tisdag, november 03, 2009

Ny plogbillsaktion - med plogbillar i åldrarna 60-83 år

Nunnan Anne Montgomery 83 år gammal greps ännu en gång för att ha hamrat på vapensystem. Hon deltog i världens första plogbillsaktion 1980, Plowshares 8 som hamrade på en kärnstridsspets, och även i Pershing Plowshares tillsammans med mig (Per), 1984, vi hamrade på Pershing II raketer och fick åtta år för det. Hon har dessutom jobbat med ickevåld i Gaza, Palestina. Läs biografin över deltagarna nedan.

Five People Arrested for Plowshares action on Naval Base Kitsap- Bangor

The Disarm Now Trident Plowshares Action

Bill Bix Bischel, S.J., 81, of Tacoma, Washington; Susan Crane, 65, of Baltimore MD; Lynne Greenwald, 60, of Bremerton, Washington; Steve Kelly, S.J., 60, of Oakland, CA.; Anne Montgomery RSCJ, 83, of New York, New York, were arrested on Naval Base Kitsap- Bangor November 2, 2009. They entered the Base in the early morning hours of November 2, 2009, All Souls Day, with the intention of calling attention to the illegality and immorality of the existence of the Trident weapons system. They entered thru the perimeter fence, made their way to the Strategic Weapons Facility - Pacific ( SWFPAC) where they were able to cut through the first chainlink fence surrounding SWFPAC, walked to and cut the next double layered fence, which was both chain link and barbed wire, onto the grounds of SWFPAC. As they walked onto the grounds, they held a banner saying ”Disarm Now Plowshares : Trident: Illegal + Immoral”, left a trail of blood and hammered on the roadway (Trigger Ave. and Sturgeon) that are essential to the working of the Trident weapons system, hammered on the fences around SWFPAC and scattered sunflower seeds throughout the base. They were then thrown to the ground face down, handcuffed and hooded and held there for 4 hours on the wet, cold ground. They were taken, hooded, and carried out through the very holes in the fence that they had made, for questioning by Base security, FBI and NCIS. They refused to give any information except their names, and were cited as of now, for trespass and destruction of government property, given a ban and bar letter and released.

There have been approximately 100 Plowshares Nuclear Resistance Actions worldwide since 1980. Plowshares actions are taken from Isaiah 2:4 in Old Testament (Hebrew) scripture of the Christian Bible, ”God will judge between the nations and will settle disputes for many people. And they shall beat their swords into plowshares and their spears into pruning hooks. And nations will not take up swords against nations, nor will they train for war anymore.”

Disarm Now Plowshares Bios

Steve Kelly, S.J. During his religious formation in our inner cities, in Sudan, Africa, as well as refugee work in Central America following ordination, he encountered the messiah, Jesus incarnate in the poor. At the same time, the relevance of Jesus as a real shepherd inserting himself between the danger of wolf or thief and the flock in his care inspired this Jesuit to try to imitate Jesus. His current collaboration with Catholic Workers and the Pacific Life Community confirms the analysis that the nukes represent, just in their making, a contemporary larceny from the poor, while the wolf, the imminent danger of their use, demands the embodiment of Isaiah 2:4. Will that hammering wake us, those professing faith in a loving God, from our idolatrous slumbers?

Lynne Greenwald is the mother of three children and has worked professionally as a Registered Nurse, Family Therapist and Social Worker for nearly 40 years. She has also been actively involved in the Nonviolent Peace Movement since the mid-1970s. Lynne moved to Kitsap County in Washington State 26 years ago to join Ground Zero Center for Nonviolent Action and to become a neighbor to families involved with the Trident Base and other facilities in this predominately military community. ³While the existence of Trident is obvious, the truth of Trident's nuclear threats and illegality remains hidden. My action of conversion today is one committed out of love for all life.³

Anne Montgomery is an eighty-three year old Religious of the Sacred Heart and former teacher in high schools and programs for dropouts and learning disabled children. As a member of the Gulf Peace Team in 1991 and of Christian Peacemaker Teams from 1995 to 2009 she served in Iraq and Palestine. Since 1980 she has been active in the Plowshares movement and other forms of civil resistance to U.S. militarism, especially nuclear weapons. Since 2005 she has also participated in Witness Against Torture and the Free Gaza boat trip to open the port of Gaza. She acts now to support all efforts to convert weapons of death into resources for human life, especially for the most neglected and oppressed of the threatened earth.

Susan Crane is the mother of two sons, and has taught at a school for marginalized youth in California. More recently she has lived at Jonah House, a nonviolent community in Baltimore, which speaks out against all warmaking, and specifically nuclear weapons. Aware that we take better care of nuclear weapons than of our nation's children, and that we spend more than half of every federal tax dollar on warmaking rather than human needs, she acts to transform these weapons of mass destruction to life- giving materials.

Bill Bichsel, a Tacoma native, entered the Jesuit Order in 1946 and after studies and teaching was ordained a Jesuit in 1959. He has served in parishes, taught in high schools, and was Dean of Students at Gonzaga from 1963-1966. In 1969 he returned to Tacoma where he served at St. Leo's Parish for over 7 years and then co-founded the Tacoma Catholic Worker (Guadalupe House) which offers hospitality and transitional housing to the homeless. The Guadalupe Community lives in the nonviolent tradition of Dorothy Day, the Catholic Worker foundress. Bichsel still resides and serves at the Tacoma Catholic Worker-one mile from where he was born and raised. He has served jail and prison terms many times for his resistance to the violence of the Trident nuclear weapon system and the violence of the S.O.A. training at Ft. Benning, GA. He believes that unless we, the American people, actively work to abolish nuclear weapons we as a people will continue to threaten destruction to the global community and continue to deprive the poor of the world of resources necessary for life.

fredag, oktober 30, 2009

Kommuniteter bildar molekyl i Hammarkullen

Flera kollektiv, kommuniteter och familjer i Hammarkullen bildar molekyl med varandra. I en molekyl verkar inte delarna som atomer (individer) eller totaliteter (helheter), kopplingarna ändrar varandras egenskaper, man blir involverade i varandra. Härmed skapas pulser, rytmer, affekter (dragningskraft) som man kan cirkulera kring. Här är ett par av dessa kollektiv:

Fikonträdet

Fikonträdet - En Jona House kommunitet för motstånd och ickevåld i Hammarkullen.Fikonträdet är en ekumenisk kommunitet inriktad på ickevåldsmotstånd och gästfrihet. Vi är öppna för människor av alla religioner eller utan religion.

Länk till fikonträdet

Fredsbrigaderna
Några som har varit ickevåldslivvakter i Guatemala och Sri Lanka har bildat kollektiv på Blomstigen. Flera där arbetar dessutom med att bygga rättvisa och gemenskap i Hammarkullen.


Oikos

Kommuniteten Oikos är en vardagsnära gemenskap som tillsammans vill lära sig att älska. Oikos har flera lägenheter på Bredfjällsgatan och Sandeslätt, och har öppna matlag.

Oikos är grekiska och betyder hushåll, familj, hus. I NT används ordet bland annat om den kristna församlingen. Men här är det fortfarande lite ovanligt att organisera församlingarna genom kommunitets-hushåll.


Länk till Oikos



Soppkök, samtal & solidaritet som vi deltar i:

Göteborg: St Johanneskyrkan kallas gatans kyrka och har fika och lunch vardagar 10-16. Hit går burksamlare, missbrukare, konstnärer, musiker, akademiker som vill ha stödjande gemenskap. Här skriver Per också på nya böcker.

Hammarkullen: Soppkök fredagar kl 11:30 i Hammarkullekyrkan.

Tisdagar matlag och mässa med Oikos.


lördag, september 05, 2009

Hemlösa personer som kopplar sig via internet

Här är ett intressant bildreportage om hemlösa personer i San Francisco som kopplar sig till vänner och annat via internet. Ett par centrala problem verkar vara hur man får tag i ström samt trådlös uppkoppling. Några lösningar visas i bildreportaget: Homeless and Online in San Francisco.

måndag, augusti 31, 2009

Karnevalen som befrielse

Sociologen Gert Nilson visar hur karnevalen under medeltiden blev egna samhällen snarare än avbrott i träldom och feodalism. Själv bor jag i Hammarkullen och sista helgen i maj tar jag ledigt tre dagar för att vara med på Sveriges äldsta karneval: Hammarkullekarnevalen. Första gången jag deltog i mitten på sjuttiotalet var jag tonåring. Några år senare, från åttiotalet, fick vi redan i februari på torg och gårdar runt om i Hammarkullen vara med när Chile Lindo och bolivianska dansgrupper övade och provade dräkter. För mig börjar karnevalen därför i februari och intensifieras i april genom alla förfester. Under sommaren är många i Hammarkullen arbetslösa eller lediga från skolan. Så varför inte fortsätta karnevalen hela sommaren?

När det ekonomiska överskottet i Venedig under 1700-talet var stort ”pågick karnevalen … ofta i ett halvår”, enligt Gert Nilson. Överskottet ”kunde förbrukas av såväl hög som låg”[1]. Karnevalssamhällena kan ses som likvärdiga med feodala, borgerliga och kyrkliga samhällen. Dessa samhällen levde sida vid sida snarare än inuti en väldig container-feodalism.

”Karnevalslivet utgjorde en egen värld klart skild från” de feodala och kyrkliga världarna ”med sina hierarkier och skiktningar” Karnevalen skapade ”en annan värld av frihet, gemenskap, jämbördighet och överflöd, i vilken kampen fördes mot allt stelnat, och där det odefinierade, det tillblivande och det föränderliga betonades.” Folk agerade som ”jämbördiga och möttes utan de barriärer som ålder, egendom, yrke och kast vanligen utgjorde.”[2].


Karnevalen förverkligar nya samhällen

”Karnevalen utspelades inte på en scen för en publik, där fanns ingen åtskillnad mellan deltagare och åskådare. Alla levde karnevalen, i enlighet med dess egna regler”[3] och ordningar.

”Karnevalen var ingen vilopaus i en ansträngande vardag, som nutidens fester vanligen är.” ”Karnevalen var ett … förverkligande av ett visst ideal: förändringen.”[4]

Karnevalen byggde upp intensiteter och resonanser av ifrågasättande, parodi och relativiserande av allt etablerat: ”såväl sanningar som auktoriteter” Gert Nilson berättar att ett” typiskt inslag var den parodiska kröningen och därpå följande avsättningen av en karnevalskung. Karnevalens bilder av förändring var ofta tvetydiga, där fanns … högt och lågt, vishet och dårskap, uppbyggande och neddrivande.”[5]

Karnevalen utvecklade queer-praktiker där män uppträdde som kvinnor, där kvinnor uppträdde som män, och även ’queera’ klasspraktiker där präster blev tiggare, trälar blev herrar. Det är inte säkert dessa praktiker undergrävde ordningen i kyrkan eller i feodala eller kapitalistiska samhällen. Rollomkastningar kunde utnyttjas som säkerhetsventiler.

Men man behöver inte förstå karnevalen som protest eller som reaktivt motstånd mot andra samhällen. Karnevalen är inte främst en negation, den var ett positivt skapande. Den levde sitt eget liv och fastnade inte i en trotsig mot-spegel av andra samhällen. Karnevalen var mer proaktiv än reaktiv, mer postprotest än protest.


Kedjor av imitation istället för centralstyrning eller påverkan

Karnevalen utvecklade innovativt egna praktiker som kunde imiteras, användas och spridas. Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde skulle kalla detta för kedjor av imitationer. Karnevalen skapade inte sina förändringar och revolutioner centralt. Karnevalen mångfaldigar centrum, istället för att centralisera till enhetlighet. Alla dessa centrum (torg, fester, stilar, högtider, tidpunkter) kunde hamna i resonans och disonans med varandra eller med feodala och kyrkliga centrum. Karnevalerna mångfaldigar ordningar snarare än avskaffar dem. Karnevalerna skapade samhällen ”i ständig tillblivelse”[6].

Karnevalen skapade sina egna värdesystem där ”arbetsflit, anständighet, ordning, självbehärskning, sparsamhet och värdighet” kunde trängas undan av värden som ”generositet, spontanitet, allianser, kärlek och glädje i oordningen”[7].

”Under 1600- och 1700 talet urvattnades dock karnevalskulturen och den blev alltmer tillfällig och trivial. Kvar blev parader genom gatorna kantade med åskådare.”[8] Karnevalerna som hade blivit egna jämbördiga samhällen urvattnades och blev ”till korta avbrott i vardagen. Från en anda av frihet, till ett semesterfirande. Från ett allmänt deltagande till huvudsakligen åskådande.”[9] Från att börja leva ett eget samhälle med egna ordningar blev karnevalen en energikälla för feodalsamhälle och livegendom, och senare för kapitalism och lönearbete. Karnevalen förvandlas till ”en säkerhetsventil genom vilken maktens förtryck kunde vädras ut temporärt”[10].

Genom att göra karnevalsdeltagarna till åskådare görs karnevalen till bröd och skådespel för folket vilket ”ofta räddat Makten. Tillåtna och förväntade och ritualiserade protester kan bevara och stärka den etablerade ordningen.”[11].


Karnevalens återkomst

Idag har karnevalen och liknande intensiva samhällen en motsvarande möjlighet som i Venedig på 1700-talet. Gert Nilson lyfter fram sociologisk forskning som visar att snart bara 30 procent av befolkningen behöver lönearbeta. Eller att vi bara behöver lönearbeta 30 procent av arbetstiden. De enorma överskotten som genereras idag behöver inte gå till de rika, till enorma byråkratier för stater eller storföretag, till aktieägare eller till krigsmakter. Överskottet kan fördelas så att det blir möjligt att överskrida Venedigs magiska 50-50 gräns på 1700-talet. Då blir det möjligt, enligt Gert Nilson med: ”Karnevaler som pågår åtta, nio månader om året. Ett liv som vi idag inte ens kan föreställa oss. En allas fest för livet.”[12]

Detta möjliggör en brytning mellan ”åtskiljande av deltagare och åskådare”, ”Alla kan vi handla, alla griper vi in”. Vi behöver imitera karnevalen så att: ”Vi som deltar är i majoritet, de som åskådar i minoritet.” [13] Detta bryter med proteströrelsernas negativitet, besatthet av att vara emot. Detta bryter också med vänsterpraktiker där vissa är föreläsare och andra åhörare, där vissa sjunger revolutionära sånger och andra är publik.

