Vinst och asketism
Ömsesidig förstärkning
2013, version 0.1
Blogg om att tillsammans leva det samhälle vi vill ha. Ickevåld, befrielse, queer, feminism, civil olydnad, teologi och plogbillsaktioner.
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
Vissa dynamiker i kyrkors ungdomsverksamhet kan oavsiktligt producera klass- och rasskillnader. Analysen utgår från ungdomsverksamheter som verkar för tolerans och rättigheter.
Mitt förslag för att motverka produktion av klass och ras är att ungdomsverksamheter behöver bli mer politiskt fokuserade på att uppfinna, träna och leva de samhällen vi vill ha. Och på att med ickevåld och civil olydnad intervenera i, och tränga undan, förtryckande maktordningar. Träning i ickevåld, queerande, feminism och demokrati behöver varvas med direkta interventioner i maktordningar.
Lokalt gentemot regionalt och riks
Lokal ungdomsverksamhet kan motverka produktion av skillnad; samtidigt som regions- och riksläger samt kristna musikfestivaler producerar vit medelklass.
Vit medelklass-gravitation
Traditionella konferenser och läger kan ha stark dragningskraft på ungdomar uppväxta i traditionell kyrklig verksamhet. Själva längtan eller dragningskraften efter den "vanliga" kyrkliga gemenskapen kan producera vithet och medelklass. Det gör att det kan vara svårt för nya verksamheter som ickevåldsträning att konkurrera med kyrkans "vanliga" verksamheter.
"Ta hand om" eller organisera
Ungdomsverksamhet som är inriktat på prekariat (föräldrar med osäkra jobb), nysvenskar och låglöneklass fokuserar på att "ta hand om" och "sysselsätta". Medan vit medelklass-ungdom rekryteras till distrikts- och rikskonferenser samt styrelser. Vit medelklass-ungdom tränas på att organisera och styra.
Bruna ungdomar görs till garanter för kyrkors tolerans
Bruna ges speciella uppdrag som ska motverka diskriminering. Det blir "deras" uppgift. Vissa bruna individer lyfts därmed fram som de som gör att kyrkor kan vara stolta över sin antirasism.
Intersektion klass och ras döljer skillnader
Genom att individuellt lyfta fram och välja in bruna medelklassungdomar i regions- och riksstyrelser döljs hur kyrkor är med och producerar ras och klass. (Intersektion är att olika maktordningar korsar och förändrar varandra.)
Pyramidformad maktstruktur
Genom att ungdomsorganisationer fortfarande använder pyramidformad demokratisk maktstruktur blir elitism och klass självproducerande. Lokalt, regionalt och riks görs till urvalsprocesser.
Riks återskapar nationalism
"Riks" återskapar nationalism och nationalstaten inom kyrkan. Rikskonferenser och riksstyrelser producerar nationalism och ger nationalstaten energi och kraft. Detta sker genom att nationalstaten görs till modell för kyrkans organisation.
Fokus på tolerans och rättigheter
Fokus på tolerans och rättigheter riskerar att dölja och legitimera rådande maktordningar i kyrkor. Det behöver ske en förskjutning mot politisk intervention och kreativt uppfinnande av nya ordningar.
I hur stor utsträckning verkar dessa klass och ras-dynamiker i kyrkors verksamhet? Ser ni andra nyanser eller mekanismer som jag missar här? Vilka verktyg har kyrkor använt för att motverka dessa dynamiker? Analysen är inte på långa håll färdig så skriv gärna en kommentar.
Per Herngren
2013 08 14, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, kurser, makt
Diakoner, präster, pastorer och kyrkligt aktiva anger helt olika anledningar när de engagerar sig i civil olydnad och ickevåld.
En del anger att de har en kallelse till olydnad, rättegång och fängelse för att utmana förtryck, våld och statlig överhet.
Andra lyfter fram den decentraliserade arbetsformen med små vängrupper istället för stormöten där folk görs till åhörare. Vissa inspireras av att vängrupper är mer reflekterande och innovativa än instrumentellt verksamhetsinriktade.
Några nämner också de feministiska mötesteknikerna med förslags- och beslutsrundor, maktingripare, tidsunderlättare, stämningsunderlättare etc.
