tag:blogger.com,1999:blog-48451531835782949432024-03-09T18:47:11.737-08:00Motstånd och befrielseteologiBlogg om att tillsammans leva det samhälle vi vill ha. Ickevåld, befrielse, queer, feminism, civil olydnad, teologi och plogbillsaktioner.Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.comBlogger221125tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-34562852789821112482023-12-20T06:30:00.000-08:002023-12-22T04:05:01.209-08:00Biskopars propaganda för krig och öga för öga<p>Performativ är vad en meningsfull handling faktiskt genomför. Ett yttrande kan säga något helt annat än vad det ordagrant betyder. Performativ blir därför ett användbart verktyg när en maktanalys försöker upptäcka förtryck, diskriminering och våld i till synes acceptabla eller välvilliga handlingar och yttranden.</p><p>Här har jag gjort en performativ maktanalys på Svenska kyrkans biskopars uttalande kring Israel/Hamas terror november 2023.<br></p><ol style="text-align: left;"><li>Performativ uppmaning till krig från biskoparna: "Staten Israel har självklar rätt att försvara sig mot det våld och den terror som riktas mot landets befolkning." I modern tid lanseras alla krig som försvar. I propaganda visar försvar vilken sida som stöds medan krig, terrorism och dödande används på den andra sidan.</li><li> Här uttrycker biskoparna performativt att ena sidan ska sluta bomba och att den andra ska bomba med hänsyn. "Att Hamas upphör med raketbeskjutningen av civila i Israel. Att Israels militära svar tar hänsyn till civilas säkerhet."</li><li> Här uppmanar biskoparna performativt till proportionellt krig, alltså modern variant av öga för öga eller det som kallas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Talionprincipen">talionprincipen</a>: "I alla krig gäller internationell humanitär rätt: civila ska skyddas och både försiktighetsprincipen och proportionalitetsprincipen ska tillämpas."</li><li>En maktteknik som är mer motsägelsefull är att uttalandets empati och sorg för offren får funktionen att utopiskt lansera rättfärdigt krig, där rättfärdigt ersätts med humanitärt i uttalandet.<br></li></ol><div><div class="x1rg5ohu xxymvpz x17z2i9w"><div></div><div>Per Herngren</div><div>2023 12 20, version 0.1 <br></div></div></div><div><div class="xv55zj0 x1vvkbs x1rg5ohu xxymvpz"><div class="xmjcpbm x1tlxs6b x1g8br2z x1gn5b1j x230xth x9f619 xzsf02u x1rg5ohu xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x193iq5w x1mzt3pk x1n2onr6 xeaf4i8 x13faqbe"><div class="x1y1aw1k xn6708d xwib8y2 x1ye3gou"><div class="x1lliihq xjkvuk6 x1iorvi4"><span class="x193iq5w xeuugli x13faqbe x1vvkbs x1xmvt09 x1lliihq x1s928wv xhkezso x1gmr53x x1cpjm7i x1fgarty x1943h6x xudqn12 x3x7a5m x6prxxf xvq8zen xo1l8bm xzsf02u" dir="auto" lang="sv-SE"><div class="xdj266r x11i5rnm xat24cr x1mh8g0r x1vvkbs"><div dir="auto" style="text-align: start;"> </div><h2 style="text-align: left;">Referens</h2><div dir="auto" style="text-align: start;">Svenska kyrkans biskopar, "Vi vädjar om fred", <a href="https://www.svenskakyrkan.se/pressmeddelande/3387324/svenska-kyrkans-biskopar-vi-vadjar-om-fred?publisherId=1344892&lang=sv&channels=3116725%2C3240404%2C3240407&releaseId=3387324&webid=1374643" rel="nofollow" target="_blank">svenskakyrkan.se</a>, 6 november 2023. </div><div dir="auto" style="text-align: start;">Per Herngrens <a href="https://ickevald.net/perherngren/texter-om-performativ">texter om performativ</a>.</div></div></span></div></div></div></div></div><p></p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-19675833198358921952023-07-13T05:54:00.002-07:002023-07-13T05:56:28.305-07:00Radiointervju under Hopp & Motstånd 2023<p>Här är en intervju <span data-offset-key="5pnek-1-0" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-family: inherit; font-size: 15px; transition-property: none; white-space-collapse: preserve;">i radion från Hopp & Motstånd där vi hade träning i ickevåld, feministiska mötestekniker och civil olydnad. Tja, och så var det mycket bad.</span></p><div class="x1e56ztr" data-block="true" data-editor="c22b" data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-family: "Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin-bottom: 8px; transition-property: none; white-space-collapse: preserve;"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; direction: ltr; font-family: inherit; position: relative; transition-property: none;"><span data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;">(2h:54min in i programmet ifall inte direktlänken nedan fungerar) </span></div><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; direction: ltr; font-family: inherit; position: relative; transition-property: none;"><span data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;">
</span><span class="x1fey0fg" color="var(--blue-link)" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;"><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/2198324#10465">https://sverigesradio.se/avsnitt/2198324#10465</a></span></div><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; direction: ltr; font-family: inherit; position: relative; transition-property: none;"><br /></div><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="4vuqt-0-0" style="animation-name: none; direction: ltr; font-family: inherit; position: relative; transition-property: none;"><span class="x1fey0fg" color="var(--blue-link)" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;">Sändning 11 juli 2023</span></div></div>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-83060686218105261112023-04-19T09:18:00.002-07:002023-04-19T09:18:20.490-07:00Staten blir del av själen - Hegel<p> <span style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px;">Staten är inte en stor väldig sfär som omsluter oss. En stat är snarare ett myller av handlingar, händelser, rutiner och föreställningar. Staten är mitt ibland oss snarare än runt oss. Staten blir till och med en del av självet. Individ ställs ofta upp som statens motsats, fast genom att hamna i opposition blir stat och individ del av varandra.</span></p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">I <em style="box-sizing: inherit;">Andens fenomenologi</em> (1807) analyserar Hegel hur statsmakten förs över till medvetandet: ”state-power should actually have passed over into consciousness (…) obeyed as the will, in other words, obeyed as the self that makes the decision.” (Hegel, 2018, s 296.)</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Genom att vi protesterar och opponerar oss mot staten förs alltså staten över till våra medvetanden. Staten blir en del av självet. Staten lever och agerar i våra beslut, vanor, föreställningar och i vårt själsliv. Staten införlivas i själen.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Per Herngren<br style="box-sizing: inherit;" />2023, version 0.1</p><h3 class="wp-block-heading" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; clear: both; color: #9d0000; font-family: "Open Sans", sans-serif; font-size: 1.5em; font-weight: 500; line-height: 1.4em; margin: 1.4em 0px 0.5em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Referens</h3><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Georg Wilhelm Friedrich Hegel, <em style="box-sizing: inherit;">The Phenomenology of Spirit,</em> Cambridge University Press, 2018, (1807).