Karnevalen är en möjlighet att bygga nya ordningar: ”Här bryts regler och nya krävs.” ”Karnevalstidens påtagliga brott mot grundläggande spelregler, för att inte säga orgie av rollomkastningar, stimulerar till omprövning, experiment och sociala uppfinningar.”[14]


Karnevalen bryter med proteströrelserna:

  • Istället för att föreställa sig Samhället som synonymt med nationalstaten mångfaldigas samhällena. Det finns inget centrum protesten kan vända sig emot.
  • Istället för inuti Samhället upptäcker man en rad samhällen bredvid varandra och hur dessa ständigt kopplas, kopplas om, kopplas isär, kopplar av.
  • Istället för att påverka de så kallade styrande skapas i karnevalen direkt tillblivelse som sedan kan imiteras och bilda långa imitationskedjor. Repetition, imitation, kopiering och återskapande ersätter påverkan av styrande eller opinionen.
  • Istället för att bekräfta kapitalistiska eller nationalistiska samhällen genom negativa protester, genom inverterade speglingar, särskiljer karnevalen sig och mångfaldigar sina egna ordningar. Dessa nya pulser och rytmer erbjuds alla; ungefär som fri programvara i opensource-rörelsen. Ifall du spelar våra rytmer så spelar vi era rytmer! Varför leva i ett nej när vi direkt kan börja leva det samhälle vi vill ha.
  • Istället för att reducera ordning till styrning och centrala hierarkier skapas ordning genom resonans, rytmer och pulser som man följer, utvecklar eller bryter med.

Per Herngren
2009-08-31, version 0.1


Referens

Gert Nilson, Ett. Två. Tre. Det sociala livets grundfigurer, Korpen, Göteborg: 2008.


[1] s 197.
[2] s 193.
[3] s 194.
[4] s 193-194.
[5] s 194.
[6] s 194.
[7] s 197.
[8] s 194.
[9] s 195.
[10] s 196.
[11] s 196.
[12] s 197.
[13] s 197.
[14] s 198.

måndag, augusti 10, 2009

Skicka hälsningar till Carl Kabat i fängelse för plogbillsaktion hiroshimadagen vid kärnvapensilo

Prästen Carl Kabat utförde ytterligare en plogbillsaktion 6 augusti. Utklädd till clown och med hammare började han avrusta en kärnvapensilo. Jag frågade honom 2002 då han hade suttit 15 år i fängelse om han hade några råd till oss yngre olydiga aktivister. "Ja, ni är ofta alltför radikala i er livsstil! Man behöver sjunga och dansa för att orka med fängelse igen och igen."

Fr. Carl Kabat OMI has spent 17 years in jail for nonviolent resistance to nuclear weapons. Carl was arrested last Friday on Hiroshima Day cutting into a Minuteman 3 nuclear weapon silo in Colorado/USA and beginning a plowshares action. The first strike missile is on hair trigger alert.
Please send solidarity letters and postcards to
Fr. Carl Kabat
OMIWeld County Jail
2110 O StreetGreeley,
CO 80631
USA

tisdag, juni 02, 2009

Fyra dagars författarkurs 7-10 juli

7-10 juli 2009, Järntorget Göteborg

Hur skriver man noveller och romaner? Under Folkuniversitetets författarkurs övar vi på att gestalta istället för att förklara för läsaren. Hur blir karaktärer och relationer mer intressanta? Hur bakar man in miljön i handlingen? Vi finslipar även berättarteknikerna för gestaltning, personporträtt, relationer och konflikter. Du väljer själv om du vill arbeta med skrivövningar eller en egen novell eller roman. Folkuniversitets författarkurser med Per Herngren är inriktade på skrivandet som ett hantverk och ett antal metoder och tekniker lärs ut.

Kursen vänder sig till dig som är intresserad av eget skrivarprojekt som novell eller roman.

Läs mer samt anmälan till Folkuniversitetet

Presentation av läraren

måndag, maj 18, 2009

Välkommen på fortsättningskurs i Proaktivt Konfliktingripande

Tre dagar, lördag-måndag: 27-29 juni 2009

Fortsättning på kurs i ickevåld och Proaktivt Konfliktingripande, samt övning i att träna andra. Innehåller förutom träning i konfliktingripande även nya radikala mötestekniker och metoder för att redan nu börja leva det samhälle vi vill ha. Dessutom övning i att lära ut teknikerna till andra. Möjlighet till lite bad och semester också …

Läs hela inbjudan

onsdag, april 22, 2009

Sex månaders fängelse för försök att avrusta JAS

Annika, Pelle och Martin fick upp till sex månaders fängelse för "Försök till sabotage". De tog sig in i JAS hangaren i Linköping med hammare för att avrusta Jas plan. Läs om avrustnings aktionen och rättegången.

lördag, april 04, 2009

Lyssna på hela plogbillsrättegången

Det går nu att höra hela plogbillsrättegången på Billradion, en radiostation som drivs av några motståndsgrupper.

 

1 april 2009 ställdes Ulla Røder och Per Herngren inför tingsrätten för att med var sin smideshammare ha avrustat en krigsradarkupol. Detta skedde torsdagen 26 juni 2008. Två dagar innan, den 24 juni, hade de dessutom börjat avrusta Microwaves test-anläggning för krigsradar i Mölndal. Plogbillsgruppen som kallar sig Saab Microwave Blivande2 Plogbill planterade dessutom fikon inne på krigsfabriken.

fredag, april 03, 2009

Min sakframställan under plogbillsrättegång

Nedan är min sakframställan under plogbillsrättegången 1 april 2009. Ulla Röder och jag var ställda inför rätta för att med hammare avrustat en radarkupol och delar av testanläggning på Saab Microwave. Rättegången blev en spännande dialog där åklagaren och vi i plogbillsgruppen utbytte funderingar kring om det är en plikt eller ett brott att avrusta vapen.

- Vad är det för organisation du tillhör?

Vår grupp kallar oss ’Saab Microwave Blivande2 Plogbill’. Och vi ser oss som en del av det hundratal plogbillsaktioner som utförts sedan 1980. Plogbillarna hamrar med hammare på kärnvapen, stridsflygplan, helikoptrar, JAS plan, granatgevär och ubåtar. Vi har nu avrustat mer spängkraft än vad som har använts i alla krig i världen från stenåldern fram till detta senaste Irakkrig.

Plogbill kommer från judendomens, kristendomens och Islams profet Mika (4:3-4) som säger åt oss att smida svärd till plogbillar. Att inte bli negativ och protestera utan börja bygga de lösningar vi uppfattar kan rädda människor och ge mat och husrum till alla. Förändring är inte att säga emot utan en positiv smitta av bra handlingar och verksamheter. Det är genom att skapa kedjor av repeteringar som samhällen skapas.

Under plogbillsaktionen samarbetade vi med ett forskarseminari kring Deleuze filosofi. Deleuze betonar blivandet och skapandet istället för att bli negativ och protestera.

- Vad vill ni uppnå?

Syftet är att rädda några människoliv och sätta igång en positiv smitta där fler avrustar vapen. Ulla Röder från Danmark och jag hamrade på en krigsradarkupol 26 juni 2009, samt på själva testanläggningen med smideshammare 24 juni 2009. Vi kallar detta för plogbillsaktioner, att smida svärd till plogbillar.

Vi ville dessutom försöka hjälpa till att bryta den närmast totalitära lydnaden hos solidaritetsgrupper och andra folkrörelser.

- Hur förberedde ni er inför aktionen?

Vi övade oss i att agera ickevåldsligt i olika situationer. Vi tog på oss ansvaret att vår plogbillsaktion skulle gå lugnt tillväga utan rädsla och hot. Ickevåld är ingen insikt eller åsikt utan något som sitter i kroppen efter långvarig träning. Därför måste vi hela tiden träna oss på motstånd och ickevåld.

Vi samtalade dessutom tillsammans med Deleuze forskarseminarie i Göteborg om den franske forskarens filosofi kring blivande. Inspirerad av Spinoza och Nietzsche har Deleuze byggt upp en blivande filosofi. Vi är i ett ständigt skapande och blivande. Vi är blivande demokrati och rättvisa. Eller så är vi blivande underordning och kontroll. Vi kan inte hävda att det är makthavare som sköter rättvisan eller demokratin. Vi måste bli blivande rätt och blivande rättvisa när domstolar, storföretag och regeringar deltar i mord och krig.

- Varför har ni valt de metoder ni gjort?

Om man räknar till antalet mördar regeringar och företag fler människor och begår större brott än de organisationer vi vanligtvis kallar kriminella eller terrorister. Lydnad mot kriminella organisationer, såväl knarkmaffia eller SAAB Microwave, blir i sig delaktighet i mördandet. Istället måste vi lyda rätten och rättvisan. När då domstolar skyddar brott och mord måste vi ingripa för att skippa rättvis.

söndag, mars 29, 2009

JAS-avrustare häktade för försök till sabotage

Martin Smedjeback, Annika Spalde och Pelle Strindlund greps 22 mars 2009  inne i Saabs flyghangar i Linköping på väg att avrusta Jasplan genom att hamra på dem. Därinne höll de även en tyst minut för de tjugo barn som varje minut dör av fattigdomsrelaterade orsaker, i en värld som satsar mer på vapen än på fattigdomsbekämpning.
 
De tre är misstänkta för "försök till sabotage" och begärdes häktade tre veckor fram till rättegång.
Läs mer om deras avrustningsaktion.

fredag, februari 13, 2009

Välkommen på rättegång och Hopp & Motståndfestival

31 mars-1 april 2009

Saab Microwave Blivande2 Plogbill ställs inför rätta 1 april för att ha hamrat på krigsradar och Saab Microwaves testanläggning i somras 24 och 26 juni 2008.

Välkommen på rättegång och Hopp & Motståndsfestival! Se schema och vägbeskrivning för hela festivalen nedan.

Rättegången är till för att bygga motståndssamhällen och få igång nya avrustningar. Därför finns det inga åhörare i en plogrättegång. Det handlar om att koppla ihop motstånd och rättvisa, bygga och sätta fart. Enligt Nietzsche är vi alla lagstiftare.

På knytkalaset kvällen innan rättegången inleder biologen Adam Brenthel med reflektion om vad en motståndsgrupp kan lära av biologins och kroppens motstånd.

Läs mer om plogbillsaktionen och kopplingen med Deleuzes blivande-filosofi. Anmäl dig till knytkalaset eller hela Hopp & Motstånd.

Rättegången, plogbillsaktionen och Hopp & Motståndsfestivalen är ett samarbete mellan Blivande2 Plogbill, Deleuze forskarseminarier i Göteborg, Fikonträdet Svenska Freds Göteborg Rosa Huset, Kristna Freds Smeder.

Tisdag 31 mars

13:00 Åtalade träffas Rosa Huset
18:00 Hopp & Motstånds-Knytkalas Rosa Huset, Presentationsrunda
19:00 Adam inleder samtal: Vad kan en motståndsrörelse lära sig av biologins ”motstånd”? (bl a utnyttja nischutrymme, kaskader, motstånd mot motstånd)
20 Äta och mingla.

Onsdag 1 april

9:00 Frukost Rosa Huset
10 Göra rättegången till blivande rättvisa
10:30 Delar upp i stöd (rättegångsförstärkare) och åtalade
11:25 Åker buss och spårvagn mot Mölndals Tingsrätt
12:30 Mingel med dricka och tilltugg i Mölndals Tingsrätt
13 Rättegång Mölndals tingsrätt, Södra Vägen 25, vid Heden
Ca 15 Posträttegångs-reflektion på Café Condecco Avenyn (lätt lunch, rättvisemärkt kaffe, soja-latte)
17 Fortsätter till pub på Avenyn

måndag, februari 02, 2009

Författarkurser våren och sommaren 2009

Författarkurserna jag håller på Folkuniversitetet i Göteborg vänder sig till den som vill träna metoder och tekniker för att berätta: Hur skriver man litterära reportage, noveller eller romaner? Hur gestaltar man istället för att förklara för läsaren? Hur undviker man perspektivsvaj? Hur gör man karaktärer och relationer levande? Hur bakar du in miljön i handlingen? Under kursen väljer du själv om du vill arbeta med skrivövningar eller med en egen novell eller roman.

Anmäl dig här till Författarkurserna
Läs kursprogrammet


Våren och sommaren 2009

  • 28 feb-1 mars - Grundkurs, nivå 1
  • 28-29 mars - Bygga spänning, nivå 1 och 2
  • 25-26 april - Grundkurs, nivå 1
  • 9-10 maj - Dialog och karaktär
  • 7-10 juli - Grund - Fortsättning, nivå 1-2, Fyra dagar
  • 15-16 augusti - Grundkurs, nivå 1

lördag, januari 24, 2009

Film om att sitta i kvinnofängelse för civil olydnad

”Nothing but the truth” (2008) är en bra hollywoodfilm om en kvinna som sitter i fängelse knappt två år i USA för civil olydnad. Filmen bygger på en sann historia.

Filmen tar upp olika makttekniker och strafftekniker som används mot kvinnan av åklagare, poliser, fängelset, äkta make och vid ett par tillfällen även av hennes advokater. Men den tar också upp betydelsen av principer, stöd och uthållig solidaritet för att orka med fängelsetiden.

Filmen kan laddas ner här!

torsdag, januari 22, 2009

Uteslut de jobbiga - självhjälp VI

I Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008, undersöker Jonas Aspelin självhjälpslitteraturens människosyn. I en serie texter använder jag hans forskning för att analysera makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen. Här i sista artikeln prövar jag en analys som inte direkt finns hos Aspelin.

Självhjälpsrörelsen lär ut att vi genom ett harmoniskt utbyte får energi och kraft från andra människor. Detta överordnas andra värden. Vi måste ”göra rent bland våra sociala relationer”[1]. För att må väl måste vi rensa bort relationer som inte ger energi och behålla de relationer som ger energi.

Det här innebär att personer med sjukdomar, depressioner, problem, missbruk eller de som är fattiga och hemlösa behöver uteslutas ur vår gemenskap. Åtminstone om de inte ger oss något! Möjligtvis kan några av dessa ge oss energi under välgörenhetsarbete, när vi får ut energi av att hjälpa dem. Fast de jobbiga får inte tränga sig på och stjäla ens kraft.

Fascism kan definieras som att låta ett enda värde överordnas alla andra värden. Klassisk fascism sätter folket och nationen före värden som mat till de hungrande, hem till hemlösa, solidaritet med fattiga, rättvisa åt de förtryckta och demokrati för de som berörs. Fascismen avskaffar medmänniskan och ersätter henne med folket.