Många har inspirerats av ickevåldsträning och sättet att utveckla olika metoder för direkt ingripande vid våld, rasism, homofobi och härskartekniker. En missionskyrka i Hammarkullen bad några från ickevåldsrörelsen att göra ickevåldsträning till ungdomsverksamhet en gång i veckan. Tanken var att ickevåldsträning skulle kunna bli deras nya tonår eller scout vilka hade varit väldigt aktiva på sjuttiotalet.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, smida svärd till plogbillar
Kyrkor i nord och väst blir ibland opium för rik, skuldmedveten medelklass snarare än för förtryckta. Det är i så fall en förskjutning av Karl Marx kritik av religionen som folkets opium. Marx såg religion som del av politik och samhälle inte som något bredvid. Hans analys var att på den tiden använde förtryckta religion som smärtstillande medicin för att orka med förtryck och våld.
Många kyrkor idag anpassar sig till medelklass snarare än till förtryckta. Kyrkan blir därmed ett sätt för medelklassens att hantera klass- och samhällsmotsättningar. Gudstjänster utformas med radikala predikningar, böner, sånger och uttalanden om rättvisa, rättigheter och fred. Detta kan få funktionen av smärtstillande medicin för medelklasskyrkor, för de kyrkor som inte har tid eller ork att bryta sin egen lydnad och intervenera i det förtryck och våld mot fattiga som medelklassen är med och reproducerar.
På Marx tid var opium en smärtstillande medicin som i exempelvis Sverige kunde köpas på apoteket. Marx menade att religion var folkets eget sätt att bedöva smärta och lidande från förtryck och våld. Idag bör alltså Marx tal om opium förstås som smärtstillande medicin snarare än som drog.
Per Herngren
2013 06 09, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Det passar inte med civil olydnad just för tillfället.
Det är inte läge för det nu.
Vi har precis fått igång ett bra samtal med politiker.
Vi håller precis på och formulerar ett radikalt uttalande.
Vi har en jättebra kampanj för Palestina på gång.
Vi har en rikskonferens som ska ta upp den frågan.
Vår prioritering just nu är rättigheter, att alla ska få plats i samhället.
Vi tänkte att 'ni' skulle kunna komma och föreläsa om civil olydnad!
Vi har ju ett fint samtal med några som jobbar på ett vapenföretag.
Vi har jättemycket inplanerat framöver.
Kyrkor har fått en undergiven 'läggning'. Underkastelsen ges en enorm attraktionskraft. Den hittar alla möjliga argument för att hellre välja underkastelse och laglydnad än att välja ickevåldsmotstånd och civil olydnad. Själva engagemanget har blivit en ursäkt för undergivenhet.
Ifall ickevåld ska kunna bli en befrielseteologi för kyrkor föreslår jag att kyrkor tränar sig på att switcha, att ibland välja lagliga politiska aktioner och ibland välja civil olydnad och ickevåld. 50-50 kanske?
Per Herngren
2013 06 04, version 0.1
Läggning. Läggning använder jag här nära det engelska begreppet 'orientation'. Hur vi orienterar oss i världen. Sara Ahmed visar att läggning inte är inbyggt. Läggning är hur rummet är orienterat, och hur vi känner oss hemma eller främmande i det rummet.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Fattiga och förtryckta kallar på oss. Befrielse, civil olydnad och ickevåldsamhällen kallar på oss. Vapen kallar på att bli avrustade. Flyktingar kallar på fristad. Gudsriket kallar på vårt organiserande.
Men skulle denna kallelse kunna vara individuell? Föreställningen om en individuell kallelse avpolitiserar kyrkan. Den ersätter kyrkans politiska kallelse med en dikterande härskargud.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
Förra året blev tre gripna under en pingstmässa på Saab Microwave, världens ungefär femte största vapenföretag när det gäller eldledningssystem. När vi skulle fortsätta traditionen i år på samma företag välkomnade Saab oss att hålla en mässa i en fin skogsglänta. Företaget som nu bytt namn till Saab Electronic Defence Systems visade oss en plats vid en fin skogsglänta ca 50 meter utanför Saabs militärt skyddsklassade område.
Som tack till Saab bestämde sig samordsningsgruppen för pingstmässan att förbjuda alla grupper som deltog på pingstmässan att göra civil olydnad under hela pingsthelgen. Så vi firade möjligen Sveriges första pingstmässa som i sig innebar ett förbud mot civil olydnad.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt, vin o fikonträd
Kyrkors hierarki utgör en stark dragningskraft som civil olydnad har svårt att konkurrera med. I denna andra text om hur lydnaden blivit närmast total i kyrkorna föreslår jag att civil olydnad fungerar som rekrytering för kristna hierarkier. Ickevåld förlorar på så sätt många av sina bästa organisatörer. Civil olydnad trängs tillbaka istället för att fylla fängelser med kristna.