</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Per Herngren, <a href="https://ickevald.net/perherngren/tag/civilsamhallet" rel="noopener noreferrer" style="background-color: transparent; box-sizing: inherit; color: #2f1cbb; text-decoration-line: none; transition: all 0.2s linear 0s;" target="_blank">artiklar om civilsamhället</a>.</p><p style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 16px; margin: 0.5em 0px 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Per Herngren, <a href="https://ickevald.net/perherngren/tag/postprotest" rel="noopener noreferrer" style="background-color: transparent; box-sizing: inherit; color: #2f1cbb; text-decoration-line: none; transition: all 0.2s linear 0s;" target="_blank">artiklar om postprotest</a>.</p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-763458964072692772023-03-10T12:04:00.006-08:002023-03-10T12:08:53.027-08:00Vad är en gud - Martin Luther "gud kallas det […] som man i all nöd tar sin tillflykt till […] Det som du fäster ditt hjärta vid och varpå du förlitar dig, är […] i verkligheten din gud”<div><br /></div><div>Martin Luther, <i>Stora katekesen,</i> 1529.</div>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-25748078206728227422022-10-19T07:50:00.003-07:002022-10-20T05:57:46.365-07:00Kyrkor suddar bort skandalen med Jesus <p>Jesus revolution var och är skandal. För maktordningar och vår lydnad är Jesus praktik galen. En del kyrkor tar dock på sig uppgiften att sudda ut det anstötliga och galna med den omvälvning som Jesus praktiserade och lärde ut. Här är några makttekniker för att normalisera skandalen med Jesus.</p><p></p><ul style="text-align: left;"><li><b>Passa in Jesus</b>. Genom att visa hur Jesus budskap egentligen är bra för Sverige så görs Jesus till del av nationalism och bevarande av rådande ordning.</li><li><b>Förstå Jesus.</b> Hjälper vi varandra att förstå Jesus blir han inte så anstötlig.</li><li><b>Förklara Jesus.</b> Med historiska och sociala förklaringar görs Jesus till något som är viktigt för sammanhållningen i våra samhällen, arbetsplatser och bostadsområden. Jesus ges en funktion i maktordningen.</li><li><b>Normalisera Jesus.</b> Genom att förvandla budskapet till liknelser, metaforer eller en avlägsen framtid tas det revolutionerande bort ur Jesus praktik. Jesus blir ett normalt inslag i våra gemenskaper.</li><li><b>Rationalisera Jesus.</b> Genom att visa på det logiska i Jesus praktik plockas galenskapen bort. Tro och tillit behövs inte längre för att tillsammans leva det galna gudsriket. Tron reduceras till känsla och upplevelse.</li><li><b>Jesus som magisk fetischism.</b> Genom att förvandla Jesus till batteri och kraftkälla kan maktordningar som stat och kapitalism utvinna kraft ur Jesus. Jesus gör det möjligt att öka stress och hets i lönearbetet.</li></ul><p></p>Istället för att Jesus revolutionerar hur vi organiserar våra relationer och samhällen omvandlas Jesus till medel för frid och harmoni. Jesus görs till verktyg för att konservera den rådande ordningen.<p>Per Herngren<br /><span style="font-size: x-small;">2022, version 0.1.1</span></p><h2 style="text-align: left;"><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #660000; font-family: verdana;">Referens</span></span></h2>Desiderius Erasmus, <i>The Praise of Folly,</i> Princeton University Press, 2015, skriven 1509.<br /><br /><p><br /></p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-29279832200153380192022-05-14T01:31:00.004-07:002022-05-15T02:40:09.313-07:00Passar inte mig - preferens bygger vita kyrkmurar <p>Kristen nationalism producerar vithet och nationalism genom exempelvis flaggor vid altaret. Här föreslår jag att dagens subjektiva preferens-retorik murar mer kraftfulla vita kyrkmurar än kristen nationalism. Individualism och preferens producerar dessutom murar även gentemot arbetarklass och vissa åldersgrupper. </p><p>Stenar som bygger likriktning, klass och vithet kamoufleras gärna bakom individuella preferenser och subjektivitet. Individualismen i kyrkan producerar ett enhetligt och likriktat kollektiv. Individualismen kan bygga ett enhetligt kollektiv som är jämförbart med den nationalistiska kollektivismen. </p><p>Exemplen nedan är från samtal i en kyrka i en ort i Angered. I samtalet analyserades ifall individualism, sånger, tonläge, stil och gudstjänstordning bygger eller inte bygger vita kyrkmurar.</p><h3 style="text-align: left;"><span style="color: #660000; font-family: verdana;">Preferens som vita murstenar </span></h3><p></p><ul style="text-align: left;"><li>Det passar inte mig personligen.</li><li>Det är stressigt på jobbet och jag kommer inte till gudstjänsten för att bli stressad utan för att få kraft.</li><li>Jag skulle i så fall gå till en annan gudstjänst som passar mig bättre.</li><li>Det är viktigt med mångfald så kan vi ha olika gudstjänster för de som trivs med andra former.</li><li>Jag föredrar inte den gudstjänstformen för att jag är vit utan för att jag är Kalle. Jag är en individ.</li></ul><p></p><p>Per Herngren<br />14 maj 2022, version 0.1.1</p><p><br /></p><p><br /></p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-28991117029464992652022-05-05T00:56:00.003-07:002022-05-05T00:56:59.295-07:00Målet är medlet - Martin Luther King<p><span style="background-color: white; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px;">Martin Luther King visar hur slutmålet redan existerar i de medel som ickevåld och civil olydnad använder. Varje aktion förverkligar därmed slutmålet. Eller så misslyckas aktionen med att förverkliga målet.</span></p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we cannot go with the idea that the end justifies the means because the end is pre-existent in the means.” (Martin Luther King, ”Love, law and civil disobedience”, 1961.)</p><h3 class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; clear: both; color: #8e0000; font-family: "Open Sans", sans-serif; font-size: 1.66667rem; font-weight: 500; line-height: 1.6; margin: 25px 0px 8px; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Rekursiv blir en samhällsomvandlande motor</h3><div class="is-style-default wp-block-image eplus-wrapper" style="background-color: white; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em;"><figure class="alignleft size-full is-resized" style="border: 0px; box-sizing: inherit; display: table; float: left; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0.5em 1em 0.5em 0px; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><img alt="" class="wp-image-14306" height="133" src="https://ickevald.net/perherngren/wp-content/uploads/2022/05/less-is-more.jpg" style="border-radius: inherit; border: 0px; box-sizing: inherit; height: auto; max-width: 100%; vertical-align: bottom;" width="265" /></figure></div><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Samhällsomvandling som använder målet som sitt medel kallas <a href="https://ickevald.net/perherngren/tag/rekursiv" style="background-color: transparent; box-sizing: inherit; color: #2f1cbb; text-decoration-line: none; transition: all 0.2s linear 0s;">rekursiv</a>. Rekursiv är att dra in helheten i delen. Det rekursiva målet behöver inte vara samhällsomvandling. För en organisation kan ju målet vara sig själv – organisationen. Det rekursiva blir då en motor: organisationen organiserar organisationen. Det är så de lyckas fortleva år efter år. En salsaorganisation lever vidare genom att dansa salsa. Helheten salsa förverkligas i varje steg. En regering fungerar på liknande sätt. Den regerar i varje litet beslut. Regeringar fortlever genom att regera. Regerandet är en helhet som i praktiken är ett myller av små regeranden. I det rekursiva blir helheten vanligtvis mindre än delen.