I den radikalaste delen av självhjälpsrörelsen lär man ut att man ska dra sig undan dem som tar min kraft. Personlig välgång och utveckling blir det överordnade värdet. Detta utesluter effektivt de som inte passar in. Här skapas en maktteknik som liknar den klassiska fascismen. Detta ska inte läsas som att självhjälpsrörelsen är fascistisk som helhet, utan som att en fascistisk maktteknik förökar sig och smittar delar av rörelsen.

De tärande, de som inte tillför något, som inte ger mig (nationen) något, de fryses ut från min gemenskap (samhället). I den del av självhjälpsrörelsen som är smittad av denna fascism avskaffas medmänniskan och man ersätter henne med jagets behov och utveckling.

Per Herngren
2009-01-22, version 0.1.1


Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.


[1] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 37.

måndag, januari 19, 2009

Självkontroll och instrumentalism - självhjälp V

I Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008, undersöker Jonas Aspelin självhjälpslitteraturens människosyn. I en serie texter använder jag hans forskning för att analysera makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen.

Självhjälpsrörelsens livsfilosofi försätter individen i projektläge[1], menar Thomas Johansson i sin Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Individen ”behöver utveckla sig själv. Framgång kan både ges en materiell som en mental sida”[2]. ”Drivkraften kommer från individen själv”[3], och individen bestämmer själv om hon vill vara lycklig[4]. ”Vem du än må vara är det en följd av dina egna val och något du bär ansvar för”[5].

Jaget görs till objekt. Ett objekt som ska utvecklas. Jaget måste drivas framåt av en stark längtan efter att vara aktiv och växa som människa[6]. Jaget instrumentaliseras. När jaget görs till objekt för sig själv kan jaget kontrolleras.

Enligt Martin Buber har vi en vilja att hävda att det är jag som utfört det här, eller att det är jag som gjort det där. Detta kallar Buber för upphovsmannadriften. Jag hävdar att det var jag som diskade i morse eller att det var jag som skrev den här texten.

Denna upphovsmannadrift tillhör tingens värld. Enligt Buber har vi inte en drift att hävda att det var jag som tillverkade den där personen, eller att det var jag som gjorde henne till den hon är. Men i självhjälpslitteraturen underställs både jaget och omvärlden upphovsmannadriften. Instrumentalismen förvandlar oss till ting.

I vissa delar av självhjälpsrörelsen leder detta till artisteri — jag är konstnären i mitt liv. I andra fall leder det till ren teknokrati, alltså instrumentalism[7]. Jaget blir både producent och produkt.

”Än en gång är din attityd helt avgörande! Det enda du behöver göra är att omprogrammera det du säger till dig själv.”[8] Och Dave Pelzer ger oss rådet: ”Lägg ner tid och energi på att verkligen investera i din viktigaste tillgång: dig själv”[9].

Men jaget blir inte bara ett ting i självhjälpsrörelsen. Den tar ett steg till och omvandlar jaget till en ägodel[10]. Jaget är skapat av mig själv och jaget är helt och hållet mitt. Ingen annan får lägga sig i! Jaget förvandlas därmed till ägandets det[11]. Det jag äger.

En självhjälpsförfattare vittnar: ”Jag har tränat mig själv till att ta ägandeskapet över min kreativa kraft genom att se varje livserfarenhet som en möjlighet att växa och lära.”[12]

Här får vi låna Erich Fromms kritik mot modernismen: Självhjälpsrörelsen förvandlar ”allting — också det egna jaget — till ting att äga och bruka”[13].

Våra medmänniskor förtingligas — objektivering

Det är inte bara jaget som görs till verktyg. Även omvärlden förvandlas till instrument. ”Du skapar den respons du får från omvärlden.”[14]

Relationer och bekantskaper förtingligas! Allt kan göras ”till objekt för individens målmedvetna handlingar.”[15] Vänner och bekanta görs om till nätverk — till saker och ting som kan exploateras! Martin Buber menar att vi ser en gradvis ökning av förtingligade relationer[16]. Vänner och gemenskaper görs om till varor, till nytta som ska exploateras. Självhjälpsrörelsen rättfärdigar detta genom argumentet att exploateringen är tänkt att ske ömsesidigt, man ger och tar. Gemenskap och vänner stöps om till byteshandel i harmoni.

Självhjälpsrörelsens ”idealmänniska är sig själv närmast och behöver inte omgivningen annat än som medel för sitt personliga projekt”[17]. Varje situation blir ett medel för jaget: En självhjälpsförfattare berättar stolt hur han använder allt som händer till sin egen utveckling. I varje situation frågar han: ”Hur kan jag använda denna situation för att göra mig till en bättre människa?”[18]

Per Herngren
2009-01-19, version 0.1


Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.



[1] Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006, 79.
[2] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 21.
[3] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 36.
[4] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 32.
[5] Refererat av Wayne W Dyer, Älska dig själv. Eller: Inte sämre än man gör sig. Stockholm: Forum, 1980, s 14, från Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 92.
[6] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 98.
[7] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 59.
[8] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 78.
[9] Dave Pelzer, Att hjälpa sig själv. Om hoppet, modet och lyckan, Stockholm: Månpocket, 2005, s 110. Från Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 97.
[10] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 83.
[11] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 100.
[12] Cheryl Richardson, Stand up for your life. A practical step-by-step plat to build inner confidence and personal power, London: Bantam Books, 2003, s 51, citerad från Aspelin s 92.
[13] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 87.
[14] Philip McGraw, Angelägenheter. Finn ditt autentiska jag. Symposion, 2004, s 91, citerat från Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 50.
[15] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 81.
[16] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 67.
[17] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, 2008, s 87.
[18] Cheryl Richardson, Stand up for your life. A practical step-by-step plat to build inner confidence and personal power, London: Bantam Books, 2003, s 51, citerad från Aspelin s 92.

lördag, januari 10, 2009

Kärlek ersätts med självkärlek - självhjälp IV

I Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008, undersöker Jonas Aspelin självhjälpslitteraturens människosyn. I en serie texter använder jag hans forskning för att analysera makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen.

Eventuell kärlek till andra är egentligen en äkta kärlek till sig själv. Solidaritet och medmänsklighet ersätts med egot. Den som sitter fast i en destruktiv omgivning kan ta sig samman och bryta sig ur den[1]. Den som hävdar att hon är förtryckt eller hotad får svaret att det egentligen handlar om henne själv. Det gäller bara att skapa en positiv självkontroll och förbli positiv.

Var och en är utrustad med det hon behöver för att kunna fullfölja sin uppgift här på jorden.[2] Hon behöver ingen annan.

Aspelin menar att självhjälpslitteraturen skapar en allsmäktig människa[3]. Ytterst är det hon själv som bestämmer. Att vara sig själv blir att vara sig själv nog.

Vårt ansvar berör främst oss själva och våra egna handlingar[4]. Den fria människan är hänvisad till sig själv. Den gemensamma moralen och solidariteten ersätts med det subjektiva, med den egna upplevelsen av den andre.

Det här innebär att självhjälpsrörelsen motarbetar den sfär som existerar mellan människa och människa. Den andre blir något som bara existerar inom mig själv. Min nästa reduceras till min egen upplevelse av den andre[5]. Kärlek är inte en kärlek till något radikalt annat än mig själv, till den som kan störa och göra mig ledsen: Kärlek förvandlas till självkärlek.

Per Herngren
2009-01-10, version 0.1

Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.


[1] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris, En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 91.
[2] Jonas Aspelin,
Suveränitetens pris, 2008, s 45.
[3] Jonas Aspelin,
Suveränitetens pris, 2008, s 50-51.
[4] Jonas Aspelin,
Suveränitetens pris, 2008, s 57.
[5] Jonas Aspelin,
Suveränitetens pris, 2008, s 76.

torsdag, januari 08, 2009

Solipsism: Världen är jaget! - självhjälp III

I Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008, undersöker Jonas Aspelin självhjälpslitteraturens människosyn. I en serie texter använder jag hans forskning för att analysera makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen.

Självhjälpslitteraturen utgår från en åtskillnad mellan en ”yttre” omvärld och en ”inre” omvärld[1]. Det som räknas är individens inre verklighet. Inom den radikala delen av självhjälpsrörelsen skapas därmed en paradox: Dualismen mellan det yttre och det inre övergår till en monism: Det yttre handlar egentligen bara om min egen attityd[2]. Det yttre är bara min upplevelse av omvärlden. Självhjälpsrörelsen förvandlar därmed ”yttervärlden till en spegling av ditt inre tillstånd”[3]. En av självhjälpsförfattarna John Gray använder just spegelmetaforen. Den ”värld du lever i är faktiskt en spegelbild av ditt inre tillstånd”[4].

När världen är lika med individens upplevelse kallar vi det solipsism. Världen reduceras då till en subjektiv upplevelse. ”Ditt sätt att uppleva världen och de situationer som du drar till dig eller dras till ger en bild av din inre värld.” ”Till syvende och sist är det individens attityd som bestämmer hur och vad hon ska känna.”[5]

Solipsismen ersätter osäkerheten, överraskningen med självkontroll. Fascinationen med att upptäcka hur ickeavsedda, aldrig tidigare skådade verkligheter, växer fram runt omkring oss, ersätts med rätt attityd. Sårbarhet ersätts med upptränad och kontrollerad upplevelse av omvärlden. Världen blir bara vår upplevelse av den. Det gäller därmed att uppleva världen rätt!

Allteftersom du återvinner förmågan att bestämma hur du ska uppleva din värld, förändras sättet världen berör dig. Allt finns i ditt sinne, det är det enda som räknas[6]. ”Självkärlek betyder att du älskar dig själv — den kräver inte kärlek från andra. Det finns inget behov av att övertyga andra. Ett inre godtagande av det egna jaget är helt tillräckligt. Detta har inget som helst att göra med vad andra anser.”[7]

För den radikala självhjälprörelsen inträffar saker och ting inte längre. Inget kan träffa oss.

Per Herngren
2009-01-08, version 0.1

Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.

[1] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 49, 51.
[2] Jonas Aspelin,
Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 79.
[3] John Gray,
Hur man får det man önskar och är nöjd med det man har, Brombergs Bokförlag, 2000. Citerat från Jonas Aspelin, 2008, s 49.
[4] John Gray,
Hur man får det man önskar och är nöjd med det man har, Brombergs Bokförlag, 2000. Citerat från Jonas Aspelin, 2008, s 53.
[5] Jonas Aspelin, 2008, s 37.
[6] Jonas Aspelin, 2008, s 50.
[7] Wayne W Dyer,
Älska dig själv. Eller: Inte sämre än man gör sig. Stockholm: Forum, 1980, s 58, från Jonas Aspelin, 2008, s 98.

söndag, januari 04, 2009

Medvetande går före handling - självhjälp II

I en serie texter tar jag upp makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen. Jag utgår från Jonas Aspelin genomgång av människosynen: Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008.

Gnosticismens filosofi utvecklades i relation till nyplatonism. Gnosticismen tror på en dualism mellan kropp och ande, och den hävdar att insikt föregår handling. Högre medvetande ska leda till handling.

Den självhjälpsrörelse Jonas Aspelin studerat är starkt gnostisk. Tanken formar ens liv[1]. Tankarna ses som magneter. Positiva tankar drar till sig det positiva. Negativa drar till sig det negativa. ”Det är viktigt att vara medveten om vem man är och ta ansvar för sina handlingar.”[2] Eller så formuleras det: ”För att bli lycklig och framgångsrik fordras det att du hela tiden är medveten om vem du är och vill vara, vad du gör och vill göra”[3].

Den som är olycklig hon ”tycker inte om sig själv, står inte i kontakt med sig själv”[4]. Hon har bara sig själv att skylla. Det som krävs är gott självförtroende, att man tänker positivt och att man ”är övertygad om att man kommer att lyckas med det man företar sig”[5].

Vissa delar av självhjälpslitteraturen visar hur man genom positiva tankar, insikter och gott självförtroende får ökad materiell välgång. I andra böcker ses det materiella som yttre hot gentemot självet. Jaget och självet förandligas och ställs i motsats till det materiella.

Per Herngren

2009-01-04, version 0.1

Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.


[1] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 50.
[2] Jon
as Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 37.
[3] Jona
s Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 89.
[4] Jon
as Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 34.
[5] Jon
as Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 97.

onsdag, december 31, 2008

Bara det inre är äkta - självhjälp I

I Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, 2008, analyserar Jonas Aspelin självhjälpslitteraturens människosyn. I en serie texter använder jag hans undersökning för att upptäcka makt- och kontrolltekniker i självhjälpsrörelsen.

Självhjälpsböckerna ger oss budskapet: ”vänd dig inåt och förverkliga dig själv”[1]. Enligt Jonas Aspelin verkar rörelsen ”för en demontering av den mellanmänskliga sfären”. Därmed skapas en dualism mellan ”en personlig insida — vilken står i förbund med en andlig kraft — och en opersonlig utsida. Människan förlorar sig själv om hon vänder sig utåt utan att stå i kontakt med sitt inre”.

Dualism tänker inte mellan. Dualismen skapar ett inre jag vilket är skilt från det yttre. Det inre och det yttre ses som motpoler. Det ”finns ett motsatsförhållande mellan ’det inre’ och ’det yttre’ i människans liv”[2].

Antingen kontrollerar andra oss eller så kontrollerar jag mig själv. Kontrollen ligger antingen hos samhället eller hos individen, i yttre omständigheter eller i jagets inre[3].

Befrielse är att vända sig till ett inre äkta jag. Det inre undertrycks av det yttre. Det måste därför befrias från det yttre.

Det äkta jaget är inte riktigt autentiskt och äkta ifall det påverkas av det yttre, av andra personer, av det materiella, av saker och ting[4]. Det är bara det opåverkade innersta som anses riktigt äkta. En oupplyst människa ”avskärmas ifrån sig själv genom att uppehålla ett falskt utanpåverk”.

För självhjälpsrörelsen gäller det att söka sitt ”inre, autentiska jag”[5]. ”Autenticitet handlar … om kontakten mellan ego och ett inre väsen.”[6]

Det autentiska handlar därmed inte om det mellanmänskliga och det gemensamma. Det handlar inte heller om gemenskap och möten mellan människor. Autenticitet kan därför inte sökas i motståndet, i solidariteten med förtryckta eller i kampen för rättvisa. Autenticitet måste sökas i jagets inre.