När kristna börjar utföra civil olydnad mer kontinuerligt börjar de snart få förfrågningar från Kristna Freds, ekumeniska organisationer eller från samfund om att bli invalda till förtroendeuppdrag. Eller till och med få en anställning.
- Oj, här är det någon som uppskattar mitt arbete med ickevåld. Det är ju fantastiskt. Det kan en ju inte säga nej till.
Uppmärksamhet och förfrågningar från centralistiska hierarkier gör att en känner att ens engagemang och erfarenheter verkligen respekteras. Till en början tar en bara en paus från civil olydnad för att hinna med det nya häftiga uppdraget. Kanske försöker en kombinera engagemangen på något sätt.
Men hierarkier tar tid och ickevåldet trängs undan. Dessutom dras en med av alla spännande och smarta människor som redan har sugits upp i hierarkin. En skickas på konferenser runt om i världen och möter den kristna eliten. Eliten binder varandra med häftiga och intressanta nätverk.
Och ickevåldsrörelsen förlorar ytterligare en erfaren aktivist till de kristna hierarkierna.
Per Herngren
2013 05 07, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Vi har en vapenhandel som flera år varit värst i världen per person räknat. Vi praktiserar nationalstatsapartheid som gör det är väldigt svårt för fattiga och bruna att flytta hit. Så varför svämmar inte fängelserna över av präster, diakoner och församlingsmedlemmar? I flera andra länder så är kristna och andra religiösa befrielsekämpar en avgörande andel av fångarna. Varför är det inte så här?
Den närmast totala lydnaden i kristna organisationer beror givetvis på massor av olika faktorer. En del av lydnaden tror jag hör ihop med flera kyrkors individualisering. Civil olydnad förpassas till individen. Det är sällan som kyrkor och kristna grupper organiserar civil olydnad. Civil olydnad blir individens sak.
De som individuellt vågar utföra civil olydnad prisas ofta i kristna grupper för sitt civilkurage. Detta upplyftande av den modiga individen legitimerar samtidigt kristna gruppers icke-planerande av civil olydnad, deras icke-ansvar för rättegångar och fängelsestöd.
Upplyftandet av de få modiga ser effektivt till att dessa få olydiga fortsätter att vara få.
Vi är sårbara inför våld och makt och vi beroende av varandra. Sårbarhet och beroende är livets och människans ontologi. Det individuella modet är inte lösningen på våld. Lösningen är gemenskapen, att tillsammans göra oss sårbara och våga ingripa i förtryck.
Per Herngren
2013 05 06, version 0.1.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Politik är att intervenera i det gemensamma för att börja lösa gemensamma problem. Politik skiljer sig därmed från både det privata och från förvaltning av det gemensamma.
Det privata skyddar sig mot det politiska, det hävdar att det här har ni andra inte med att göra. Förvaltning förhandlar, justerar och upprepar så att institutioner fortlever.
Riksdag har mycket lämnat ambitionen att lösa gemensamma problem. Riksdag har lämnat politiken. Den har istället gått över till att förhandla och justera för att dess institutioner ska kunna fortleva i en föränderlig värld. Inga egentliga reformer, så som de tidigare besluten om skola och pension för alla, har genomförts de senaste decennierna. Ett undantag är äktenskap för alla par.
Idag är det mer kyrka, fair trade, queer, feminism, ickevåld, kooperativ, forskare och företag som är politiska. Visioner, tro, moral, delaktighet, dialog, uppfinningar, experimenterande, simuleringar, interveneringar, ersättande och undanträngande av sämre lösningar är övergripande politiska verktyg. Dessa verktyg behövs för alla former av politiska lösningar oberoende av om de är höger, vänster, framåt eller bakåt. Ifall vi vill att det politiska ska bli demokratiskt och solidariskt behövs dessutom jämlik fördelning av makt och resurser läggas till bland de politiska verktygen.
Frågan är ifall vi ska fortsätta låta riksdagen fungera som en sorts styrgrupp i sin förvaltning? Eller ifall riksdagen bör lära sig använda politiska verktyg av kyrka, feminism och andra politiska rörelser?
Per Herngren
2013 04 22, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
På palmsöndagen queerar Jesus kungaväldet. Det som hyllas när Jesus rider in på en liten ungåsna är inte att Jesus blir kung eller president. Han börjar inte styra och ställa, istället avsätter han centralmakten och blir fängslad och straffad för det. Det sårbara ingripandet blir kung. Det ödmjuka undanträngandet av vår underordnade lydnad blir kung.