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Det rekursiva är den motor som håller igång institutioner, föreningar, organisationer, parlament och företag. Handlingar och händelser i organisationen återskapar hela organisationen. Formellt kan det rekursiva återskapandet ske på årsmötet eller på en öppningsceremoni i september. En arbetsplats återskapar kanske sin nya arbetsvecka på måndagsmötet. Arbetsplatser som inte är rekursiva upphör att existera.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Rekursivt ickevåld kan förstås som en motor som återskapar ickevåld i två steg. På så sätt kan ickevåldet kopieras av andra och mångfaldigas. Ickevåldets metod för att återskapa sig själv ser dessutom till att det ingriper där våld och förtryck existerar.</p><h3 class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; clear: both; color: #8e0000; font-family: "Open Sans", sans-serif; font-size: 1.66667rem; font-weight: 500; line-height: 1.6; margin: 25px 0px 8px; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Rekursivt ickevåld i två steg</h3><div class="wp-block-image eplus-wrapper" style="background-color: white; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em;"><figure class="alignright size-full is-resized" style="border: 0px; box-sizing: inherit; display: table; float: right; font-style: inherit; font-weight: inherit; margin: 0.5em 0px 0.5em 1em; outline: 0px; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><img alt="" class="wp-image-14293" height="159" loading="lazy" src="https://ickevald.net/perherngren/wp-content/uploads/2022/05/small-is-big.jpg" style="border-radius: inherit; border: 0px; box-sizing: inherit; height: auto; max-width: 100%; vertical-align: bottom;" width="205" /></figure></div><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="box-sizing: inherit; font-weight: 700;">1 Minimera ickevåldet tills det kan förverkligas</span>: Försöker vi kvantitativt förverkliga för mycket på en gång så misslyckas det. Rekursivt ickevåld minimerar målet tills det kan förverkligas. Det lilla blir större.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><span style="box-sizing: inherit; font-weight: 700;">2 Intervenera i våld och förtryck.</span> Civil olydnad söker sig till våld och förtryck för att där ingripa och förverkliga ickevåldet. Ickevåld är ingen rak väg mot något avlägset mål. Ickevåld är medel/mål som avviker.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Ifall målet förverkligas i medlet blir mål och medel två aspekter av samma sak. Martin Luther Kings läromästare <a class="ek-link" href="https://ickevald.net/perherngren/rekursiv_ej_paverkan" style="background-color: transparent; box-sizing: inherit; color: #2f1cbb; text-decoration-line: none; transition: all 0.2s linear 0s;">Mohandas Gandhi</a> uttryckte det så här: “But for me means and ends are convertible terms, and non-violence and truth are therefore the end” (Gandhis Collected Works vol 76, p 31, original 1939.)</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Per Herngren<br style="box-sizing: inherit;" />2022, version 0.1</p><h3 class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; clear: both; color: #8e0000; font-family: "Open Sans", sans-serif; font-size: 1.66667rem; font-weight: 500; line-height: 1.6; margin: 25px 0px 8px; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Referens</h3><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Martin Luther King Jr., ”Love, Law, and Civil Disobedience”, Speech that Dr. King delivered in 1961 to the annual meeting of the Fellowship of the Concerned in Atlanta. King, in King, Martin Luther, Jr., 1929-1968. (1991). <em style="box-sizing: inherit;">A testament of hope : the essential writings of Martin Luther King,</em> Jr. San Francisco: Harper San Francisco.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;">Mohandas Gandhi, <em style="box-sizing: inherit;">Gandhis Collected Works vol 76,</em> ebok, 1999.</p><p class=" eplus-wrapper" style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Georgia, Times, serif; font-size: 18.75px; margin: 0px 0px 1em; outline: 0px; overflow-wrap: break-word; padding: 0px; vertical-align: baseline;"><a href="https://ickevald.net/perherngren/martin-luther-king-rekursiv-ickevald" target="_blank">Första version publicerad</a> på ickevald.net/perherngren 2022.</p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-65477689612582786382022-04-12T07:24:00.001-07:002022-04-12T07:24:07.063-07:00Poddavsnitt där Bonnie och Per samtalar om performativ<p> Performativ är handlingar som genomför slutmålet. Mål och medel blir ett. Läser man igenom alla Jesus-berättelser i Nya testamentet så är det möjligt att tolka dem performativt. Gudsriket genomförs med jämlikhet, försoning, förlåtelse, upprättelse i varje berättelse. Gudsriket blir både mål och medel.</p><p>I det här poddavsnittet utreder Bonnie Dahlström, civilkuragetränare, performativ i samtal med Per Herngren.</p><p> </p>
<iframe allow="autoplay; clipboard-write; encrypted-media; fullscreen; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="232" src="https://open.spotify.com/embed/episode/5g8VlBaUuJqvqBivgjqZoT?utm_source=generator" style="border-radius: 12px;" width="100%"></iframe>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-64419337971056959562022-04-10T05:28:00.012-07:002022-04-13T06:19:31.696-07:00Kyrkors träning i passivitet bjuder in till nationalism, krig och Nato<p>Mohandas Gandhi placerar gemensamt ingripande och ickevåldsträning som förutsättning för politik och samhälle. Regelbundet träning i att ingripa blir, enligt honom, effektivare än centralmakter, tvång och våld för att tränga undan krig och förtryck. Kyrkor som håller ickevåldsträning, exempelvis varje vecka, bygger upp praktik och effektiva verktyg som ger möjlighet att tränga bort rasism, sexism och våld. Ickevåldsträning är övning i tro.