Samhället underkuvar vårt autentiska jag

Självhjälpsrörelsen konstruerar en världsbild där samhället gör oss ofria[7]. Befrielsen från samhället är att finna — och även motsatsen att utveckla — sitt inre jag.

Här utförs flera operationer samtidigt: Samhället ses som helhet, en gigantisk container som låser oss inne och underkuvar oss[8]. Samhället ses som det stora, omslutande. Vi tänks befinna oss inuti samhället. Att föreningar, kollektiv, arbetslag och organisationer bildar samhällen suddas ut.

Då samhällena i plural, i sitt mångfaldigande, ersätts av Samhället, en gigantisk sfär, suddas relationerna mellan samhällena ut. Det blir därmed svårt att koppla ihop samhällen, koppla om dem på nya sätt eller koppla loss dem.

Men det är inte bara samhället som bildar en container. Även jaget görs till en container. Jaget har ett inre. Och detta jagets inre behöver befria sig från det yttre.

För självhjälpsrörelsen är befrielsen från samhället inte att skapa nya samhällen. Omvärlden kan inte befria dig! Omvärlden vill bara att vi ska anpassa oss och bli fogliga[9].

Jaget görs till en container med sitt egna innehåll. Ytterligare en operation utförs här: Jaget individualiseras och blir atom — en egen helhet. En helhet som är hel i sig. Istället för att ses som komplex person — med olika personligheter — görs hon till individ (in-divide, icke-delbar från latinets individúus)[10]:

Idealt behöver jaget ”ingen annan”[11]. Målet för självhjälp blir därmed självtillräcklighet.

Personen suddas ut och ersätts av individen. Hon rycks genom atomiseringen bort från kopplingar och gemenskaper som är viktiga delar av hennes personlighet.

Personlig utveckling blir ett maktverktyg för denna atomisering. Jaget formas till ”en inre sammanhållen enhet — och hon blir samtidigt alltmer separerad från omvärlden”[12].

Våra relationer och gemenskaper ska inte utvecklas — det är jag som ska utvecklas. Det innebär att personlig utveckling används för att avpersonifiera jaget.

Låt oss sammanfatta: Inom självhjälpslitteraturen som Jonas Aspelin analyserat finns det inte utrymme för att gemenskapen — de relationer och samhällen vi är del av — också skulle kunna vara del av oss[13].

Gentemot denna människosyn visar Jonas Aspelin att relationer alltid är del av både jaget och personligheten. Om individen isolerar sitt jag från sina relationer och det mellanmänskliga produceras främlingskap snarare än gemenskap[14]. Individualismen inom självhjälpsrörelsen blir därmed en uppsättning maktverktyg som ska ge självkontroll. Men därmed hotas individen själv.

Referens

Jonas Aspelin, Suveränitetens pris En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008.

Thomas Johansson, Makeovermani: Om Dr Phil, Plastkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur, 2006.

Petra Mede, Anna Granath, Mer självkänsla än du kan hantera, Frank, 2008.


[1] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. En kritisk studie av självhjälpslitteraturen, Dualis, 2008, s 29-31.
[2] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 41.
[3] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 41.
[4] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 45-46.
[5] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 21.
[6] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 48.
[7] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 66.
[8] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 71.
[9] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 72.
[10] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 88.
[11] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 86.
[12] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 89.
[13] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 68.
[14] Jonas Aspelin, Suveränitetens pris. 2008, s 79-80.

onsdag, december 10, 2008

Plogbill stämd efter hamrande på krigsradar

Pressmeddelande 2008-12-10

Med var sin hammare avrustade Ulla Røder och Per Herngren från plogbillsgruppen Saab Microwave Blivande2 Plogbill, 26 juni 2008, kupolen till en krigsradar samt en del av Microwaves test-anläggning i Mölndal. Plogbillsgruppen greps efter att under en halvtimme hamrat på krigsradar samt planterat fikon inne på krigsfabriken. Även en forskargrupp deltog men blev inte gripna eller stämda (se pressmeddelande nedan från 26 juni).

10 december fick Per Herngren stämning till Mölndals Tingsrätt.

— Från idag får jag möjlighet att åberopa vittnen att Microwaves eldledningssystem användes i Irakkriget. Jag ska försöka bevisa att civil olydnad och  direkt avrustning av vapen därmed blir en plikt enligt internationell lag. När företag eller stater deltar i olagliga krig blev det i och med Nurnbergprinciperna medborgarens skyldighet att ingripa, hävdar Per Herngren.

(Nurnbergrättegångarna hölls efter andra världskriget och dömde i folkrättsbrott.)

Åtalet mot Per Herngren är olaga intrång. Mål nr B2761-08

Ulla Røder från Danmark meddelar att hon blev åtalad i november för samma plogbillsaktion. Varför Per Herngren fick stämningen 10 december är oklart. Möjligtvis försvann han en månad i tingsrättsbyråkratin men blev återfunnen under någon hög.

Läs mer. Se bilder från plogbillsaktionen.

torsdag, november 20, 2008

Välkommen på grundkurs Proaktivt Konfliktingripande!

Hela Människan Angered, Kristna Freds-Smeder samt plogbillskommuniteten Fikonträdet är medarrangörer till ickevåldskursen Grundkurs i Proaktivt Konfliktingripande Om att leva det samhälle man vill ha, lördag och söndag 17-18 januari 2009, utanför Göteborg. Kursen tar bland annat upp nya tekniker och former för demokrati. Och hur man ingriper vid vardagliga konflikter och övergrepp. Avgiften är subventionerad och det blir strax under halva priset. För de som vill veta mer och förbereda sig inför kursen finns anmälan och texter här.

lördag, november 15, 2008

Tre månaders fängelse för avrustning av Haubitz 77B

Vid lunchtid, 12 november, föll domen för Catherine Laska och Pelle Strindlund: Tre månaders fängelse och 220 000 kronor i skadestånd för att de den 16 oktober avrustade haubitsdelar på BAE Systems Bofors i Karlskoga.

Läs mer! Se filmer från avrustningarna! Och läs berättelserna från häktet!

Nedan är bild på hamrarna som användes för att avrusta vapnen. Effektivitetsanalys av hamrarna: Man ser att det är smideshammare inte snickarhammare som skulle gått av när man smider på metall. På ”baksidan” är alla tre hamrarna spetsiga. Den sidan används för att oskadliggöra vapen med hård metall.

lördag, oktober 18, 2008

Cattis och Pelle häktade för avrustning av Haubitz-kanon

Pressmeddelande från Ofog den 18 oktober 2008

Frisläppta desarmerare gjorde ny civil olydnad
De två som natten till torsdag 16 oktober 2008 avrustade tjugofem granatgevär av typen Carl Gustaf är åter omhändertagna av polisen. Ytterligare en i gruppen greps tidigare under natten mot lördag inne på Bofors industriområde i Karlskoga.

Just nu:
De aktivister från nätverket Ofog som greps natten till torsdag efter aktionen mot Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna sattes under fredagen på fri fot. De fria fötterna utnyttjade de idag till att göra en ny aktion mot företaget.
- Vi påbörjade avrustningen av svenska vapen för export under natten till torsdagen. Men alla vapen på Saab Bofors Dynamics är inte avrustade. Vi inbjuder fler att vara med och avrusta för ett fredligt Sverige, säger Martin Smedjeback, 35 år från Malmö.
- Efter att ha oskadliggjort Carl Gustaf-gevär är vi misstänkta för grov skadegörelse. Jag ser fram emot att etiskt och juridiskt argumentera för vår aktion i en rättegång och hoppas att vapenföretagen en dag kommer åtalas för den "grova skadegörelse" som svenska vapen orsakar i krig och konflikter runt om i världen, säger Anna Andersson, 26 år från göteborg.
Vid lunchtid på lördagen omhändertogs de av polisen när de stod i begrepp att avrusta fler vapen.

Tidigare i natt:
Ytterligare en aktivist från nätverket Ofog, Annika Spalde, tog sig natten mot lördag in på BAE Systems område i Karlskoga för att göra ytterligare en avrustningsaktion. Hon klippte sig genom stängslet, satte upp en skylt som uppmanade till avrustningsaktioner och tog sig obemärkt in på området där hon senare greps utanför en av BAE Systems byggnader.
- Så länge Sverige skickar vapen till krig och bidrar till att upprusta världen militärt behöver vi ingripa mot denna verksamhet. Jag hoppas att våra aktioner ska inspirera fler att göra motstånd, sa hon strax före aktionen.
Spalde släpptes vid sextiden på lördagsmorgonen men är fortsatt misstänkt för skadegörelse och olaga intrång alternativt brott mot lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar.

Läget för tillfället:
* Hittills har krigsmateriel för omkring 450 000 kronor oskadliggjorts den här veckan.
* Annika Spalde är på fri fot
* Martin Smedjeback och Anna Andersson är omhändertagna i Eskilstuna
* Cattis Laska och Pelle Strindlund sitter sedan i fredags häktade i Örebro.

Aktionerna ingår i kampanjen Avrusta som drivs av nätverket Ofog.

Mer information ges av: Petter Joelson, Ofog: 0733-81 53 61. Annika Spalde: 076-246 19 94
Om de omhändertagna släpps kan de nås på:
Anna Andersson: 073-777 28 18, Martin Smedjeback: 070-257 90 97
Cattis Laska och Pelle Strindlund sitter häktade i Örebro. Möjligen kan journalister nå dem med hänvisning till meddelarfriheten.
 
På hemsidan www.avrusta.se finns videoklipp, bilder och mer information om aktionerna.

torsdag, oktober 16, 2008

20 bazookas samt Haubits 77B avrustade i Eskilstuna och Karlskoga!

Tredje och fjärde avrustningen av vapen i Sverige under 2008!

Vapen som exporteras till USAs armé desarmerade inatt

Natten till idag 16 oktober 2008 utförde en grupp en aktion mot två vapenfabriker i mellansverige och desarmerade vapen av typen som exporteras till USAs armé. Två av dem oskadliggjorde 20 granatgevär av typen Carl Gustaf som används av USA i Irak. De greps på vapenfabriken Saab Bofors Dynamics i Eskilstuna. De andra två greps inne i BAE Systems Bofors tillverkningshall i Karlskoga i färd med att avrusta vapen destinerade till USA och Indien. Aktionsgruppens femte medlem, Annika Spalde håller en presskonferens vid Bofors industriområde i Karlskoga (Dammbrokontoret) klockan 12 idag torsdag 16 oktober, för att därefter fortsätta avrustningsaktionen. Annika Spalde nås på telefon 0762461994.

– Vi arbetar för fred på många olika sätt; med att påverka politiker, föra dialog med vapenföretag och konkret försöka stoppa vapentillverkningen genom ickevåldslig direkt aktion. Att oskadliggöra vapen som annars riskerar att döda människor och förvärra konflikter borde vara en självklarhet, säger en av deltagarna i aktionen Anna Andersson, 26 år webbutvecklare från Göteborg som oskadliggjorde granatgevären.

Grupperna tog sig in genom att klippa upp en ingång i stängslet som omgärdar vapenfabrikerna. Ovanför den nygjorda porten satte de upp en skylt med texten ”Välkommen in och avrusta”.

Trots riksdagens riktlinjer om att Sverige inte bör exportera vapen till krigförande länder säljs flera olika sorters vapen till USA, som använder dem i Irak och Afghanistan. År 2003, då Irakkriget inleddes, ökade den svenska vapenexporten med 88 procent, och därefter har den ökat med ytterligare nästan 50 procent. Saab Bofors Dynamics är en del av Sveriges största vapentillverkare Saab. BAE Systems Bofors är en del av företaget BAE Systems, världens tredje största vapenproducent.

- Jag kan inte stå och se på när vapen som säljs till krigförande länder tillverkas mitt framför ögonen på mig. Det är vårt ansvar och vår rätt att agera när orättvisor sker, säger Cattis Laska, 24 fritidsledare.

— Jag vill att mitt land ska bidra till en fredlig utveckling i världen, inte till upprustning. När Sverige stödjer USA:s folkrättsvidriga krig och skickar vapen till diktaturer är det dags för oss vanliga medborgare att konkret gripa in mot denna verksamhet, säger Annika Spalde, 39, diakon och författare.

Gripandet av fredsaktivisterna gick lugnt till. Avrustningsgrupperna tog emot väktarna på ett fredligt sätt och inväntade därefter polisen. Det är tredje och fjärde gången under 2000-talet som en sådan här avrustningsaktion genomförs i Sverige.

Avrustningsaktionen är en del av kampanjen Avrusta, som drivs av nätverket Ofog. Nätverket jobbar med informations- och opinionsarbete samt fredliga direkt aktioner mot militarism.

Avrustakampanjens talesperson är Maja Backlund, telefon 0733815361 mail avrusta@ofog.org

Avrustningsgruppen består av: Anna Andersson, 26 år, webbutvecklare från Göteborg Annika Spalde, 39 år, diakon och författare från Göteborg Cattis Laska, 24 år, fritidsledare från Göteborg Martin Smedjeback, 35 år, ickevåldsutbildare från Malmö Pelle Strindlund, 37 år, författare från Sundsvall

Pressbilder, videomaterial och länkar till mer information om vapenexporten finns på www.avrusta.se

Kampanjen Avrusta drivs av det antimilitaristiska nätverket Ofog, www.ofog.org.

onsdag, september 10, 2008

The Covenanters, Missionskyrkan och civil olydnad

Jag är medlem i Missionskyrkan. Även då många församlingar är olydiga – hjälper flyktingar som gömmer sig och håller kurser i  ickevåld - så närmar sig de centrala organen total lydnad. Men nyss fick jag reda på att traditionen som Missionskyrkan kommer från växt fram ur civil olydnad. På engelska kallas flera av systerkyrkorna för Covenant Church vilka organiserade avancerade olydnadsaktioner på 1600-talet:


"... 1660 but the government's insistence on episcopal governance (ie; church government by the bishops) provoked civil disobedience that found expression in popular presbyterianism and the mass conventicles (open air meetings) of the Covenanters. There were moderate Episcopalians like Glasgow's Robert Leighton, archbishop 1671-1674, but Alexander Burnett, archbishop 1663-71 and 1674-1679 was more in tune with government policy and persecuted the religious dissenters. Many suffered during the "Killing Times". Covenanters James Nisbet, James Lawson and Alexander Wood were among those executed at Glasgow. Leading citizens were not immune: John Spreull (1646-1722), a prominent merchant, earned the nickname "Bass John" after being imprisoned and tortured on the Bass Rock."

http://www.theglasgowstory.com/story.php?id=TGSBH

onsdag, augusti 27, 2008

Tingsrättsdom idag mot Vin & Fikonträdsplanterarna

Pressmeddelande 2008-08-27

40-60 dagsböter för plantering på vapenföretag

De fem som 2006 samt 2007 planterat vinstockar och fikonträd inne på vapenföretaget Microwave dömdes i Mölndals Tingsrätt onsdag 27 augusti kl 14:30 till mellan 40 och 60 dagsböter.