Kung förstås som lydnad till en central makt. Det är egentligen inte en viss person som är kung, det är vår lydnad som skapar kungaväldet. Kungen måste tillsättas, igen och igen. Vår lydnad mot centralmakten ersätts genom påsk med lydnad till korset, ickevåldsligt motstånd tränger undan härskande. Genom att utmana och ta straff får vi en ny kung: Sårbart motstånd. Att göra sig sårbar inför härskande.
Jesus ingriper givetvis på många andra sätt än genom att queera kungaväldet och att göra civil olydnad till kung. Jesus bygger jämlika samhällen: kyrkan inkarnerar Jesu kropp. Jesus upprättar. Jesus bryter gränser. Jesus avskaffar uppdelning i kön, folk, funktionalitet, sexualitet och ras.
Men just palmsöndagen fokuserar dock på att göra den efterföljande påsken politisk. Palmsöndagen bryter alla avpolitiserade tolkningar av avrättningen: Jesus blir inte martyr eller offer, korset blir inte längre till för att vi ska ladda batterierna inför nästa arbetsvecka. Korsfästelsen producerar istället ny samhällsordning. Ordning som bygger på sårbarhet och ingripande snarare än makt och gränser som ska skyddas.
Per Herngren
2013 03 24, version 0.1
Tack till demokratiska palmsöndagspredikan på Marialunchen, Mariakyrkan i Hammarkullen, 2013 03 22.
Queera förstås här som att göra onormalt, onaturligt, underligt, märkligt.
Matteus 21 palmsöndagen
"Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!” Matteus 21
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Lagfundamentalism döljs i kyrkor av radikala upprop och utmanande predikningar. Lagfundamentalism förstås här som närmast total lydnad till statens lag. Fundamentalism är inte individuell åsikt eller uppfattning utan handling, gemensamt handlande. Gemensam lydnad mot lagens bokstav.
De senaste åren har religioner och politiska rörelser börjat ses som individens åsikt och uppfattning. Tidigare var det mer beteckning på samfund, organisation eller rörelse. Istället för individuell identitet var det tillhörighet. Man manifesterade var man lade sitt engagemang eller var man var medlem.
Genom att göra religion eller politisk rörelse till individens åsikt så döljs elegant hur religiösa och politiska organisationer skapar, eller undviker att skapa, rätt.
Ifall vi ser religiösa och politiska rörelser som gemenskaper, samhällen och gemensamt handlande framträder en annan värld än den individualistiska.
Profeten Jesaja skriver:
"Rätten trängs tillbaka,
rättfärdigheten stannar på avstånd,
ärligheten snubblar på torget,
redbarheten kan inte komma fram."
... Gud "såg med misshag
att det inte fanns någon rätt."
Hen "såg att ingen trädde fram
och häpnade över att ingen ingrep."
Jesaja 59:14-16
Motsättning lag och rätt
Det finns alltid en spänning mellan lag och rätt. Rätten ingriper vid orätt. Ingripandet är rätten. Det går inte att skilja på rätt och ingripandet. Lagen å andra sidan försöker få ordning på rätten. Ifall spänning mellan lag och rätt ignoreras eller döljs trängs rätten undan. Lagen blir fundamentalistisk.
När radikala kyrkor och kristna rörelser väljer total lydnad mot lagen trängs rätten undan. Konflikten mellan lag och rätt skyms. Motsättningen mellan lag och rätt döljs genom radikala uttalanden, predikningar och deltagande i lagliga manifestationer. Motsättningen projiceras på staten, det är de som gör fel. Det är de som borde ingripa.
Genom att formulera fina värdegrunder gömda under organisationen och radikala målsättningar långt framför organisationen undviks direkt skapande av rätt.
Fixering vid individens åsikt befästs genom olika värderingsövningar och inspirerande och tankeväckande föredrag. Information om missförhållanden ligger framme på bokbordet och skickas gärna ut: folk måste få veta.
Henry David Thoreau skrev 1849 att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Hen menade att vi var effektivare i fängelse än utanför. Thoreau uppfann civil olydnad. Civil olydnad är viktig del i att upprätthålla och stärka motsättningen mellan lag och rätt.
För att inte rätten ska trängas tillbaka av kyrkors och kristna organisationers laglydnad behöver kyrkor leva spänningen mellan lag och rätt. En fundamentalistisk laglydnad tränger undan rätten hur radikala uttalanden än görs.