</p><p>Tro och hopp växer fram ur övning snarare än insikter och föreställningar. Det är egentligen inte mer märkligt än att ett fotbollslag eller en dansgrupp som regelbundet övar börjar tro på möjligheten att tillsammans klara uppgiften. </p><p>Genomförande hänger ihop med misslyckande. Finslipning och övning behövs för de som vågar misslyckas. Den kyrka som aldrig försöker leva ickevåld, leva gudsrike, kan däremot aldrig misslyckas. Den kyrka som inte försöker realisera gör rådande maktordningar till det enda realistiska.</p><p>Jag föreslår att nationalism, demokratisk centralism och krig kräver regelbunden träning i passivitet. Lydnadens kyrkor tränar sina deltagare i att INTE se sig oss som regerande, som subjekt, som aktör. Dessa kyrkor tränar otro.</p><p>Kyrkor som underordnar sig nationalismen undviker att hålla träning i demokrati, ickevåld och ingripande. Dessa kyrkor böjer istället knä och ber för att härskare och nationer ska bli goda. Det blir en träning i otro gentemot gudsrikets möjligheter. Istället laddar de medlemmarnas batteri inför nästa arbetsvecka så att kraft kan föras över från kyrkor till lönearbetet. Kraft strömmar från dessa kyrkors gud till rådande maktordning. Otrons kyrkor ersätter befrielse med harmoni och frid.</p><p>Icketräning i kyrkor är i sig träning. Det är en träning i att undvika att tillsammans bli subjekt, gudsrike, och regerande. Denna (icke)träning övar oss i att peka ut högre makter som räddningen på konflikter och kriser. Krigsmakt, militär, nationalism och även Nato ges en realistisk frälsarstatus av kyrkor som vägrar realisera. Kyrkor som undviker att träna jämlik demokrati och ickevåld drar också undan möjligheten att innovativt leva och finslipa gudsriket.</p><p>Ifall Gandhi har rätt så erbjuder regelbunden ickevåldsträning alternativ till härskande och makt. Sådana kyrkor bjuder in att praktisera och öva jämlikhet, demokrati och ickevåld, de erbjuder tro och hopp.</p><p>Per Herngren<br />10 april 2022, version 0.1.1</p><p> </p>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-29692213717823133732020-10-07T08:08:00.002-07:002020-10-07T08:35:27.393-07:00Ingripa vid mobbning - övning i civilkurage och ickevåld på youtube<p><span face=""Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; transition-property: none; white-space: pre-wrap;"><span data-offset-key="f9ui6-0-0" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;"><span data-text="true" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;">Här</span></span></span><span data-offset-key="f9ui6-1-0" face=""Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; transition-property: none; white-space: pre-wrap;"><span data-text="true" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;"> är en kort film om att träna några metoder för att ingripa vid mobbning. Tränare är Per Herngren från Fikonträdet och deltagarna är från Hopp & Motstånd.</span></span></p><span data-offset-key="f9ui6-1-0" face=""Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; transition-property: none; white-space: pre-wrap;"><span data-text="true" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;">
Vill du själv träna på att ingripa vid mobbning, härskartekniker så är du välkommen till <a href="https://www.sensus.se/kurser-och-evenemang/konflikthantering-civilkurage-24-25-oktober-2020-338768/">tvådagarskurs lördag-söndag 24-25 oktober</a> 2020!</span></span><div><span data-offset-key="f9ui6-1-0" face=""Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; transition-property: none; white-space: pre-wrap;"><span data-text="true" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;"><br /></span></span></div><div><span data-offset-key="f9ui6-1-0" face=""Segoe UI Historic", "Segoe UI", Helvetica, Arial, sans-serif" style="animation-name: none; background-color: white; color: #050505; font-size: 15px; transition-property: none; white-space: pre-wrap;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen="" class="BLOG_video_class" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/zPqR41wgd7U" width="320" youtube-src-id="zPqR41wgd7U"></iframe></div><br /><span data-text="true" style="animation-name: none; font-family: inherit; transition-property: none;"><br /></span></span></div>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-92109619326971571652019-08-04T07:10:00.000-07:002019-08-04T07:10:57.279-07:00Religion pch politikPolitik och religion är två aspekter av samma fenomen. Politik är samtal och beslut om gemensamma angelägenheter. Religion är byggandet av tillit till det gemensamma när det pulserar och återskapar sig själv som samhälle(1). <br />
<br />
Religion bygger samhällen. Och politik organiserar(2).<br />
<br />
Religion förknippas gärna med traditioner och cermonier, som nationaldagen och flaggan. Men religion återinför dessutom det gemensammas etik och legitimitet i det politiska. Religion är gemensamma praktiker som återinför gemensamheten i det gemensamma.<br />
<br />
Religion och politik är båda del av samhällen. De kan inte skiljas åt. De bygger nödvändiga konflikter och spänningar i samhällen. De intervenerar i varandra. Utan religion skulle politik vara ren organisation utan samhälle. Och utan politik skulle ett samhälle domineras av de som dominerar.<br />
<br />
Politik och religion kan bli förtryckande eller befriande. Men att som i det postpolitiska ersätta dem med administration, förhandlingar eller kalkyler skapar skensamhällen.<br />
<br />
Per Herngren<br />
4 augusti 2019, version 0.1<br />
<br />
<h3>
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: large;"><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #660000;">Fotnötter</span></span></span></span></h3>
1. Tillit använder jag istället för religionens tro eftersom tro nuförtiden blandas ihop med en annan betydelse, som i tro och vetande.<br />
2. Bygga samhällen och organisera ska inte ses dualistiskt åtskilda utan ihoptrasslade, och nödvändiga för varandra. Jämför med att hålla takten i en dans och att följa olika turer. Båda är del av dansen, och de stärker eller stör varandra.<br />
<br />
<h3>
<span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Referens</span></span></span></span></h3>
<table border="0" rules="cols" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; border-spacing: 1px; color: black; font-family: Georgia, "Times New Roman", Times, serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant-caps: normal; font-variant-ligatures: normal; font-weight: 400; letter-spacing: normal; orphans: 2; text-align: left; text-decoration-color: initial; text-decoration-style: initial; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: 2; width: 100%px; word-spacing: 0px;"><tbody>
<tr valign="top"><td colspan="2" style="padding: 1px;"><b><br class="Apple-interchange-newline" /></b>Émile Durkheim, <i>The Elementary Forms of Religious Life, </i>Free Press, 1995.</td></tr>
</tbody></table>
Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-85209681493665123862018-05-20T03:05:00.000-07:002018-05-20T05:46:51.120-07:00Att komma till liv är att bli olydig - pingst & livgiverskanPingst firar att kyrkan får liv. Så fort kyrkan får eget liv bryter den sig ur omyndigheten. Kyrkan tar sig ur underordningen till förtryck och makt. Kyrkan blir självständig. Och det är från pingst kyrkan blir förföljd.<br />