 

— Domen inspirerar oss att fortsätta omvandla Microwave till en trygg trädgård som ger liv, menar Klaus Engell. Jag har därför bjudit in till en ny grupp som fortsätter plantera vinstockar och fikonträd påsken 2009.

 

Dom i Mål nr B737-07, 27 augusti 2008

Annika Spalde, 40 dagsböter (diakon i Svenska Kyrkan)

Klaus Engell 40 dagsböter (konflikthanterare, yogalärare)

Per Herngren, 60 dagsböter (författare, leder konfliktingripandekurser)

Pelle Strindlund 40 dagsböter (författare)

Jonas Johnsson 40 dagsböter (läser socialt arbete)

 

Presskontakt Vin & Fikonträdsplanterarna: 0735-97 09 58, 070-88 77 211

Mölndals Tingsrätt Mål nr B737-07, tel 031-7782900

Åklagare Jonas Almström  031-739 41 72

Vin & Fikonträdsplanterarnas hemsidor

Bilder inifrån Microwave 14 april 2006

Bilder inifrån Microwave 6 augusti 2007

Bilder från plogbillsaktionen 26 juni 2008

söndag, augusti 10, 2008

Välkommen på fest tisdag 12 augusti och rättegång på onsdag!!

Välkommen på rättegång för Vin & Fikonträdsplanterarna

Onsdag 13 augusti kl 14.00! Mölndals tingsrätt (Södra Vägen 25, Heden i Göteborg) Läs mer om planteringarna.

Välkommen också på Hopp & Motstånd-knytkalas!

Du är varmt välkommen till knytkalaset inför rättegången i Rosa huset, Lövgärdet, tisdag 12 augusti kl 19.

Vägbeskrivning till Rosa Huset: Göteborg. Spårvagn 4 eller 9 till Angered. Buss 75 till Persiljegatan. Rosa Huset är rosa och syns från hållplatsen.

Välkommen på releasemingel!

Annika, Klaus och Pelle har skrivit en bok med titeln Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring som släpps samma dag som rättegången. Det vill vi också fira med ett releasemingel. Detta gör vi på Hagabion, Linnégatan, kl 19.30 onsdag den 13 augusti.


Vin & fikonträdsplantering tre år i rad!

Vin- och fikonträd har planterats inne på vapenfabriken Saab Microvawe Systems i Mölndal 2006, 2007 och 2008. För detta står Annika Spalde, Klaus Engell-Nielsen, Per Herngren, Jonas Johnsson, och Pelle Strindlund åtalade för olaga intrång. Att plantera vin- och fikonträd är ett sätt att börja förverkliga Mika profetians vision om en värld där ingen behöver vara rädd utan alla kan känna sig trygga.

Rättegången är både en fest och en möjlighet att fortsätta verka för en rättvis värld. Lägg märke till att rättegången äger rum kl 14.00!

Innan rättegången samlas vi till retreat 12-13 augusti för att tillsammans reflektera kring vad vi vill göra under rättegången och hur vi vill gå vidare. Även om du inte är med på själva retreaten är du varmt välkommen till knytkalaset i Rosa huset på kvällen den 12 augusti.

Annika, Klaus och Pelle har skrivit en bok med titeln Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring som släpps samma dag som rättegången. Det vill vi också fira med ett releasemingel. Detta gör vi på Hagabion kl 19.30 den 13 augusti.


Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota henom.

Mika 4:3-4


fredag, juni 27, 2008

Hamrade på krigsradar-kupol

Här är lite uppdatering från plogbillsaktionen. Se pressmeddelandet i förra artikeln.

 

Pressmeddelande fredag 2008-06-27

Uppdatering

Nu finns högupplösta bilder från plogbillsaktionen.

http://ickevald.net/plogbill/bildermicrowaveblivandeplogbill.htm

Ulla Røder och Per Herngren hamrade på en tre meter (ø) kupol för krigsradar samt delar av Test Range (Microwaves testanläggning).

De var inne på skyddsklassat område (Saab Microwave) i en halvtimme innan de greps av vakt.

Vakten var vittne när de två plogbillarna hamrade på kupolen för krigsradar. Vakten vittnade inför polisen att allt gick lugnt tillväga från plogbillarnas sida.

Både Ulla Røder från Danmark och Per Herngren från Hammarkullen är nu släppta i väntan på åtal.

Allt gick mycket lugnt till enligt de båda plogbillarna. Ulla och Per säger att de fick fina samtal med både vakt och polis. ”En av dem undrade hur det kommer sig att inte krig har olagligförklarats”, berättar Per Herngren.

onsdag, juni 25, 2008

Plogbillsaktion på Saab Microwave Mölndal

Pressmeddelande 2008-06-26

Med var sin smideshammare började Ulla Røder och Per Herngren avrusta Microwaves test-anläggning i Mölndal torsdagen 26 juni. Plogbillsgruppen som kallar sig Saab Microwave Blivande2 Plogbill greps inne på Saab Microwave. Förutom den handgripliga desarmeringen har de även planterat fikon inne på fabriksområdet.

— Ett gammalt profetord från Mika sätter oss i rörelse, berättar Ulla Røder. Vi smider svärd till plogbillar. Vi protesterar inte mot Microwaves eldledningssystem eller att de sägs vara femte störst i världen på krigsradar. Vi väljer bort protesten eftersom den blir reaktiv och negativ. Det är tid för ingripande och positivt skapande.

Profetcitatet från Mika återfinns längre ned i faktadelen.

— Vi har möjligheten att gripa in, menar Ulla Røder. Det blir därmed en plikt när det finns våld och nöd i världen. Vi använder ickevåld. Däremot menar jag, till skillnad från min vän Per, att vi inte utför civil olydnad. Vi upprätthåller internationell lag! Det är Saab Microwave som bryter mot lagen genom att med eldledningssystem ha deltagit i Irakkriget.

— Blivande upphöjt till två, som står mitt i vårt namn, ser kanske lite märkligt ut, säger Per Herngren. Det växter fram ur att vi under torsdagens aktion samarbetar med Deleuze-forskare i Göteborg. Forskarna undersöker tillsammans med oss hur motstånd och Deleuze filosofi kan sätta fart på varandra. Deleuze betonar det dubbla blivandet: Vi ska skapa skapande! Inte något färdigt. Motstånd och filosofi är ständiga processer som inte ger färdiga resultat. Deleuze tvingar oss plogbillar att inte tänka den Stora Aktionen; istället för ändstationer är aktioner påfarter som sätter oss i rörelse. (Gruppens namn är Saab Microwave Blivande2 Plogbill)

 

Kontakt

När de är släppta kan Ulla Røder och Per Herngren nås på 070-88 77 211.

Ullas email: bur200854@hotmail.com

 

Bilder

Ulla Røder tog bilder med sin mobiltelefon vid den inledande fasen av plogbillsaktionen tisdagen 24 juni 2008.

http://ickevald.net/plogbill/vapeninspektion080624.htm

 

Ulla Røder klättrar in på Microwave, Mölndal, långfredagen 2006 för att plantera vin & fikonträd.

http://ickevald.net/vineandfigtreeplanters/pask20060414/P1010075.JPG

Per Herngren (svart kavaj) planterar vin & fikonträd inne på Saab Microwave 6 augusti 2007. Rättegången för vin & fikonträdsplanteringen blir 13 augusti 2008 kl 15, Mölndals Tingsrätt.

http://ickevald.net/vineandfigtreeplanters/bilder20070806.htm

 

Profetord i tre världsreligioner

”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. Mika 4:3-4

Detta citat finns i texttraditionen från islam, kristendom och judendom.

 

Ulla Røder

Ulla Røder, 53 år från Danmark, avrustade delar till kärnvapenubåten Trident i Loch Goil i Skottland 1999 tillsammans med plogbillsgruppen Trident Three. De vann rättegången. Strax före andra Irakkriget 2003 avrustade Ulla Tornado-flygplan som skulle användas under angreppen mot folk i Irak. Ulla har suttit fängslad i lite över ett år för dessa och andra ickevåldsaktioner.

 

Per Herngren

Per Herngren har avtjänat 15 månader av ett åtta års fängelsestraff i USA för att tillsammans med sju andra i Pershing Plowshares avrustat Pershing II kärnvapenraket 1984. Under första Irakkriget 1991 avrustade han två Carlgustaf granatgevär på FFV i Eskilstuna. Per Herngren var med och startade plogbillsrörelsen i Europa. Han är 46 år och bor i Hammarkullen och arbetar som författare och ickevåldstränare. Hans böcker har utkommit på svenska, polska och engelska.

 

Plogbillsrörelsen

Plogbillsrörelsen har sedan 1980 under ett hundratal aktioner avrustat handeldvapen, flygplan och helikoptrar för västvärldens krig i tredje världen, kärnvapen och Trident-ubåtar. Enligt Per Herngrens inte helt exakta uträkning har plogbillsrörelsen med enkla smideshammare desarmerat mer sprängkraft än vad som använts under alla krig från stenåldern till idag. Första plogbillsgruppen bestod av katolska nunnor och präster. Idag deltar allt från ateister och agnostiker till buddhister.s

 

Arrangörer

Plogbillsaktionen 26 juni 2008 är ett samarbete mellan Saab Microwave Blivande2 Plogbill, Fikonträdet – Svenska Freds i Göteborg, Deleuze & Guattari Forskargrupp i Göteborg, samt Kristna Freds Smeder.

Länkar

Fakta om Saab Microwaves delaktighet i Irakkriget:

http://ickevald.net/vineandfigtreeplanters/FaktaSaabMicrowave.htm

Hemsidor för Saab Microwave Blivande2 Plogbill

http://ickevald.net/plogbill/

Plogbillsrörelsen i Sverige

http://www.plowshares.se/

 

måndag, juni 23, 2008

Välkommen på retreat samt Vin & fikon-rättegång 12-13 augusti

Vin och fikonträd har planterats inne på vapenfabriken Saab Microvawe Systems gräsmatta i Mölndal. För detta står Klaus Engell-Nielsen, Per Herngren, Jonas Johnsson, Annika Spalde och Pelle Strindlund åtalade för olaga intrång. Att plantera vin- och fikonträd är ett sätt att börja förverkliga Mika profetians vision om en värld där ingen behöver vara rädd utan alla kan känna sig trygga.

 

Hopp & Motståndsretreat 12-13 augusti 2008!

Rättegången ser vi fram emot! Det är en festlig möjlighet att fortsätta verka för en fredlig och rättvis värld. Innan rättegången samlas vi till retreat för att tillsammans reflektera kring vad vi vill göra under rättegången och hur vi vill gå vidare. 

Annika, Klaus och Pelle har skrivit en bok med titeln Ickevåld! Handbok i fredlig samhällsförändring som släpps samma dag som rättegången. Det vill vi också fira med ett release mingel.

Med andra ord; Varmt välkommen till Hopp & Motståndsretreat 12-13 augusti med retreat, rättegång och releasemingel!

 

TIDER & PLATSER

Några hållpunkter under reträtten är:

12 augusti

11-12.00 Vi samlas och fikar i Rosa huset i Lövgärdet. Efter fikan börjar retreaten med reflektioner kring rättegången

19.00 Knytkalas öppet för alla, även om du inte kan vara med hela retreaten. Ta med dig något gott och kom och fira med oss!

13 augusti

15.00 Rättegång i Mölndals tingsrätt (Södra Vägen 25 i Göteborg).

19.00 Release mingel. Plats meddelas senare.

 

ANMÄLAN

Anmäler dig gör du till Jonas på e-post: johnsson.jonas(snabel-a)gmail.com eller mobil: 0735-97 09 58. Sista anmälningsdag för att vara med på retreaten är 1 augusti men anmäl dig gärna i god tid. Maten under retreaten kommer att vara vegansk. Anmäl gärna om du har speciella kostönskemål.

 

Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota henom.

Mika 4:3-4

onsdag, april 30, 2008

Dominikansk präst i plogbillsaktion på Nya Zealand!

För första gången i historien utförs en plogbillsaktion på Nya Zealand!

Läs mer: http://ploughshares.org.nz/

Se video på plogbillsaktionen: http://tvnz.co.nz/view/page/1320238/1755601

Waihopai Spy Base Penetrated

by WAIHOPAI ANZAC PLOUGHSHARES

“The morning, 30 April 2008, we entered the Waihopai Spy Base near Blenheim.

Our group, including a Dominican Priest, temporarily closed the base by padlocking the gates and proceeded to deflate one of the large domes covering two satellite dishes.

At 6am we cut through three security fences surrounding the domes - these are armed with razor wire, infrared motion sensors and a high voltage electrified fence. Once inside we used sickles to cut one of the two 30-metre white domes, built a shrine and knelt in prayer to remember the people killed by United States military activity.

We have financed our disarmament through personal savings, additional part-time employment and a small interest-free loan from one of our supporters."

"Sam, Peter and Adi have been denied bail and will remain in custody. The next hearing at Blenheim District Court."

"There have been over 100 Ploughshares actions over the last twenty years around the world. Ploughshares direct actions are linked through the common factors of: entry to locations connected to military activity, and involve some form of property destruction, which is called disarming weapons or dismantling weapon systems."

“They shall beat their swords into ploughshares, their spears into pruning hooks; nation shall not lift sword against nation; and there shall be no more training for war.” Isaiah 2:4

http://ploughshares.org.nz

måndag, mars 03, 2008

Politik utan påverkan - Deleuze & Nietzsche

Nietzsche ersätter dualiteten mellan orsak och verkan med samhörigheten mellan mening och fenomen[1]. Istället för att aktioner påverkar framtida skeden i en orsak-verkan kedja så producerar mening bemäktigande och dominans. Alla aktioner och händelser bär med sig en mångfald av meningar vilka kan börja producera eller dominera.