Detta kommer att innebära att en del av kyrkornas arbete blir stöd åt de församlingsmedlemmar, diakoner och präster som för tillfället sitter i fängelse. Det kommer också att innebära att kyrkorna måste bli den rätt som placerar dem i fängelse. Rätt är aldrig individuella samvetshandlingar.
Per Herngren
2013 03 02
Tack till demokratiska predikan före soppköket i Mariakyrkan, Hammarkullen 2013 03 01.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
"Petrus ... började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall"." Matteus 16:21-23.
Ett annat namn på satan är frestaren. Frestaren frestar med det goda livet, med ett liv i frid och lydnad och utan lidande. Satan förknippas idag med det onda. Det blir därför lätt att avfärda det onda som något annat. Det är lätt att skylla ifrån sig på det onda. Eller på de onda. Men Jesus pekar ut sin närmastes välvilliga förmaningar som satan. Satan blir därmed ett handlande, ett verb. Det är sällan det onda som frestar oss, det är det goda som frestar.
Det är inte Petrus som är satan utan handlingen av att förebrå Jesus för att han ska göra motstånd och få lida för det. Satan är Petrus försök att hindra Jesus från att vara olydig mot härskare vilka kommer att straffa Jesus för hens olydnad. Petrus frestar Jesus med att kunna undslippa lidandet. Jesus borde inte behöva riskera lidande. Välviljan blir satan.
Enligt Martin Luther King är problemet inte de onda utan de godas tystnad och lydnad. Våld och förtryck kan existera eftersom vi frestas med det goda, förutsägbara, trygga livet. Ett välordnat, lydigt liv utan lidande.
Flera jag känner som suttit i fängelse för civil olydnad upplever att vänners och anhörigas förebråelser och skuldbeläggande var värre straff än fängelset. Och andra har berättat att de inte vågat göra civil olydnad på grund av trycket från anhöriga. Här är några av frestarens frestelser och förebråelser mot de som gör civil olydnad.
Nära och käras frestelser och förebråelser
1 Stackars dig! Du ska inte behöva utsätta dig för det. Låt någon annan göra sådant! Tänk på din framtid! Jättebra, men nu är ju fel tidpunkt när du har så mycket ...
2 Stackars mig! Vad ont det kommer att göra när du sitter i fängelse! Jag kommer att bli så ledsen!
3 Men tänk på dina föräldrar! Din far börjar bli gammal! Tänker du inte alls på dina barn! Vänta tills de är stora och klarar sig själva! Vänta tills allt blivit lugnare med familjen.
4 Tänk på allt gott du skulle kunna göra ifall du inte sitter i fängelse! Överger du verkligen ditt engagemang! Du har ju ett ansvar härute också! Många behöver dig!
Per Herngren
2013 02 17, version 0.1
Matteus 16:21-23
21Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. 22Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” 23Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”
(c) Per Herngren 1 Kommentera!
Kategori: makt
"Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och ... skall jag dra alla till mig." Johannesevangeliet 12:31-32
Jesus lanserar en annorlunda politisk och sociologisk teori än föreställningen om politisk påverkan. Politisk påverkan har växt fram ur ångmaskinen och mekaniken. Ett kugghjul driver ett annat kugghjul. En sak påverkar en annan sak. En kula knuffar till en annan kula. Demonstrationer och politiska aktioner föreställs påverka opinion och regering. Allt handlar om kraft och makt. Makt uppfattas inte som skapande förmåga utan mer som ångmaskinens tryckkraft, påtryckningskraft. Politik blir ett ständigt knuffande.
Jesu sociologi är istället att fördriva härskare. Det motsvarar det engelska ordet "displace": tränga undan och ersätta. Gudsriken, kyrkor som kristi kropp, fördriver härskare. Undanträngandet och ersättandet görs genom byggnader: kyrkor. Och genom rättvisare och mer demokratiska samhällen: församlingar och kommuniteter. Dessa samhällen blir lagstiftare som konkurrerar med stat och statens domstolar. Rätt skipas där rätten annars hade korrumperat oss. En rättvisare lag tränger undan och ersätter härskarnas lag.