<br />
Anden kallas på flera språk för livgiverskan. Ande är etymologiskt även kopplat till andning. Att andas är att få liv. Andning är en puls som skapar liv. Genom att känna pulsen, hos andningen eller blodet, kan vi
kontrollera om någon är vid liv. När kyrkan andas får den liv. Kyrkan blir självgående. <br />
<br />
Kyrkans arbete har alltid byggt pulser till skillnad från dagens betoning på event, kampanjer och projekt som istället bygger in sin egen självdestruktivitet, ett närliggande avslut. Event, kampanjer och projekt skyddar de dominerande ordningarna från att andra ordningar ska få ett eget liv.<br />
<br />
<h3>
Samtal och beslut med främlingar och utlänningar</h3>
Pingsten är när kyrkan bryter sig ur rädslan och det privata och blir
olydig, myndig, självständig. Före pingst skapar kyrkan en privat
värld, undangömd från det gemensamma, undangömd från härskare och
soldater. Pingst är när kyrkan intervenerar i våra politiska och gemensamma
världar.<br />
<br />
Pingst är en högtid för hur kyrkan börjar samtala med främlingen, med utlänningen. Kyrkan slutar prata bara med sig själv. Möten med de som inte är som vi skapar innovativa samtal. Anden är nyskapande och innovativ. Det blir den genom att möta andra istället för att bli upptagen med sig själv. Samtalen med främligen gör gemensamma beslut möjliga. Pingst är högtiden för hur kyrkan blir politisk. Frestelsen idag är att skapa en pre-pingst-kyrka. En individualistisk och privat kyrka. En kyrka som är rädd för att bli förföljd.<br />
<br />
Anden tar inte bara kyrkan ur det privata livet. Att få eget liv är också att ta sig ur mekanisk lydnad. Det är att bli myndig och sluta vara en kugge i hjulet. Från pingst börjar kyrkan andas och ingripa i den offentliga världen.<br />
<br />
<br />
Per Herngren<br />
Pingst 20 maj 2018, version 0.1<br />
<br />
Inspirerad av Emma Rudängs predikan, och hur hon utvecklar livgiverskan och mötet med främlingen.Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-25430526631001822252018-03-04T07:32:00.002-08:002018-03-04T07:32:51.834-08:00Kyrkor och samhällen blir fristäder - civil olydnad för flyktingar<span></span><br />
<div data-contents="true">
<div class="" data-block="true" data-editor="9shrl" data-offset-key="eamdb-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="eamdb-0-0">
<span data-offset-key="eamdb-0-0"><span data-text="true">Ungefär 300 städer och samhällen i USA gör civil olydnad mot de federala immigrationsmyndigheterna. Dessa samhällen vägrar utlämna flyktingar och invandrare, och de vägrar samarbeta med immigrationspolis. De kallas fristäder. </span></span></div>
</div>
<ol>
<li><span data-offset-key="111kl-0-0"><span data-text="true">Från nyår 2018 utropade hela Kalifornien sig till fristad och vägrar samarbete med immigrationspolis och feodala immigrationsmyndigheter.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="681ai-0-0"><span data-text="true">Den första fristaden i denna rörelse var Berkeley nära San Francisco som 1971 utropade sig till fristad för att skydda de som vägrade delta i vietnamkriget.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="c9fa-0-0"><span data-text="true">San Francisco utropade sig 1989 till fristad för att skydda flyktingar främst från Centralamerika och Sydamerika.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="5av65-0-0"><span data-text="true">Fem delstater vägrar nu samarbete med immigrationsmyndigheter och fungerar som fristäder för flyktingar: California, Oregon, Connecticut, Rhode Island och Vermont.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="5av65-0-0"><span data-text="true">I början på åttiotalet gav kyrkor, synagogor och andra organisationer uppehållstillstånd till en familj eller till en enskild flykting. De utropade sig till fristad och organiserade stöd till dem de gett fristad. Denna rörelse kallas <a href="https://ickevald.net/catholicworker/fristadpillati" target="_blank">fristadsrörelsen</a>.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="802ig-0-0"><span data-text="true">I slutet på medeltiden fanns många fristäder i Europa som skyddade flyktingar från feodalherrarna på landsbygden. Och som alltså vägrade lyda feodalherrarna. Fristäder var en av de revolutioner som med tiden trängde undan mycket av feodalismen.</span></span></li>
<li><span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true">Hmm, något för kyrkor, organisationer och samhällen i Sverige och Europa att ta över? Bli fristäder!</span></span><span data-offset-key="66b9f-0-0"></span></li>
</ol>
<div class="" data-block="true" data-editor="9shrl" data-offset-key="66b9f-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="66b9f-0-0">
<span><span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true">Per Herngren</span></span></span><br /><span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true"></span></span></div>
</div>
<span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true">2018 03 04, version 0.1</span></span><div class="" data-block="true" data-editor="9shrl" data-offset-key="66b9f-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="66b9f-0-0">
<span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true"><br /></span></span></div>
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="66b9f-0-0">
<h3>
<span data-offset-key="66b9f-0-0"><span data-text="true"><span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Verdana, sans-serif;">Referens </span></span></span></span></span></span></h3>
</div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="9shrl" data-offset-key="ftp1p-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="ftp1p-0-0">
<span data-offset-key="ftp1p-0-0"><a href="https://ickevald.net/catholicworker/fristadpillati" target="_blank">Fikonträdet ger fristad till familjen Pillati</a>, 2012.</span></div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="9shrl" data-offset-key="d6emm-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="d6emm-0-0">
<span data-offset-key="d6emm-0-0"><span data-text="true"><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Sanctuary_city" target="_blank">Sancturay City, Wikipedia</a>, 2018 03 04.</span></span></div>
</div>
</div>
Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-58756844184168560872017-10-15T03:11:00.000-07:002017-10-15T09:01:28.963-07:00Funktionell melankoli i kyrkorMelankoli är sorg utan objekt. Sorgen har inget att sörja. Genom att spela och sjunga melankoliskt i kyrkor hindras befrielse och gudsriket från att störa verksamheten. Vacker och skön saknad tränger undan och ersätter tron på att kyrkor kan leva befrielse, leva gudsriket.<br />
<br />
Melankoli skapar frid och den blir därmed funktionell för kyrkorna. Den hindrar befrielse och motstånd från att störa. Melankolin ersätter hopp och tro i kyrkor. Längtan efter något som saknas är skönare än befrielse. Det gör att kyrkor kan fokusera på att skapa trygghet och ro.<br />
<br />
Melankolin har på inget sätt erövrat kyrkorna. Befrielse, ickevåld, civil olydnad skapar utrymme för kyrkor att leva gudsriket. Men melankolin har fått en så stark ställning att den lockar som frestelse. Eller snarare som en saknad utan att den vet vad den saknar.<br />
<br />
Per Herngren<br />
15 oktober 2017, version 0.1Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-47900790483840328432017-06-11T03:01:00.000-07:002017-06-11T04:32:22.220-07:00Plåsterkyrka eller befrielsekyrka<h3>
</h3>
<b>Plåsterkyrka </b>kan vi kalla den kyrka vars fokus är att ta hand om och plåstra om såren efter kapitalism, nationalstater, gränskontroller och andra maktordningar.<br />
<br />
Plåsterkyrkan uppmuntrar individen till att bli duktigare, leva klimatsmart och respektera mångfalden av identiteter. I plåsterkyrkan sitter präster, diakoner och aktiva sällan i fängelse. Kyrkan håller ordning på ordningen genom uttalanden, kritik och protester. Och genom att plåstra om och göra olika maktordningar uthärdliga.<br />
<br />
Plåsterkyrkan bygger trygghet och frid. Den bygger oaser. Korset görs till ett batteri som laddar besökarna så de orkar gå tillbaka till lönearbetet. Korset blir symbol för frid, trygghet och harmoni. Kraften förs över från kors och kyrka till kapitalism, lönearbete och nationalstat.<br />
<br />
Kapitalism och stater behöver plåster och omsorg eftersom centralstyrning aldrig riktigt lyckas.<br />
<br />
<h3>
<span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: large;">Förverkliga befrielse</span></span></span></span></h3>
<b>Befrielsekyrkan </b>experimenterar och tränar på att leva gudsriket. Den tränger undan nationalstater, kapitalism och andra härskarordningar. Den avskaffar gränser och öppnar jämlika utrymmen för de som underordnas.<br />
<br />
Befrielsekyrkan arbetar tillsammans med de som tänker annorlunda och ser inte individuell insikt eller duktighet som lösningen på gemensamma problem.<br />
<br />
I befrielsekyrkan är korset inte en vacker bild. Korset och andra straffmetoder är del av kyrkans liv. Befrielse kommer alltid i konflikt med maktordningar. Präster, diakoner och organisatörer hamnar därför regelbundet i fängelse. Befrielsekyrkan bjuder oss ut i otrygghet, osäkerhet och sårbarhet.<br />
<br />
<br />
Plåster och omsorg behövs för att förverkligande befrielse också misslyckas. Eller för att misslyckandet är det av att förverkliga befrielse.<br />
<br />
Per Herngren<br />
11 juni 2017, version 0.1<br />
<br />
Tack till min präst Kim Bredefeldt för att du satte igång samtal kring kyrkans verksamheter under Marialunchen i Hammarkullen.Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-21143100740180217012017-04-23T00:48:00.002-07:002017-04-23T00:50:21.586-07:00Jesus störde friden och blev avrättadPåsk firar befrielse från förtryck och slaveri. Men templen omvandlade påsken till en fridens högtid. När Jesus och lärjungarna levde befrielse så började befrielsen smitta av sig. Det störde påskfriden <br />
<br />
Det är därför ingen slump att Jesus blev korsfäst i samband med påsken. Korset och korsfästelsen är inte bara en befrielse från lydnad och rädsla för straff och våld, det är också motstånd mot religion som flyr befrielse in i frid och upplevelse.<br />
<br />
Per Herngren<br />
2017 04 23, version 0.1<br />
<br />
Tack till samtal med Tobias Hadin i Mariakyrkan, Hammarkullen. Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-50420200596231878922017-03-12T04:02:00.000-07:002017-03-12T04:06:35.950-07:00Korset upphöjer Jesus till avrättningAtt Jesus upphöjs på korset mystifieras i en del kyrkor. Avrättningen skulle höja Jesus över oss andra. Jesus görs till en upphöjd. Poängen är snarare motsatsen.<br />
<br />
Korset är ett avrättningsredskap. Först är det nedfällt så fången kan fängslas på korset. Sedan hissas korset och fången upp för avrättningen.<br />
<br />
Precis som på så många andra ställen i bibeln används en konkret händelse poetiskt för att vända upp och ner på rådande maktordningar.<br />
<br />
Att upphöja några över andra, att skapa överordnade och underordnade, avskaffas genom korset. Det blir samtidigt en befrielse från straffets makt över oss.<br />
<br />
Per Herngren<br />
12 mars 2017, version 0.1<br />
<br />
Poesi förstås här inte som liknelse eller bild utan från sin etymologiska betydelse producera, skapa, förändra världen, poiesis.<br />
<br />
Tack till Bengt Andreasson, pastor i Rosa Huset för reflektion kring hur korset hissar upp fången.Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-90622694331553245222017-03-12T03:33:00.002-07:002017-03-12T03:34:35.283-07:00Befrielse och fest hör ihop: Jesaja 61:1-5"Guds ande ... har sänt mig att frambära glädjebud till de betryckta och ge de förkrossade bot, att förkunna frihet för de fångna, befrielse för de fjättrade, att förkunna ett nådens år från Herren, en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla som sörjer och ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorgdräkt, lovsång i stället för modlöshet. De skall kallas ”rättfärdighetens träd”, som Herren planterat för att visa sin härlighet. De uråldriga ruinerna skall byggas upp, det sedan länge förfallna sättas i stånd, man skall på nytt bygga upp förstörda städer, som legat öde släkte efter släkte. Främlingar skall valla hjordarna åt er, era åkrar och vingårdar skötas av utlänningar."<br />
<br />
Jesaja 61:1-5Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-57187703038826321982017-01-12T06:06:00.001-08:002017-01-12T06:28:33.273-08:00Film om civil olydnad - från Gandhi till postprotest<div style="line-height: 1.5;">
<div style="text-align: left;">
<span data-offset-key="bfqke-0-0"><span data-text="true">Här är en film där jag avslutar med tio minuters ickevåldsträning. Innan berättar jag om hur plogbillar lämnar protesten (postprotest). Och hur performativ blir en brygga mellan Gandhis ickevåld och queerfeminism.</span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div class="" data-block="true" data-editor="93qab" data-offset-key="c0sj2-0-0" style="text-align: left;">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="c0sj2-0-0">
<h3 style="text-align: center;">
<span data-offset-key="8kfeb-0-0" style="font-size: small;"><span data-text="true"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #660000;">Välkomna på träning i ickevåld och konfliktingripande</span></span></span></span></span></span></h3>
</div>
</div>
<div class="" data-block="true" data-editor="93qab" data-offset-key="8kfeb-0-0">
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="8kfeb-0-0" style="text-align: left;">
<span data-offset-key="8kfeb-0-0"><span data-text="true">Ifall någon vill gå en tvådagars intensivkurs med liknande övningar som i filmen fast kring mer vardagliga situationer om hur vi skapar jämlikhet och ingriper vid härskartekniker och mobbing är ni mycket välkomna!</span></span></div>
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="8kfeb-0-0" style="text-align: center;">
<h3>
<b><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"></span></b></h3>
<span style="font-size: small;"><u><span style="font-weight: normal;"><span style="color: #660000;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span data-offset-key="8kfeb-0-0"><span data-text="true"><a href="http://ickevald.net/perherngren/kurser.htm" target="_blank">Intensivkurser i jämlikare samarbete </a></span></span></span></span></span></span></u></span><br />
<span style="font-size: small;"><u><span style="color: #660000;"><span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span data-offset-key="8kfeb-0-0"><span data-text="true"><a href="http://ickevald.net/perherngren/kurser.htm" target="_blank">& konfliktingripande</a></span></span></span></span></span></u></span></div>
<div class="_1mf _1mj" data-offset-key="8kfeb-0-0">
<span data-offset-key="8kfeb-0-0"><span data-text="true"> </span></span></div>
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen="" class="YOUTUBE-iframe-video" data-thumbnail-src="https://i.ytimg.com/vi/heliGVMLGCA/0.jpg" frameborder="0" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/heliGVMLGCA?feature=player_embedded" width="320"></iframe></div>
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span data-offset-key="e87b9-0-0"><span data-text="true">Filmad av <a href="http://vardagenscivilkurage.se/" target="_blank">Vardagens civilkurage</a> 2016</span></span></div>
</div>
Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-2286921525051275992017-01-08T02:34:00.001-08:002017-01-12T06:07:41.557-08:00Jag-lovsånger ersätter Gud med jagÄldre fromma sånger och psalmer sjunger om "oss" och Gud. Omsorgen som växer fram ur mötet med nästan och med gemenskapen var ett möte med Gud. Idag ersätts ofta "vi" och "Gud" med "jag" och "du" i lovsånger.<br />
<br />
Jag-du-lovsånger uppfattas som en personlig relation till Gud. Men jag-du-lovsånger ersätter gärna Gud med upplevelsen av Gud. Lovsångerna ersätter i så fall Gud med mig själv. Jaget och min upplevelse av Gud blir Gud.<br />
<br />
Per Herngren<br />
8 januari 2017, version 0.1<br />
<br />
<h3>
<span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Bilaga Gustaf Wingren</span></span></span></span></h3>
<span class="null">”Flyr man från sin nästa till Gud, så kommer man inte till Gud utan endast till sig själv, sitt eget jag. Kristus blir icke centrum, när nästan stötes bort ur centrum. Ty Kristus är utgiven för världen, han är människa, i tjänarskepnad. Detta är undret: när nästan är centrum, är Kristus centrum. Vandringen utåt mot jordens människor är en vandring åt det håll, där korset är beläget och där döden sker, d. v. s. en vandring åt det håll, där Han är och där det finns hopp, hopp om livets uppståndelse.”</span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span class="null">(Gustaf Wingren 1949)</span></div>
<span class="null"></span><br />
<h3>
<span class="null"><span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Referens</span></span></span></span></span></h3>
<h3>
<span class="null"></span></h3>
<span class="null">Gustaf Wingren, ”Arbetets mening” i Svensk Teologisk Kvartalskrift (1949), s. 286. Citerat i Bengt Kristensson Uggla, Gustaf Wingren: Människan och teologin (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2010), s. 125.</span>Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-28543234364043459382016-10-30T03:26:00.001-07:002016-10-30T03:30:42.751-07:00Bekväm i kyrkanJag är bara bekväm i den kyrka som gör mig obekväm.Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-4488936549409956762016-09-04T02:17:00.001-07:002016-09-04T02:18:02.189-07:00Upplevelse av Gud ersätter GudOrganisationer, kommuner och stat ersätter ibland jämlikhet och befrielse med upplevelse av delaktighet. Upplevelse får ersätta förverkligande. På motsvarande sätt kan religioner ersätta Gud med upplevelse av Gud, upplevelse av frid och harmoni.<br />
<br />
Mötet med Gud i mötet med fattiga, förföljda och förtryckta ersätts med subjektiva stimulerande, upplevelser.<br />
<br />
Upplevelse blir en maktmetod för att ersätta vår gemensamma värld med privat subjektivitet. Det blir också en metod för att ersätta gemensamt motstånd och befrielse med självet, med personlig utveckling.<br />
<br />
Fokus på upplevelse av Gud gör sig-själv till Gud.<br />
<br />
Per Herngren<br />
Söndag 4 september 2016, version 0.1Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-91122565798368940522016-04-17T02:30:00.000-07:002016-04-17T05:16:55.497-07:00Salig frid som messiansk avgud: Sara Ahmed<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Frid och lycka tar sig i kyrkor gärna en messiansk gestalt. <span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: small;"><span class="Fotnotstecken"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 24px;">I lyckan sökes räddningen. Friden görs till målet. </span></span></span></span></span>Istället för befrielse söker fridsreligioner efter metoder och vägar som lovar salig frid. <span lang="EN-GB">Friden, harmonin och lyckan görs till ett löfte. </span><span lang="EN-GB">“</span><span lang="EN-GB">To promise after all is to make the future into an object, into something that can be declared in advance of its arrival.”</span><span class="Fotnotstecken"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 24px;">[1]</span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Löftet om individuell frid och lycka ersätter gemensam befrielse och ickevåld. Gud som befrielse ersätts med tron på frid. </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Gud blir frid. </span>Frid blir gud.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Frid görs på så sätt till en <span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">skyddsfolie som skyddar oss </span>mot makt och förtryck. <span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Som skyddar oss mot att dras in bland </span>de som förföljs och kämpar. <span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Ett skydd mot det etiska </span>kravet på ingripande. En folie mot solidaritet.</span><br />
<br />
<div class="MsoNormal">
<h3>
<span style="font-size: xx-small;"><span class="Fotnotstecken"><span class="Fotnotstecken"><span style="color: #660000; font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: large; font-weight: normal; line-height: 24px;">"Bli lycklig" som religionens formel</span></span></span></span></h3>
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">Friedrich Nietzsche och Sara Ahmed kritiserar hur lyckan har gjorts till formel för religion. </span><span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "verdana" , sans-serif;">“The promise of happiness takes this form: if you have this or have that,
or if </span><span lang="EN-GB" style="font-family: "verdana" , sans-serif;">you do this or do that, then happiness is what follows. In Twilight of
the Idols, Nietzsche interprets what I am calling the promise of happiness as
the basic formula of religion and morality: ‘Do this and this, refrain from