Politisk förändring får då inte ett ursprung hos tidigare aktioner. Förändring går inte att härleda ur tidigare påverkan. Den är istället ett pågående producerande av mening som utnyttjar och omvandlar annan produktion av mening. Både Nietzsche och Deleuze avvisar linjär påverkan likväl som linjär utveckling. I Capitalism and Schizophrenia, visar Deleuze tillsammans med Guattari hur rhizom - ex gräsrötter - förgrenar sig åt alla håll utan centrum eller ursprunglig huvudrot.

Politisk vilja kan genom Nietzsche inte förstås som ett framtida mål eller syfte[2]. För honom är viljan ett bejakande (affirmerande) av både skillnader och skapande. Den politiska viljan producerar direkt. Politisk kraft är inte politiska aktioner som representerar något mål som inte finns i medlet. Dualismen mellan medel och mål blir en politisk fiktion för Nietzsche. Med dagens aktivistiska språkbruka skulle man kunna säga att Nietzsche avvisar tron på indirekta aktioner. Han uppfattar snarare en värld av direkta aktioner.

För att viljan till skapande hos Nietzsche inte ska förstås naivt eller slutgiltigt som färdiga skapelser behöver man hela tiden tänka sig dubbla skapande: producera producerande, bejaka bejakandet, konstruera konstruerande. Den kraftfulla aktionen eller den stora politiska händelsen blir alltså politiska återvändsgränder vilka bygger på den mekaniska eller atomistiska fiktionen: ju större energi och kraft desto större effekt.

Deleuze och Guattaris tvåbandsverk Capitalism and Schizophrenia kan läsas som preciseringar av Nietzsches positiva bejakande och skapande. Vår värld består av producerande av producerande; åt alla håll; i alla möjliga riktningar, brytningar och vändningar. Det gäller för oss att bejaka produktionen, återanvända och producera bejakande.

Per Herngren
2008-03-03, version 0.1


Källa

Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962.

Gilles Deleuze, Felix Guattari, A Thousand Plateaus: Capitalism and Schizophrenia, Trans. and Foreword by Brian Massumi. Minneapolis: U. of Minneso ta Press, 1987.


[1] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 34.

[2] Gilles Deleuze, Nietzsche och filosofin, Daidalos, 2003, original 1962, s 41.

tisdag, februari 05, 2008

Hur jag blev utvisad från USA - igen

Citerat direkt från Pressmeddelande 2008-02-05

Utvisas för att 24 år tidigare utfört en plogbillsaktion i USA Idag tisdag 5 februari 2008 utvisades Per Herngren från New York, JF Kennedy flygplatsen. Per Herngren greps igår kväll 4 februari när han landade med flyg från Paris på väg till Guatemala. Han förhördes en timme, hölls fängslad fem timmar för att sedan utvisas. Skälet till utvisningen var att han påsksöndagen 1984 symboliskt med hammare avrustade delar till Pershing II kärnvapenraket tillsammans med sju personer i Pershing Plowshares.

Per Herngren har varit i USA 2002, då han bland annat deltog i begravningen av Phil Berrigan, katolsk präst som grundade plogbillsrörelsen. Immigrationspolisen undrade hur han lyckades ta sig in då. De kom fram till att anledningen att han inte utvisades 2002 var att de då inte hade ett lika effektivt datorsystem som idag.

Mikael från en tidigare plogbillsstödgrupp lyckades tidigt i morse intervjua Per Herngren om nattens utvisning:

Varför utvisade de dig till Guatemala och inte till Sverige?
- En polis ville att jag skulle utvisas till Sverige. Men eftersom jag hade biljett till Guatemala redan så föreslog jag att det borde bli enklare för dem att istället eskortera mig till det planet.

Du blev ju utvisad 1985 för din plogbillsaktion. Hur kändes det att hållas i förvar hos immigrationspolisen igen?
- Det kändes lite som att ha hamnat på en teater. New York polisen har exakt den jargongen som man hör på polisserier från New York. När de såg att jag satt och skrattade åt det surrealistiska i situationen spelade de med och lade in citat från polisfilmer i dialogen med varandra. Jag hade flera fina samtal med poliserna. Min förhörsledare blev intresserad av vår tidigare plogbillsaktion och började diskutera ickevåld och världssituationen med mig. Det visade sig att vi på flera punkter faktiskt höll med varandra. Det som kändes obehagligt var att det blev så tydligt att immigrationssystemet i USA är rasistiskt. Jag var den ende vite bland ett trettiotal gripna. De flesta som hålls är fattiga indianer och mestiser som mellanlandar på väg någon annanstans. De har inte gjort något brott men hålls rutinmässigt i förvar innan de förs till nästa flyg. De rika däremot får istället gå fritt på flygplatsen och handla taxfree innan de kliver på sitt flyg.

Vad gör du i Guatemala?
- Jag ska korrekturläsa en äventyrsbok jag skrivit och behövde lite inspiration och idéer. Jag tackade faktiskt Immigrationspoliserna för att de gav mig ovärderliga uppslag för min bok. Då skrattade de men tyckte ändå att jag i framtiden borde åka via Mexiko istället för USA.

torsdag, december 06, 2007

Kyrkors sociala arbete framställer kvinnor som offer

Catharina Thörn som forskar om kvinnor och hemlöshet ger en intressant kritik av en kampanj från Stadsmissionen i Stockholm. I kyrkans och socialtjänstens arbete riskerar arbetet mot hemlöshet att individualiseras. De hemlösa pekas ut som problemet och fokus ligger ”snarare på vilken vård och behandling de hemlösa behöver” än på vilka bostäder som behöver byggas och vilka boendeformer som kan utvecklas. Många kyrkor plåstrar om och glömmer medvetet av att ändra de samhällen vi lever i så att våldet och skadorna motverkas. På så sätt gör kyrkornas arbete fattigdom och hemlöshet uthärdligt, åtminstone för oss åskådare i medelklassen.

Hemlöshet förknippas traditionellt med män. Kvinnor som blir hemlösa riskerar att ”få sin könsidentitet ifrågasatt”. Kvinnor associeras med hemmet medan gatan förknippas med män eller med prostitution. Hemmets fyra väggar håller så att säga ”kvinnor på plats”. För att stärka de kvinnor som är hemlösa bedrev Stadsmissionen i Stockholm en kampanj 1992. Kritiken riktades ”mot att män setts som norm inom hemlöshetspolitiken och att kvinnors behov osynliggjorts”.

I kampanjen och i debatten efteråt pekas, enligt Thörn, hemlösa kvinnor ut som sexuellt utnyttjade offer. Kvinnorna framställdes som objekt och det skapades en stereotyp bild av vem den hemlösa kvinnan är och vilka behov hon har. Samma bild återskapas av socialtjänst och många institutioner som arbetar med hemlösa kvinnor. ”Återkommande för institutioner och kvinnohus som startades för att hjälpa hemlösa kvinnor är att föreställningar om hemmet och kvinnlighet dominerar verksamheten. De är ofta mindre institutioner med en hemlik miljö. Kvinnorna får lära sig pynta, sy gardiner, laga mat och få bättre kroppskännedom. Kort sagt, fostras till ”riktiga kvinnor”! ”Hemmet blir, i den svenska hemlöshetspolitiken, en arena där socialtjänsten kan kontrollera och reglera kvinnornas könsidentitet.”

”Den feministiska rörelsen har länge och med rätta ihärdigt kritiserat att kvinnors identitet kopplas till hemmet.” Catharina Thörn menar att hemmet måste erkännas ett värde, inte som garant för kvinnors identitet som kvinnor, utan som ett uttryck för rätten att ha makt över sitt liv. Som jag tolkar det behöver kyrkan därför innovativt konstruera nya boende- och samhällsformer där kvinnors och mäns rätt till makt, gemenskap och demokrati konkurrerar mot bostadsmarknad och privatägda villagetton där hemlösa inte har tillträde.

Per Herngren

2007-12-06, version 0.1

 

Källa

Catharina Thörn, Hem ljuva hem, Tidskrift för genusvetenskap, nr 3 2007, s 83-85.

onsdag, november 21, 2007

Se film på präster som gör civil olydnad 1971

Den klassiska civil olydnadsaktionen 1971 med jesuitprästen Dan Berrigan, hans bror den katolske prästen Phil Berrigan och Catonsville Nine finns nu på You Tube! Dan och Phil grundade 1980 plogbillsrörelsen tillsammans med Anne Montgomery och flera andra. På filmen ser ni hur Catonsville Nine bränner inkallelseorder till Vietnamkriget med hemmagjord napalm. De hade tidigare tömt ett värnpliktskontor på inkallelseorder. Bröderna Berrigan ställer sig bredvid varandra i filmen och gör korstecknet. Intressant är att se de manliga aktivisterna bära grå kostym, vit skjorta och slips.

 

Fram till hans död satt Phil Berrigan mer än elva år i fängelse, mest för plogbillsaktioner men han satt också flera år i fängelse för de tidigare aktionerna mot Vietnamkriget. Tidigt sjuttiotal startade han den kristna motståndskommuniteten Jona House. På deras hemsida kan man läsa mer om Phil Berrigan och även om hans bror Dan Berrigan.

lördag, november 17, 2007

Heroes smider svärd till plogbillar

I tv-serien Heroes har huvudpersonerna superkrafter som de fått genom en genetisk defekt. De använder sina krafter för goda eller onda syften och flera intressanta moraliska problem tas upp. Problem som återkommer är hur man stoppar bomben eller hur man stoppar kriget. Den japanske Hiro kan stanna tiden samtidigt som han kan rädda människor eller avväpna hotfulla personer. Hiro råkar hamna i samurajernas tid. Under några avsnitt i början av säsong två arbetar han för att hindra ett stort krig. Krigsherrarna har från väst importerat en ny typ av vapen som verkar på avstånd, vi skulle kalla dem gevär. Med sin super-snabbhet har Hiro möjlighet att döda både soldater och generaler. Men han hävdar att lösningen är att avrusta alla gevär. Och i avsnitt 7 av säsong två utför han en plogbillsaktion och lyckas stoppa hela kriget.

 

Andra serier och filmer med plogbillsaktioner

Terminator 2

Star Trek, Voyager

fredag, oktober 26, 2007

Vem är den rike och vem är den fattige?

När man kombinerar fakta på nya sätt upptäcker man ibland att världen ser annorlunda ut än vad man trodde. På Global Rich List fick jag nyligen reda på att med min årslön tillhör jag de 12 procent mest välavlönade i världen. Några dagar senare hittade jag en intressant inkomstlista i lokaltidningen GP.

Medelinkomsttagaren i Hammarkullen där jag bor är tydligen bland de elva procent mest avlönade i världen. Om vi åker en kvart med spårvagn 4 eller 9 hamnar vi mitt i Göteborg. Medel-göteborgaren tjänar ungefär dubbelt så mycket som vi i Hammarkullen, hm. ”Göteborgaren” hamnar då bland de sex procent mest avlönade i världen. På andra sidan Göteborg från Hammarkullen sett är snittinkomsten bland de två procent rikaste i världen.

När jag åkte spårvagn idag tog jag gratistidningen Metro. Deras statistik visar att klyftan mellan de rikaste och fattigaste i Sverige har ökat kraftigt de senaste tio åren. Jag hoppar av vagnen och går upp till Skanstorget. Inne på Blue Mountain café är det gratis trådlöst Internet. Jag kopplar upp mig mot Global Rich List igen och får då reda på att de tio procent mest välavlönade i Sverige är bland de fyra procent mest avlönade i världen.

Och de tio procent mest fattiga i Sverige är bland de tretton procent mest ”rika” i världen.

Man kan dra många slutsatser av det här. Min första reflektion är att ”Sverige” är väldigt missvisande för att skapa en statistisk population. Sverige är inte en egen autonom bubbla som flyter omkring för sig själv i världshavet för att ibland stöta på andra bubblor. Vi har blivit indoktrinerade att tänka på Sverige som en egen mängd. Hur tränar vi bort det?

Per Herngren

2007-10-26, version 0.1

Källor

http://www.globalrichlist.com/

Metro Göteborg, 2007-10-26, s 12.

Göteborgs-Posten 2007-10-22, s 10.

onsdag, oktober 10, 2007

Lönearbetet är konkurrerande religion

Det asketiska livet är en gestaltning av tillvaron efter Guds vilja. En rad puritanska metoder uppfinns och utvecklas inom kristendom. Detta öppnar upp nya möjligheter även utanför kristendomen. Asketismen förs via protestantismen över till kapitalismen. ”Puritanen ville ta sitt yrke som ett kall”, skriver den klassiske sociologen Weber i den Protestantiska etiken.

Inom kapitalismen väljer lönearbetaren alltmer att uppfatta sitt yrke som ett kall och bröt därmed med den traditionella livshållningen. Vad som en gång var en fråga om dagliga val och beslut blir alltmer en fråga om anpassning till konsekventa asketiska metoder där lönearbetaren offrar sig själv för arbetet. Uppoffrande lojalitet och asketisk lydnad blir lönearbetets etik.

Weber går så långt att han använder metaforen demon. Lönearbetaren måste lyssna på sin demon, hörsamma sin yrkesplikt med all den självbegränsning som detta innebär. Här skapas en sekulär asketisk religion där demoner och gudar finns inuti vår värld snarare än bortom den.

Speciellt intressant är att uppoffringen för lönearbetet uppnås genom individualism. Genom disciplinerat självförverkligande underordnas individen lönearbetet. Att växa som människa individualiseras och blir en metod för att tukta lönearbetaren.

De senaste åren får alltfler lönearbetare hjälp av en personlig coach eller rådgivare med att stiliseras och designas. Vi kan kalla det för ett stiliseringstvång när man blir tvungen att markera tillhörighet vilket skapar en form av kastsamhälle.

Denna asketiska religion avlastar lönearbetaren från att dagligen behöva ta ansvar för hur hon ska leva sitt liv. Lönearbetet är alltså en religion som konstruerar en etisk och styrande moral. Man behöver inte längre fundera över det möjliga livet. Lönearbetet ger svar på frågan om vad som är det riktiga och rätta livet.

Per Herngren

2007-10-10, version 0.1

Källor

Carl-Göran Heidegren, ”Livsstil och livsföring i Simmels och Webers klassiska sociologi”, Sociologisk Forskning 2004, nr 4.

Weber, The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism, London: Unwin University Books, 1968.

Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Borgholm: Argos, 1978.

lördag, augusti 25, 2007

Yttrande om förundersökning

Bland Vin & Fikonträdsplanterarna försöker vi använda postprotest – visa lösningar utan att betona det negativa. Det är svårt när man går in i rättsprocessen eftersom den bygger på negationer. Här har jag dock gjort ett försök i mitt yttrande till polisen. Är det någon som har idéer och förslag på hur man kan formulera sig proaktivt snarare än reaktivt i rättsprocessen?