Jesus lanserar ytterligare en sociologi här. Istället för att styra, manipulera och påverka skapar Kristus, kyrkor som kristi kropp, dragkraft. Rättvisare samhällen påverkar inte. De drar. De är som karnevaler och fester. De drar till sig dans, glädje och omsorg. Rättvisa skapar gravitation. Rättvisa drar till sig rättvisa. Solidaritet drar till sig solidaritet. Radikala demokratier drar till sig demokrati. Sådana dragkrafter bygger gudsriken som fördriver härskare. Härskarna trängs undan när något annat strömmar till. Härskarna härskar inte över oss längre. Vi lyder andra riken. Gudsriken utan härskare. Riken som bemäktigar.
Per Herngren
2013 02 12. version 0.1
Tack till dialog med Lisa Gerenmark, motståndskommuniteten Fikonträdet, och Tobias Herrström, Oikos Hammarkullen, kring om påverkansarbete fungerar eller motverkar politisk förändring.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, materialisera
Lisa Gerenmark från Motståndskommuniteten Fikonträdet och Pingstmässan gästbloggar på Motstånd & befrielseteologi.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk, smida svärd till plogbillar
Ockult kommer från latinets occultus och occulere: att undanhålla, skymma, gömma. Politisk ockultism är att skymma den politiska förändringen som en organisation håller på att förverkliga. Eller snarare skulle ha förverkligat, ifall inte ockultismen lyckats gömma undan den. Ockultism uppstår i nästan alla organisationer och institutioner, annars skulle dessa snart bli 'alltför utmanande'. Både för deltagarna och för andra organisationer. Ockultism är konfliktundvikande, det är ett sätt att anpassa sig.
Det finns flera ockulta tekniker som skymmer politisk förändring. Här tar jag upp några sätt att mystfiera kyrkan.
Kyrkan är kristi kropp, kristi förkroppsligande. Kyrkan lever gudsriket. Kyrkan materialiserar Guds samhälle. Kyrkan experimenterar med, och finslipar, ett rättvisare rike: ett mer demokratiskt, solidariskt och omsorgsfullt samhälle.
Ifall man istället mystfierar kyrkan så skyms kyrkan som politisk gemenskap. Mystifierandet gör det möjligt att utvinna kraft ur kyrkan, kraft som sedan kan föras över till stressat lönearbete eller till andra organisationer.
Ockult mystifierande av kyrkan
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, materialisera
I Svenska kyrkans psalmbok har Agneta Lejdhamre hittat 2333
könsmarkörer för man och 184 för kvinna. Hennes bok Psalm – kön – kyrka undersöker hur psalmernas kön intervenerar i
teologin.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
Kyrkor i Sverige reproducerar fortfarande koloniala ordningar. Det visar Sveriges kristna råds Fredsbön som lämnas ut till kyrkorna i Sverige angående förtryck och våld i Palestina och Israel under november 2012.
Kyrkor och Sveriges kristna råd bygger befriande samhällen. De bygger verklig befrielse. De bygger verkliga samhällen. Min kritik är en kritik mot något jag i många sammanhang är glad över att vara del av.
När jag själv åkte runt och höll ickevåldsträning 2011 i Irak, Kurdistan och Turkiet drogs jag gång på gång själv med i koloniala ordningar. Postkolonial teori visar att vi inte kan hoppa ur kolonialismen. Vi kan inte bli rättfärdiga själva, men tillsammans kan vi bygga rättvisare och mer ickevåldsliga samhällen. Det är en pågående motståndskamp. Denna text blir därför också en självkritik.
Min maktanalys av Sveriges kristna råds Fredsbön utgår från postkolonial kritik. Det fortsatta postkoloniala kolonialiserandet av nord-syd, vita-bruna, bygger på motsägelser. Avgörande för att hålla ihop dessa motsägelser är välvillighet (välvillighetsdiskurs). "De behöver vår hjälp." De stackars 'bruna' behöver de 'vita' för att befria dem.
Välvillighet inom kolonialism reproducerar två komplementerande ordningar. Vita hjälper bruna. Och vita hjälper den lokala bruna eliten att hjälpa de maktlösa stackars bruna. Brun använder jag som en symbolisk samlingsbeteckning på de som definieras som "de andra" genom 'vithet' och genom andra dominanstekniker.
Välvillighetsdiskurs pekar ut vissa som aktörer och andra som passiva offer. När kyrkor, solidaritetsgrupper och biståndsorganisationer åker 'ner' och organiserar befrielsekonferenser träffar man alltför ofta eliten, precis som under kolonialismens koloniserande. Eliten (speciellt den radikala eliten) är tillräckligt vit för ett samarbete. Kolonialismen reproduceras igen.
(c) Per Herngren 4 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt