Betraktelse om civil olydnad - Lisa Gerenmark gästbloggar

Lisa Gerenmark från Motståndskommuniteten Fikonträdet och Pingstmässan gästbloggar på Motstånd & befrielseteologi.

Gal 2:16-21 Men vi vet att människan blir inte rättfärdig genom laggärningar utan genom tron på Jesus Kristus. Därför har vi också satt vår tro till Jesus Kristus för att bli rättfärdiga genom tron på Kristis och inte genom laggärningar, ty av laggärningar blir ingen människa rättfärdig. Men om vi under vår strävan att bli rättfärdiga genom Kristus skulle uppfattas som syndare, vi också, står då Kristus i syndens tjänst? Naturligtvis inte. Bara om jag åter bygger upp detta som jag har rivit ner gör jag mig till lagöverträdare. Jag har ju genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag har blivit korsfäst med Kristus, men jag lever, gast inte längre som mig själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Vi blir inte rättfärdiga genom att lyda lagen, utan vi blir rättfärdiga genom tron på Jesus Kristus. Till tron på Kristus tillkommer också en tro på solidaritet och ansvar för sin nästa. Jesus uppmanar oss alla till att ställa oss på de svagas sida, upprätta de förtryckta och skapa ett samhälle av rättvisa. För oss kristna är upprätthållandet av människovärdet större än nationalstatens lagar. Om lagen, konsekvenserna av lagen eller implementeringen av lagen bryter ner människovärdet, kan vi som kristna inte följa den.

Jesus botade sjuka på sabbaten, pratade med kvinnor och samarier och delade bröd med lagbrytare. Han bröt mot lagar, förordningar och han skapade nya ordningar. Nya ordningar som upprättade människovärdet. Detta är vad vi som kristna är kallade att göra.

I Sverige idag har vi lagar som reglerar vilka människor som får lov att bo inom våra gränser. Att sådana lagar ens finns kan en ha åsikter om, men om vi för en stund väljer att acceptera behovet av sådana lagar, så kan en ändå kritisera, dels lagarnas snäva omfattning, men framför allt hur lagarna tolkas och används i mötet med människor som flytt. Vårt samhälle översköljs dagligen av människor som vittnar om omänskliga och obarmhärtiga beslut där det till synes finns en ovilja att tro på människors berättelser om den situation de flytt ifrån. Trots uppenbara bevis på situationen i hemlandet eller på människors hälsa, tas beslut som helt strider mot gällande lagar. Orimliga krav ställs på den enskilda människans ansvar att bevisa flyktorsak eller identitet.

 I Matt 12:10-13 säger Jesus till oss att det är tillåtet att göra gott på sabbaten, även om det är emot lagen. Detta läser jag som att det är tillåtet att bryta mot lagen om det är för att göra gott. Vi har sådana lagar i Sverige. Det är nämligen tillåtet att gripa in om det är för att förhindra ett större brott. Ett sådant brott kan vara de mot de mänskliga rättigheterna. Att skicka tillbaka människor till en situation som var så grym och ohållbar att de valde att bryta upp från allt de hade för att undkomma det är ett sådant brott. Vad kan vi då göra för att förhindra detta? Det är frågan vi måste ställa oss. Tror vi på Jesus så blir aktion mot dessa upprepade lagbrytelser konsekvensen. Att gömma flyktingar eller tillhanda hålla sjukvård för dem är inte olagligt i Sverige, att blockera utfarter för att rent fysiskt förhindra tvångsutvisningar kan vara ohörsamhet mot ordningsmakten. För mig som kristen är dock lagen inte relevant, människan är relevant. I apostalgärningarna så säger Petrus och apostlarna, då de ställs tillsvars för att de undervisar Jesu lära 'man måste lyda Gud mer än människor' Så jag säger: Länge leve ohörsamheten!

Sverige är det land i världen som exporterar flest vapen per capita. Vi är alltså världsbäst på att sälja vapen. Sveriges vapenexport har ökat med 350% sedan 2001 och vi säljer vapen till länder som Saudiarabien, USA och Bahrain. Detta trots att vi har en lag som förbjuder export av vapen till länder i krig, diktaturer eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Detta är möjligt med hjälp av kryphål i lagen och så kallade undantag. Undantag som numera görs på rullande band.

Vapen används för att döda, ta liv med. Det är ingen hemlighet eller något som varken vi eller våra politiker är omedvetna om. Enda anledningen för ett vapen att tillverkas är för att döda med, alternativt att hota att döda. Varje dag dör över 2000 människor i väpnat våld runt om i världen. Som kristen kan jag inte låta detta pågå. Jag kan tyvärr heller inte lita på att Sveriges politiker ska göra något åt det, de tjänar ju pengar på dessa konflikten via vapenexporten. Vad kan då jag som kristen göra? Jo jag kan göra som det står i bibeln, närmare bestämt i Mika 4:3, nämligen att smida om svärd till plogbillar. Plogbillsrörelsen startade 1980 i USA och kom till Sverige några år senare. De inspirerades av orden i Mika och Jesaja och började avrusta vapen för att rädda liv, människoliv. Genom att agera öppet och inte fly ifrån böter och fängelse utmanas bilden av straffet som något farligt och något som en vill undvika. Istället inspirerar de till att medvetet och öppet bryta mot lagar som i sin tur bryter mot mänskliga rättigheter för att skapa nya ordningar (precis som Jesus gjorde). Nya ordningar där tron på handlingar som upprätthåller människovärdet är starkare än rädslan för eventuella konsekvenser.

Det finns de som hävdar att allt vi gör grundar sig i en av två grundkänslor. Kärlek eller rädsla. Att vara kristen är för mig att våga leva mitt liv av kärlek.

Därför måste jag agera mot sådana uppenbara och ofattbara kränkningar som pågår i vårt land, i vår värld, även om jag är rädd för konsekvenserna. Det räcker inte med att å ena sidan protestera och å andra sidan fortsätta lyda. Så länge jag lyder är jag en del av upprätthållandet av detta obarmhärtiga samhälle. Jag måste agera, jag måste skapa det samhälle som jag vill ha, jag måste leva mitt liv av kärlek. Eller som Jesus sa, jag måste göra gott, även om det är sabbat.

Bön: Jesus, ge oss styrka, tro, mod och hopp

• Styrkan att ta striden där den som bäst behövs. Striden för dessa våra minsta som sökt skydd hos oss och nu är i myndigheternas våld.
• Ge oss tro på att din väg är den sanna och ge oss modet att vandra den. Modet att leva av kärlek och inte av rädsla.
• Modet att stå upp för det vi tror på, modet att stå upp för dig.
• Herre ge oss också hopp. Hopp om en framtid där kärlek och solidaritet råder. Hopp om en värld där vi inte behöver ta fighten. Hopp om Guds rike på jorden.

Lisa Gerenmark
2013 01 24