Yttrande Diarienr 1400-K133136-07

Tack för arbetet med förundersökningen!

Utredningen tycks inte ha undersökt ifall jag och mina medåtalade faktiskt försökte förhindra brott, då främst deltagande i av riksdagen fastställt olagligt krig, samt mord. I förundersökningen ser det ut som det är fastställt att det är vi som begått brott.

Jag antar att inte rättegången är uppgjord i förväg och begär därför att utredningen undersöker ifall brott begås av Saab Microwave, och ifall vår intention i Vin & Fikonträdsplanterarna var att skapa en trädgård med vinstockar och fikonträd inne på vapenfabriken vilken verkar rehabiliterande för att företaget istället för mord och brott ska kunna gå över till samhällsviktig verksamhet.

Vänliga hälsningar
Per Herngren, Angered 2007-08-24

torsdag, augusti 16, 2007

Beslagtagna foton inifrån vapenfabrik nu publicerade

Les Gibbons hade med sig kameran när Vin & Fikonplanterarna grävde och vattnade inne på Saab Microwave. Därinne är det fotoförbud. Kameran beslagtogs när Les anhölls. Men nu är bilderna tillbaks och vi har äran att publicera dem på Internet - vilket också är civil olydnad. Delta i olydnaden och njut av bilderna!


(Plantorna med stora blad är fikonträd och de med smalare blad är vinrankor.)

fredag, augusti 10, 2007

Tre trädplanterare gripna för civil olydnad på vapenfabrik

Från pressmeddelande 9 augusti 2007

"Vin & fikon Saab Microwave 2007" började bygga om vapenfabrik i Mölndal

Åklagare begär Les Gibbons häktad fram till rättegång

På Hiroshimadagen den 6 augusti, gick gruppen Vin- och fikon Saab Microwave 2007 in på Saab Microwave i Mölndal och planterade ett vinträd och ett fikonträd. Sedan greps de klockan 18:00. Se bilder på planteringen inifrån vapenfabriken. Per och Jonas släpptes efter förhör. Les Gibbons är begärd häktad fram till rättegång av åklagare Jonas Almström. Häktningsförhandlling sker på Nagasakidagen 9 augusti kl 11:30 i Mölndals tingsrätt, Södravägen 25 i Göteborg.

De tre från Vin- & fikonplanterarna som greps är Jonas Johnsson 22 år, socionomstudent, Göteborg. Per Herngren 46 år, författare, Hammarkullen. Les Gibbons 49 år, mentalvårdare, Southhampton, England.

De anlade en trädgård inne på vapenfabrikens område. De har vid tre tillfällen under tre dagar planterat 3 vinträd och 2 fikonträd på området på ca 15 meters avstånd från fabriksbyggnaden. "Planteringen av vin och fikonträd är vårt sätt att gestalta liv och ickevåld, och med det faktiskt börja ombyggnaden av fabriken" berättar Jonas Johnsson 22 år, Göteborg. Vi försöker skapa en värld där 'Var och en skall sitta under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom' eller henne - Mika 4:4

Planteringen gjordes som skapande civil olydnad istället för protest. "Istället för att protestera vill vi initiera en förändring. Protesten är negativ och överlåter beslutsfattande. Vi behöver sätta igång att förändra och inbjuda andra att fortsätta omvandlingen av vapenfabriken. Detta kallar vi postprotest. Vi föreslår att protestens epok är förbi", säger Per Herngren 46 år, Hammarkullen.

"Vår civila olydnad var öppen och ickevåldslig och en nödvändig del av demokratin." förklarar Les Gibbons 49 år, Southhampton i England. Vidare hävdar han att "Lydnad skulle vara ett större brott än att plantera vin & fikon inne på SAAB Microwave." "Som socionomstudent vill jag göra göra mitt framtida yrke onödigt. Det är viktigt att förhindra att människor nödställs genom krig och fattigdom likaväl som att ge de redan nödställda en hand" motiverar Jonas sin medverkan i planteringen.

"Jag åkte till Irak för att utmana saktionerna, nu planterar jag vin- och fikon för att göra en proaktiv förändring" säger Les Gibbons 49 år, Southhampton, England.

Bortanför protesten

Vin-och fikonplanterarna har lämnat protesten, inga negativa slagord förekommer, istället föröker de betona det positiva skapandet. "Vi använder inga protestord: vi säger inte 'Nej!'. Inte heller ber vi ledare utföra jobbet åt oss. Henry David Thoreau menade att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåldsmotstånd som bygger på en helt annan logik än protester: att vara emot, uttrycka missnöje, att vara reaktiv. Vi kallar den skapande olydnaden för proaktivt motstånd" berättar Per Herngren, 46 år, Hammarkullen. "Vi undviker protestbudskap utan försöker istället visa på positiv förändring. Inget utpekande eller personangrepp förekommer" tillägger Jonas Johnsson, 22 år, Göteborg.

torsdag, augusti 02, 2007

Människor är mål inte medel - om antistrategi

I soldiset från en sommar som enligt SMHIs hemsida kanske kommer på måndag läser jag manuset till en ny intressant bok om civil olydnad av Annika Spalde, Pelle Strindlund och Klaus Engell. För dem gjorde jag en uppställning om den anti-strategiska vändningen inom motstånd och ickevåld. Det vore intressant att få andras synpunkter.

Den antistrategiska vändningen finns redan hos Gandhi men är nog mest radikal hos amerikanska plogbillar som Liz McAllister, Anne Montgomery, Phil och Dan Berrigan.

Motsättningen mellan instrumentellt och antistrategiskt tänkande inom motståndsgrupper motsvaras delvis av motsättningen mellan naturvetenskapligt inspirerade orsak-(på)verkan teorier kring makt och politik gentemot mer konstruktionistiska tankar från Foucault, poststrukuralistisk feminism, hermeneutik, fenomenologi och system teori.

Det antistrategiska tänkesättet vänder sig mot att man använder naturvetenskapens orsakskedjor på samhället, alltså tron att samtal och social gemenskap egentligen är orsak-verkan snarare än förståelse och dialog. Orsak-verkan är traditionellt kopplade till borgerliga tankar om strategiska maktspel mellan maktgrupper. Men de återfinns också inom proteströrelsens tro på påverkan genom informationsöverföring eller kraftfulla massaktioner.

Här har jag gjort en idéhistorisk översikt om övergången från instrumentellt tänkande till antistrategiskt och konstruktionistiskt tänkande. Tillägg, synpunkter och nyanseringar vore tacksamt!

Per Herngren

2007-08-02, version 0.1

Antistrategiska vändningen

 

Instrumentellt

Antistrategi

Krig

Strategi är hur man vinner kriget. Taktik är hur man vinner slaget.

 

Gandhi

Karmalagen. Allt är orsak-verkan.

Målet och medlet är samma sak.

Plogbillar som Anne Montgomery, Liz McAllister, Dan och Phil Berrigan.

 

Anti-instrumentell direkt aktion som öppnar upp möjligheter snarare än orsakar en påverkan på andra. Motstånd är byggande av lokaliserad  motstånds ”community” snarare än ”aktioner” som verkar någon annanstans. Aktioner åstadkommer inte det de inte åstadkommer! De är konfrontation, gåvor och erbjudanden. Innovationer möjliga att upprepa och finslipa. Överskott på symbolisk kraft och mening istället för orsakskedjor. Leva det samhälle man vill ha.

Anarkism

Indirekt aktion: Sätta igång orsakskedjor som ändrar på folks tankar och handlingar.

Direkt aktion. Skapa eller leva (en bit av) det samhälle man vill ha. Inbjuda, erbjuda eller utmana istället för att ändra på folk (påverka).

Protest- rörelse

Orsak-(på)verkan. Organisera folk i en massa skapar en speciell kraft som påverkar opinion och makthavare. Det är makthavare som ska förändra.

Direkt aktion är egentligen indirekt aktion. Det som tycks vara direkt aktion har större genomslagskraft för att ändra på folks beslut och åsikter. Ickevåld och nonviolent direct action reduceras i denna tradition till instrumentella och indirekta handlingar.

Gene Sharp, socialt motstånd, civil- motstånd.

Maktspel. Aktioners kraft i en orsakskedja/ påverkan. Ju högre kraft i en aktion desto större (på)verkan på människors tankar och handlingar.

 

Aristoteles

Techne – omoralisk handling där andra är instrument för ens mål.

Praxis – moralisk handling där andra är mål i sig.

Habermas

Instrumentellt handlande

Kommunikativt handlande.

Foucault

 

Anti-strategi: Försöker innovativt bygga verktyg för befrielse från historien och från orättvisor. Ej orsakskedjor. Meningen är inte underordnat något framtida mål.

Pedagogik

Påverka elev. Transport-metaforen: överföra kunskap från lärare till elev.

Paulo Freire: Påverkan är manipulation och förbjudet. Befrielse och kunskap är gemensamt samtal och dialog.

Feminism

 

Butler: Mat(t)erialisering, förkroppsligande av makt och motstånd.

Butler, Derrida, Spivak, Bhabha

 

Meningen ligger inte någon annanstans, inte i något mystifierat annat, eller i något ännu fördolt.

Samhälls-vetenskap

Spelteori, rational choice, economic man.

Systemteori, hermaneutik, fenomenologi, poststrukturalism, kommunikativt handlande.

Social rörelseteori

Resurs- mobiliserings teorin: Målrationellt skapande av resurser för förändring; alltså instrumentellt handlande. Se även rational choice theory.

Nya sociala rörelser teorin: Skapar identiteter snarare än instrumentellt handlande.

 

onsdag, juli 18, 2007

Civil olydnad plikt enligt Martin Luther King

I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skrev Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.”

 

För dig som tycker det är tid att göra sin plikt!

lördag, juni 30, 2007

Välkommen på civil olydnad i augusti!

Anmäl dig för att göra civil olydnad eller bli stödperson till Jonas Johnsson - 0735-97 09 58

 

Pressmeddelande 12 Juni 2007

Planterar vin & fikonträd inne på Microwave i Mölndal

Vin- & fikonträdsplanterarna anlägger en vin- och fikonträdgård inne på Saab Microwave i Mölndal den 4-9 augusti 2007.

Saab Microwave tillverkar idag radarsystem och elektronik till vapen. Därför kommer vin- & fikonträdsplanterarna med civil olydnad börja bygga om del av fabriken till en fruktträdgård, som ger liv istället. Planteringen görs som en proaktiv aktion, där man initierar konstruktiv förändring utan att använda negativ protest.

 

Bortanför protesten

Vin-och fikonplanterarna har lämnat protesten, inga negativa slagord förekommer, istället föröker de betona det possitiva. "Vi använder inga protestord: vi säger inte 'Nej!'. Inte heller ber vi ledare utföra jobbet åt oss. Henry David Thoreau menade att problemet inte är regeringen utan de som protesterar men ändå lyder. Här sådde han fröet till ett ickevåldsmotstånd som bygger på en helt annan logik än protester: att vara emot, uttrycka missnöje, att vara reaktiv. Vi kallar det för proaktivt motstånd" berättar Per Herngren, 46 år, Hammarkullen. "Vi undviker protestbudskap utan försöker istället visa på positiv förändring. Inget utpekande eller personangrepp förekommer" tillägger Jonas Johnsson, 22 år, Göteborg.

"Planteringen görs som en civil olydnadsaktion. Det innebär ett lagbrott som bygger på öppenhet och ickevåld, där man inte smiter undan från konsekvenserna. Att vi tar ansvar för det vi gör, tar straffet." säger Jonas Johnsson. "Att det sker i ickevåldets anda innebär att vi bemöter alla med respekt och gör vårt yttersta för att undvika att våldsamma situationer uppkommer. Ickevåld innebär inte bara att avstå från våld, utan även att uppsöka det och bemöta det" förklarar Frida Jönsson, 23 år, Tommelila. Civil olydnad och ickevåld är på så sätt invävt i varandra.

Förberedelserna innan är viktiga, så att vin-och fikonplanterarna är beredda på vad som kan hända när de börjar bygga om del av fabriken. "För att garantera att planteringen sker ickevåldsligt, tränar vi i förväg olika situationer som kan uppkomma, så att vi är förberedda och kan undvika våld eller respektlöst beteende" förklarar Per Herngren. Det sker främst genom rollspel, så att deltagarna kan prova situationer som kan uppkomma under planteringen. Då vet man lite mer hur man reagerar och inga farliga eller respektlösa situationer behöver uppkomma.

Att det är just vin- och fikonträd som planteras kommer sig av deras inspirationskälla. "Inspirationen har vi fått från den bibliska profeten Mika. Vi vill börja bygga och leva den värld Mika profeterar om ('Var och en skall sitta under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom' eller henne - Mika 4:4 ), där vin- och fikonträd ger människor skydd, mat och dryck. Där kan var och en sitta trygg under sin vinstock och allt förtryck är borta." berättar Frida Jönsson.

"Vi är del av vin & fikonträdsplanterarna som började använda proaktiv civil olydnad utan protest i England där två svenskar dömdes till en månads fängelse" säger Thomas Helgesson, 37 år, Göteborg, som var med och planterade på Aldermaston i England 2005. Vin- & fikonträdsplanterarna, startades av plogbillar och andra inom ickevåldsrörelsen och har verkat i England (Aldermaston 2005), Holland (2005) och Sverige (Bofors 2006, Microwave 2006).

 

Arrangörer av planteringen är Kristna Freds Göteborg, Kristna Freds Smeder, motståndskommuniteten Fikonträdet - Svenska Freds Göteborg, Speak Civil olydnad & Ickevåld.

Bilder från förra årets plantering på Microwave. Dessa bilder står 2006 års Vin & Fikonträdsplanteringsgrupp åtalad för i Mölndals Tingsrätt.
För att läsa om tidigare planteringar och tankar kring det hela.

