalism och där religion blir kollektivskapande.

Jag är själv mest intresserad hur han kritiserar vänstern utifrån sin ateistiska läsning av kristendomen.

Det jag reagerar främst mot är att man gärna tar r...

2010-01-02T02:16:14.504-08:00

Det jag reagerar främst mot är att man gärna tar retorisk ansats mot GT/judendomen för att ha något att polarisera mot oavsett om GT/judendomen verkligen kan sägas stå för dessa åsikter/teologier som man polariserar mot. Förmodligen har du rätt i din uppfattning om hur Zizek läser NT. Jag menar att det är ett generellt problem med bibelläsningen i västerländsk kultur. Vi läser NT:s berättelser lösryckta från GT. Om vi överhuvudtaget läser GT så läser vi GT genom NT och inte tvärtom. Kristendomen och NT är normen och målet som judendomen och GT pekar mot. Men så är varken GT eller NT skrivna.
Åter till Zizek:

"I bibeln finns, enligt Zizek, olika gudsbilder. Där finns den potente, härskande magikerguden. Genom stämningsfull eller upprepad bön kan man förmå denne potente gud att ge kraft eller att lösa olika problem. Men på flera ställen görs det upp med potens-guden. På korset uttrycker Kristus sin egen frustration och uppgörelse med härskarguden/.../"

Helt rätt, men låt oss inte glömma att också GT är fyllt av uppgörelser med härskarguden. Faktum är att hela GT kan läsas som en spänning mellan den strukturlegitimerande härskarguden och samme Guds brytning med legitmerade strukturer och i hänsyn till svaga. GT-teologen kallar det för en spänning mellan "Common Theology" och "Embrace of Pain"* Det är ett mönster som genomsyrar hela GT.

Nästa citat:

"Leva befrielsen nu Kristendomen är precis som judendomen en befrielsereligion.[1] De kristna inkarnerar befrielsen, dock inte som ett etniskt folk utan genom sin tillit (tro) till befrielsen och frälsningen. Kristendomen väntar inte på befrielsen, befrielsen är redan materialiserad i Kristi korsfästelse"

Jo, men precis som du säger så är judendomen en befrielsereligion. Det betyder inte att man går och väntar på befrielsen. I Exodus lär vi att människan redan är befriad, frälst. Det är inget man som jude väntar på. Lagen ges sedan som ett medel för att leva ut denna befrielse här och nu. Det är lagens sociala funktion och den följs som ett svar på den frälsning som redan är given. Det där med att judendomen går ut på att vänta på frälsning är nog rätt mycket en kristendomens konstruktion - praktisk retorisk ansats att polarisera mot.

Citat:

"Tilliten (tron) handlar om att våga leva frälsningen, våga leva befrielsen redan nu istället för att vänta på en framtida revolution. Omvändelsen är inte något som ska ske senare. Omvändelsen är en ständig möjlighet."

Jo, det stämmer. Det kunde varit saxat ur en GT-exeges.

Slutfråga: Är det verligen kristendomen som revolutionerar revolutionen? Vari består det specifikt kristna inslaget i denna revolutionens revolution?

*(Walter Brueggemann, "Old Testament Theology: Essays on Structure, Theme, and Text, edited by Patrick D Miller, Minneapolis, 1992, särskilt kap 1-2)

Hej Josefin! Jag tror din läsning är rimlig om man...

2010-01-02T00:33:43.456-08:00

Hej Josefin! Jag tror din läsning är rimlig om man undersöker judendomen och kristendomen antropologiskt. Jag misstänker att Zizek läser "berättelserna" i Nya Testamentet, och läser olika revolutionsuppfattningar i dem. Han kritiserar den kamp som kämpar för en framtida revolution. Kampen är då skild från revolutionen. Revolution är en ständig direkt möjlighet. Här blir mål och medel samma sak.

Tack för svaret. Jag har ju inte läst Zizek själv ...

2009-12-31T04:19:34.682-08:00

Tack för svaret. Jag har ju inte läst Zizek själv men betvivlar inte att du läser rätt. En stilla undran bara: Kristendomen (som för övrigt inte fanns som religion förrän under andra århundradet) har haft politiska motiv att definiera sig i förhållande till judendomen. Det har funnits vinster att göra med att teckna sig mot en så mörk bakgrund som möjligt. Man har formulerat en s k "judisk teologi" och reproducerat stereotyper genom århundradena. Stora tänkare som exempelvis Weber och Luther har ägnat sig åt detta men tyvärr händer det fortfarande i våra kyrkor idag. Min undran är därför om inte detta också är en sådan reproducerad stereotyp. Är det verkligen så man ska känneteckna antik judendom? Är det så man i judisk tradition läser profetiorna eller är det något man i västerländsk kristen tradition tillskriver judendomen? Gick man verkligen runt och väntade på att profetiorna skulle uppfyllas utan egen insats och vad i hela världen menade man med profetiornas uppfyllelse och Messias i så fall? Jag är inte så säker på det. Det kan synas vara petitesser men jag tror inte att det är det. Om vi i västerländsk tar oss rätten att skriva andra religiösa traditioners teologi för att sedan förhålla oss till dem så tror jag samtalen kan bli ganska skeva. Vi skapar en bild av en religion som vi sedan hävdar att Kristus tog avstånd från. Jag tror inte Han gjorde det för jag knappt ens att den "judiska religion" som vi i olika kristna traditioner sökt förhålla oss till har funnits. Vi har genom århundraden upprepat lögner och stereotyper så många gånger att vi tenderar att betrakta det som allmänt vedertagna sanningar. Obetydligt? Kanske. Jätteviktigt? Kanske. Det är en fråga om kristen självbild och utan en sund sådan blir det svårt att förhålla sig till andra religiösa traditioner, judiska, muslimska eller andra. Jag tror det är klokt att tänka efter några varv innan man säger vad Jesus tog avstånd ifrån - speciellt när det gäller olika religiösa traditioner och Hans förhållande till dem. Nå, detta var ett långt inlägg. Vad tror du om detta och vad tror du Zizek hade sagt om saken?