this and this – and you will be happy!”</span><span class="Fotnotstecken" style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 150%;">[2]</span></span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><br />Religionen görs i så fall till formeln för hur vi kan fly ickevåld och befrielse. Religion blir en flykt. Religion <span style="font-family: "verdana" , sans-serif;">fungerar </span>då som maktens skydd mot revolution, mot omvändelse.<br /><br />Per Herngren</span></div>
<span style="font-size: x-small;">2016 07 17, version 0.1.1</span><br />
<br />
<div style="mso-element: footnote-list;">
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<h3 class="MsoFootnoteText">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif;"><span style="font-size: x-small;"><span class="Fotnotstecken"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 150%;"><span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: large;">Fotnot </span></span></span></span></span></span></span></span></h3>
<div class="MsoFootnoteText">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"><span class="Fotnotstecken"><span style="mso-special-character: footnote;"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 150%;">[1]</span></span></span></span><span style="mso-ansi-language: EN-GB; mso-fareast-font-family: Georgia;"> </span><span lang="EN-GB" style="mso-ansi-language: EN-GB;">Sara Ahmed, <i style="mso-bidi-font-style: normal;">The Promise of Happiness</i>, London: Duke University Press, 2010, p
29.</span></span></div>
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;">
</span></span></div>
<div class="MsoFootnoteText">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"><span class="Fotnotstecken"><span class="Fotnotstecken"><span style="line-height: 24px;">[2]</span></span></span> <span lang="EN-GB">Sara Ahmed, <i>The Promise of Happiness</i>, London: Duke University Press, 2010, p 29.</span></span></span></div>
<div class="MsoFootnoteText">
<span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif; line-height: 24px;"></span></span></div>
<div id="ftn1" style="mso-element: footnote;">
<span style="font-size: x-small;"><span style="font-family: "verdana" , sans-serif; font-size: x-small;"></span></span><br />
<div class="MsoFootnoteText">
</div>
</div>
</div>
</div>
Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-73785160851658468582016-03-11T19:28:00.001-08:002016-03-11T19:51:27.699-08:00Överge tron på ledarskap och regeringar: tidig demokrati i PsaltarenI Psalm 146 betonar bibeln befrielse snarare än ledarskap och makt. Befrielse och rättvisa ska härska, inte makthierarki, styrmodeller eller centralstyrning. Psaltaren bryter anarkistiskt med tron på regeringar och makt.<br />
<br />
"Herren" läser jag som "härska" snarare än en omnipotent härskargud. Befrielse av förtryckta och fångar ska härska snarare än en härskare. Jämlikhet och rättvisa ska härska snarare än regeringar och ledare.<br />
<br />
Istället för att återskapa regeringen och ledarskapet i himlen så används språket i bibeln ibland mer dekonstruerande: Jämlikhet är vår kung. Ickevåld är vårt kärnvapen. Den förtryckte är vår gud. Den fattige är vårt skatteverk.<br />
<br />
"Lita aldrig på mäktiga män,<br />
människor som ingen hjälp kan ge.<br />
De ger upp andan och blir jord igen,<br />
då går deras planer om intet.<br />
Lycklig den som har sitt stöd i Jakobs Gud<br />
och sätter sitt hopp till Herren, sin Gud.<br />
Han som har gjort himmel och jord och hav<br />
och allt vad som finns i dem,<br />
han sviker aldrig sina löften.<br />
Han ger de förtryckta deras rätt,<br />
han ger de svältande bröd.<br />
Herren befriar de fångna,<br />
Herren öppnar blinda ögon,<br />
Herren rätar krökta ryggar,<br />
Herren älskar de trogna,<br />
Herren ger främlingar skydd,<br />
stöder faderlösa och änkor<br />
men korsar de ondas planer."<br />
(Psaltaren 146:3-9) <br />
<div class="line">
<br /></div>
<div class="line">
Per Herngren</div>
<div class="line">
<span style="font-size: x-small;">2016 03 12, version 0.1</span><br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">Tack för tips av Klara Edvardsson och Kristna Feminister </span></div>
<div class="line">
<br /></div>
<div class="line">
<br /></div>
Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4845153183578294943.post-53582363474241794452015-10-04T02:54:00.001-07:002015-10-04T05:30:15.904-07:00Decentrerad GudGenom att placera Gud eller Kristus i centrum ersätts Gud med Jaget. Min personliga utveckling, min godhet och min frid blir Gud. Mina personliga projekt blir gudar som ersätter och tränger undan Gud.<br />
<br />
Eller så centrerar vi Gud så att makten blir Gud. Den gode ledaren, den gode fadern, blir Gud. Gud blir den mäktigaste av mäktiga. Och Gud som mina medmänniskors kamp för befrielse trängs därmed undan.<br />
<br />
Jesus och profeter berättar gång på gång hur Gud är själva mötet med de förtryckta och fattiga. De decentrerar Gud istället för att placera Gud i centrum.<br />
<br />
Gud är med våra medmänniskor. Gud är den fattige. Gud är solidaritet. Gud sitter i fängelse. Gud bombas. Gud flyr över taggtråd. Gud drunknar med flyktingar som försöker ta sig igenom EUs gränsmurar.<br />
<br />
Gud kämpar. Ickevåldslig kamp med våra förtryckta medmänniskor är Gud.<br />
<br />
Gud är smärtan i vår nästas ansikte. Vi finner inte Gud i lycka och frid, vi möter Gud i våld, lidande och förtryck. Många konstnärer har målat en korsfäst Jesus med frid och harmoni i blicken. Det är en avgud. <br />
<br />
Per Herngren<br />
<span style="font-size: x-small;">2015 10 04, version 0.1.1</span><br />
<br />
Tack till Else Blomgrens predikan i Hammarkullen 4 oktober 2015.<br />
<br />
<h3>
<span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Verdana,sans-serif;">Bilaga Gustaf Wingren</span></span></span></span></h3>
<span class="null">”Flyr man från sin nästa till Gud, så kommer man inte
till Gud utan endast till sig själv, sitt eget jag. Kristus blir icke
centrum, när nästan stötes bort ur centrum. Ty Kristus är utgiven för
världen, han är människa, i tjänarskepnad. Detta är undret: när nästan
är centrum, är Kristus centrum. Vandringen utåt mot jordens människor är
en vandring åt det håll, där korset är beläget och där döden sker, d.
v. s. en vandring åt det håll, där Han är och där det finns hopp, hopp
om livets uppståndelse.” </span><br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<span class="null">(Gustaf Wingren 1949)</span></div>
<span class="null"></span><br />
<h3>
<span class="null"><span style="color: #660000;"><span style="font-weight: normal;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: Verdana,sans-serif;">Referens</span></span></span></span> </span></h3>
<h3>
<span class="null"></span></h3>
<span class="null">
Gustaf Wingren, ”Arbetets mening” i Svensk Teologisk Kvartalskrift
(1949), s. 286. Citerat i Bengt Kristensson Uggla, Gustaf Wingren:
Människan och teologin (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag
Symposion 2010), s. 125.</span><br />
<br />Per Herngrenhttp://www.blogger.com/profile/05119130837101239964noreply@blogger.com0