Kul att ha dig på besök igen, Josefin! Om jag läs...

2009-12-20T00:53:59.667-08:00

Kul att ha dig på besök igen, Josefin!

Om jag läser Zizek rätt så ligger brytningen gentemot väntan på befrielse (Messias, frälsning, revolution). Revolutionen blir i och med kristendomen en ständig möjlighet, att leva ett revolutionärt liv (leva omvändelsen, befrielsen, frälsningen). Det är inte längre uppskjutet på framtiden.

Zizek bryter härmed med den vänster som väntar på framtida revolution.

Mycket intressant. Skulle gärna samtala vidare om ...

2009-12-18T10:17:52.356-08:00

Mycket intressant. Skulle gärna samtala vidare om detta. Här finns några intressanta poänger. Men först en fråga. Det står så här i texten:

"Här läser han Jesus brytning med dåtidens judendom som en brytning med passivitet och väntan på förändring."

Detta förstår jag inte riktigt. Är det Zizek som menar att Jesus bröt med dåtidens judendom och vad innebär i så fall detta? Eller är det din åsikt att Jesus bröt med dåtidens judendom och hur menar du i så fall? På vilket sätt bröt Jesus med dåtidens judendom och vad menar man med begreppet 'dåtidens judendom' överhuvud taget? Jag tror det kan ligga en viktig nyckel för vidare fördjupning och förståelse i en analys av detta.

Stort Tack,
Josefin

Hm, intressant omformulering av begreppet "pa...

2009-12-09T07:01:35.669-08:00

Hm, intressant omformulering av begreppet "parlamentarisk". Ligger mycket i det.
Beträffande det negativa i blockader och protester så har jag funderat en del. På ett sätt kan jag hålla med men samtidigt tänker jag att det finns en kraft i protesten, i klagan i det förtryckta folkets "Nej!" Det är folkets klagan som utgör bakgrunden till exempelvis Exodus. Gud ser, hör och griper in. Om man vidare ser till GT:s klagopsalmer så fungerar de som strukturdelegitimerande genom att uttrycka att maktordningen inte är en skapelseordning utan en kaosordning - i strid med Guds vilja. Klagan hjälper oss att "vrida perspektiven rätt" som Annika skriver i en bloggtext. Det handlar om att se verkligheten som den verkligen är och säga sanningen om de makter som ligger bakom den. Det betyder naturligtvis inte att man ska underlåta att gripa in och skapa också. Kanske ligger den avgörande skillnaden i vem som protesterar. Kanske är det skillnad på om den som verkligen är förtryckt som protesterar eller om det är en rik västerlänning? En trovärdighetsfråga? En ansvarsfråga? Vad tycker du?

Hm, intressant omformulering av begreppet "pa...

2009-12-09T07:01:05.259-08:00

Blockad är väl ett hindrande, lite för mycket av n...

2009-09-21T23:55:54.903-07:00

Blockad är väl ett hindrande, lite för mycket av negativitet och för lite skapande. Jag tror man behöver lämna blockad-tänket och istället fokusera på att bygga, bygga om.

Civil olydnad ser jag som en parlamentarisk metod eftersom man kommer i förhandling med regeringens representant, åklagaren. Demonstrationer och insändare är icke-parlamentariska, de sker inte inom den parlamentariska byråkratin (system).

Det gäller att använda det som stärker demokratin och delaktigheten. Ifall demonstrationer inte stärker demokratin ska man undvika det och använda andra metoder istället. Skapa nya parlament, skapa nya samhällen och civil olydnad.

Ifall civil olydnad skulle försvaga demokratin använder man då andra metoder.

Delaktighet och bygga kanske är nyckelorden.

Stort Tack! Jag håller med dig. Motkulturen handla...

2009-09-21T08:39:41.776-07:00

Stort Tack! Jag håller med dig. Motkulturen handlar om att bygga något nytt och annorlunda oberoende av "Egypten". Samtidigt påpekar man i GT ofta att det är viktigt att minnas Egypten, att minnas för att behålla sin mänsklighet så att man inte själv gör samma onda mot varandra och andra. Men det är en annan sak.
Om man ser till dagens ickevåldstekniker, hur skulle du exempelvis bedöma tekniker som blockad o.d.? Är det protest, skapande eller kanske något däremellan? Och hur förhåller man sig till att civil olydnad ska användas som sista åtgärd, när alla parlamentariska möjligheter är uttömda? Förutsätter det då att man först har provat med att protestera?

Tack för din läsning av uttåget/flykten från Egypt...

2009-09-17T00:29:32.125-07:00

Tack för din läsning av uttåget/flykten från Egypten!
Enligt postprotest blir protest, trotsighet, negation, att vara emot, maktkamp bekräftelse på det som negeras. Man blir en sorts pardans som skapar varandras dans.

Lösningen är skiljande. Att skilja ut en organisation/samhälle från andra blir inte bekräftelse på det 'andra' utan skillnad. Det skapar möjligheter till nyskapande, singularitet, innovation.

Motkultur (som du nämner), skulle kunna läsas som skiljande, skapa något annat, snarare än att bli en mot-kultur som genom att stå emot bekräftar slaveriet.