 

Presskontakt Jonas Johnsson - 0735-97 09 58

 

Bilaga om förberedelserna

Ickevåldsträning och plantering

Innan aktionen kommer de att träna ickevåld, så inga våldsamma situtationer riskerar uppkomma vid planteringen. Träning och planering kommer att ske i vängrupper. En vängrupp består av både stödpersoner och de som gör civil olydnad. Den finns som stöd under aktion, rättegång och straff.

onsdag, juni 27, 2007

Kamp mot publik

Inom delar av ickevålds- och proteströrelse lever tron att världen förändras när folk blir medvetna, får information eller insikt. Detta ifrågasätts skarpt av sociologer som Bourdieu, feminister som Butler, postkoloniala kritiker som Spivak och Bhabha, och motståndsaktivister som Montgomery och Berrigans. Gemenskap, färdigheter, dis/positioner, strukturer, system, samtal, berättande, textualitet, kroppslighet och materialisering lyfts fram som rimligare förklaringar till förändring än medvetandet.

Övertron på insikt och information har gjort föredraget till en huvudform för politiskt arbete. Det föredraget främst konstruerar är åskådare och tyst publik. Föredraget blir ett effektivt medel för att skapa politisk passivitet. Tron på insikt både förandligar och individualiserar politisk kamp. Vi kan kalla detta för politisk andlighet respektive politisk individualism.

Förslag för att motverka publik

1.        Ersätt föredrag med inledningar. Som grundprincip kunde man tänka sig att inledningar aldrig är längre än halva tiden. Deltagarna får i smågrupper rätt till halva den tillgängliga tiden för att samtala om ämnet eller inledarens reflektion. Möjligheten för deltagare att ta sig ordentlig tid till att samtala och undra gör dessutom att svårighetsnivån på inledningen kan höjas avsevärt jämfört med traditionella föredrag.

2.        Ersätt transportmetaforen med produktion och skapande. Istället för transport av tankar från någon insiktsfull föredragshållaren in i något mystiskt inre hos publiken, producerar deltagarna i smågrupperna aktivitet, kunskap och beslut.

3.        Ersätt frågestunden med smågruppsdiskussioner och så kallade bikupor direkt på plats. Arrangörer och föredragshållare uppfattar att de är demokratiska ifall de ger utrymme efter föredraget för frågor och diskussion bland publiken. Men i storgruppsdiskussionen tar några få över och skapar en självvald panel. Storgruppsdiskussionen är en effektiv maktteknik för att producera tysta åskådare som är svårare att genomskåda än föredraget. "Vi ger ju alla möjlighet att yttra sig." Genom att istället gå direkt till smågrupper, med max sju personer, har i princip alla en praktisk möjlighet att ta till orda: att högt tycka och tänka och undra. Med bikupor, tre till fem som flyttar ihop stolarna, går det dessutom snabbt att växla fram och tillbaka mellan samtal och anförande i storgrupp.

4.        Avskaffa redovisningar. Något märkligt behov; att man måste få veta; gör att många arrangörer slösar samtalstid med gruppredovisningar. Redovisningarna av smågruppsdiskussioner är sällan lika intressanta som gruppsamtalet. Redovisningarna får snarare funktionen av kontroll och konklusion. Låt istället smågrupperna fortsätta samtalet. Finns det möjlighet kan inledaren gå runt till de grupper som vill konfrontera eller undra över något. Eller så kan grupperna skicka reflektioner och frågor till inledaren för ytterligare tid i helgrupp.

5.        Även smågrupper kan domineras av några få. Använd därför samtalstekniker från feminism och ickevåldsrörelse för att bryta dominans. Om varje grupp får tilldelat sig, eller väljer: samtalsunderlättare, tidsunderlättare och maktingripare kan makt fördelas och undergrävas. Genom att dessutom inleda smågruppsdiskussionen med runda får alla tid att yttra sig innan den lilla gruppen går över till fri reflektion.

Per Herngren

2007-06-26, version 0.1

tisdag, juni 12, 2007

Yta utan djup

Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007.

Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på då jag under kvällens fest frågade om jag fick lov att dansa med henne. Då jag satte mig med henne i ett hörn bredvid dansgolvet, lyfte hon fram metaforen yta och djup: Tron att det skulle finnas ett djup eller något nedanför ytan. Istället för att försöka hitta ett mer äkta djup nedanför eller innanför ytan av en person eller text bör vi leta efter relationer mellan ytor.

Här ligger hon nära den franske filosofen Jacques Ranciére som också fokuserar på ytan. Ytan döljer inte, den är en scen där kreativa språkspel spelas upp. Talet blir därmed inte effekter av något inre eller det omedvetna. Talhandlingar är inte heller orsakat av något yttre, något annat, något som kan förklara dem. De är snarare handlingar och politiska yttranden i sin egen rätt; och de kan förändra förutsättningarna för situationen där de uttalas.

Båda lyfter fram en mer direkt världsbild än proteströrelsen. Där ligger fokus istället på påverkan som är en metafor från naturvetenskapens orsak-verkan. Politiska handlingar anses inte direkta, skapande utan påverkar något annat. Genom påverkan är det tänkt att någon annan ska bli skapande.

Protesten fastnar då även i metaforen transport: att kommunikation skulle vara en överförelse av budskap och information. Man tänker sig en inre politisk insikt eller kunskap hos en sändare som transporteras via media in i en mottagare. Och vips händer det något "inne" i mottagaren. Aktioner, samtal och text ses som transportmedel på väg till något annat. Protestgruppen kämpar för att få "ut" sitt budskap, få ut informationen - istället för att leva och skapa det samhälle den vill ha.

Per Herngren
12 juni 2007, version 0.1

fredag, maj 11, 2007

När vi tystnar

Dialog är att turas om att vara tyst.
När den ena tystnar får vi monolog.
När vi tystar många kallar vi det publik.
Om mobbning förr bestod av muntliga elakheter eller fysiskt våld, är den dominerande metoden idag tystnad – att ignorera, att inte ge respons, att dra sig undan.

När vi samtalar tystnar vi som en uppmaning till andra att tala. Vi tystnar för att lyssna. - Ifall vi inte tystnar för att avbryta samtalet.

lördag, maj 05, 2007

Teaterpjäs om plogbillen Carl Kabat

Det har gjorts en teaterpjäs om plogbillen Carl Kabat som suttit femton år i fängelse för olika plogbillsaktioner. Här kan man titta på en video om pjäsen och läsa om Carl Kabat. Han är en katolsk präst som klär ut sig till clown när han med hammare eller slägga avrustar vapen. De flesta plogbillsaktionerna har han utfört i USA men han deltog i den första europeiska plogbillsaktionen 1983 i Tyskland.

fredag, maj 04, 2007

Välkommen plantera vin & fikon i vapenfabrik

Civil olydnad, ickevåldsträning, bad & vandring i skön natur

Göteborg 4-9 augusti 2007

"Var och en skall sitta trygg under sin vinstock och under sitt fikonträd, och ingen skall hota honom" eller henne.

- Mika 4:4


Välkommen plantera vinstockar & fikonträd

inne på vapenfabriken Microwave



Ickevåld för en värld där människor kan leva i trygghet

Vi vill tillsammans med dig börja anlägga en trädgård där människor kan leva i trygghet. Vi vill börja bygga och leva den värld Mika profeterar om (Mika 4:4), där vin– och fikonträd ger människor skydd, mat och dryck. Där kan var och en sitta trygg under sin vinstock och allt förtryck är borta. Detta är en del av "vin- & fikonträdsplanterarna", som startade 2005 och har verkat i Holland, England och Sverige.


Ickevåldsträning och plantering

Vi kommer att börja den 4 augusti med två dagars ickevåldsträning. Vi kommer att träna och planera i vängrupper. En vängrupp består av både stödpersoner och de som gör civil olydnad. Den finns som stöd under aktion, rättegång och straff.

Vi kommer sedan att börja anlägga en vin- och fikonträdgård inne på Saab Microwave i Mölndal, som gör radarsystem till vapen. Detta görs som en proaktiv aktion, där vi initierar konstruktiv förändring utan att använda negativa protestbudskap. Allt vårt handlande sker i ickevåldets anda: vi tar ansvar för våra handlingar och vi bemöter alla med respekt.

Civil olydnad innebär här ett lagbrott, som bygger på öppenhet och ickevåld, där man inte smiter undan från konsekvenserna.

Vi kommer också att ha tid till stillhet, bön, reflektion och samtal. Vi har tänkt att reflektera kring ickevåld som befrielseteologi för den rika delen av världen, med utgångspunkt från Annika Spalde och Pelle Stridlunds bok "I vänliga rebellers sällskap".

Efter aktionen kommer vi att ha tid för stillhet och meditation, samt att prata om det vi gjort och hur vi kan stötta varandra under rättegång och straff.


Välkommen!

Logi ordnas i Rosa Huset, som är tillgängligt för rullstol. Det är beläget nära naturskönt område och badplats. Maten är vegetarisk/vegansk.

Förväntade personliga konsekvenser av planteringen kan vara böter eller kort fängelsestraff samt eventuellt skadestånd. Vid fängelsestraff får du enligt svensk lag automatiskt ledigt från ditt jobb utan att semesterdagar dras. Arbetsgivaren får inte heller avskeda dig pga detta.


Arrangörer

Kristna Freds Göteborg, Kristna Freds Smeder, motståndskommuniteten Fikonträdet – Svenska Freds Göteborg, Speak Civil olydnad & Ickevåld


För anmälan eller frågor

Epost (ta bort mellanslag runt @): vinfikonplantering2007 @ gmail.com
Eller ring Jonas på 0735-97 09 58. Anmälan senast 1 juli.
Ange adress, telefon, email, och ev mat och boendeönskemål.
Överför samtidigt anmälningsavgiften till bankkonto: 9020 41 413 99 (9020 är clearingnummret), bank: Länsförsäkringar. Märk med ditt namn.
Anmälningsavgiften är till självkostnadspris och är 1200:- för arbetande, och 900:- för studenter, arbetslösa och pensionärer. Det inkluderar boende och mat för sex dagar, samt aktionskostnader. Du får dessutom rabatt om du är med i förarbetet. Hör av dig!


Schema

Samling och frukost i Rosa Huset: Kl. 9:00, lördag 4 augusti 2007
Ickevåldsträning & formande av vängrupper: Lördag 4 augusti & söndag 5 augusti.
Under dagarna kommer vi också att ha tid till reflektion, bad, naturskön vandring.
Stöd och rättegångsplanering: Torsdag 9 augusti.
Avslutning: Kl. 16:00, Torsdag 9/8 5 augusti.

tisdag, april 17, 2007

När kyrka och folkrörelser blir oligarki

Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera regerandet i organisationen.

I sin avhandling Tanter och representanter lyfter Gun Jonsson fram två idealtyper av ideella organisationer – oligarki och direktdemokrati. Oligarkin inom organisationen växer fram i sju steg. En uppdelning görs mellan aktiva och betalande medlemmar. Istället för rotation av arbetsuppgifter driver några få spindlar i nätet organisationen. Och istället för att styrelsen koordinerar olika lokal- eller arbetsgruppers verksamheter tar styrelsen över och driver en egen verksamhet. Styrelsen börjar leva sitt eget liv och skyddar sig mot lokala grupper vars verksamhet ibland uppfattas som ett hot mot organisationen. Organisationen ses inte längre som arbets- och lokalgruppernas verksamheter utan som styrelsens och personalens verksamhet.

Gun Jonsson visar att en organisation lika gärna kan organiseras mer delaktigt och demokratiskt. Hon nämner några tekniker för detta. Inom feminismen finns nu en avancerad uppsättning verktyg för effektivare och mer demokratiska organisationer. Det är dags för innovationer, träning och finslipning! Det Gun Jonsson föreslår blir en revolution för många kyrkor och ideella föreningar.

Per Herngren

2007-04-17, version 0.1

Källor

Gun Jonsson, Tanter och representanter, Dilemman i frivilliga organisationer – en fråga om oligarki eller demokrati, Akademisk avhandling vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet, No 44, 2006.

Göran Ahrne, Recension av avhandlingen i Sociologisk forskning nr 4, 2006.

torsdag, april 05, 2007

Bortanför protesten

(krönika som publicerades i Göteborgs Fria Tidning 2007-04-04)

Inne på kärnvapenanläggningen i Aldermaston planterade jag och några andra trädgårdsarbetare vin och fikonträd. Efter en kvart kom militärpolisens jeep. Min uppgift var värd och fredsbevarare, och jag gick därför fram till poliserna och välkomnade dem till vår vinträdgård. Dessutom bjöd jag på vindruvor och fikon. De första poliserna hälsade inte i hand och de ville inte ha någon frukt. Medan de låste in sina vapen bak i jeepen hann dock jag presentera alla med namn.

Ett par minuter senare kom fler militärpoliser och de tog oss i hand och berättade sina namn. Några smakade våra druvor och fikon. En frågade om fikonen var rättvisemärkta. En annan bekände att han nog hade varit med oss om han inte jobbat som polis.

Två poliser och två av oss planterare upptäckte att de alla fyra bar vita armband, vilket står för visionen att utrota fattigdomen. En ny grupp på fyra personer som engagerat sig mot fattigdomen hade hittat varandra. ”Vi och dom” började upplösas.

Åtta av oss spärrades in ett par dagar i arresten. Vi agerade som om vi var gäster snarare än fångar. Andra dagen började ett par av vakterna behandla oss som hedersgäster.

Vi planterare som kom från fem nationer hade inspirerats av Mika, en profet inom islam, kristendomen och judendomen. Var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd och inget ska hota henne eller honom. På en rad får Mika med att alla ska få mat och husrum, och att allt våld och förtryck ska avskaffas. Inte som en protest eller vädjan till härskarna. Istället sätter han oss bakom tyglarna.

Vin och fikonträdsplanterarna tog bort alla negativa protest budskap. Vi hade ingen information om faran med kärnvapenkrig. Vi förutsatte att folk visste eller kunde ta reda på allt de ville om kärnvapen. Istället började vi bygga våra mål och visioner.

- Vår plantering av vin och fikonträd var proaktivt motstånd - inte en protestaktion", hävdade konstnären Lizzie från England. Vi säger inte "Nej". Vi ber inte våra ledare att göra jobbet för oss. Vi påbörjar den förändring som vi vill se, och vi bjuder in andra att fortsätta."

Under påsken förra året tog några grupper Lizzies inbjudan på allvar och planterade vin och fikonträd inne på svenska vapenfabriker. Och nu till sommaren, 4-10 augusti, är fler välkomna att fortsätta anlägga vinträdgårdar på SAAB Microwave i Mölndal och Bofors i Karlskoga.

Kanske Gandhis viktigaste bidrag är att olydnaden inte sker som ett nej-sägande, en protest. Gandhi lanserade vad vi kallar postprotest – ett motstånd bortom protesten. Han vänder på hur vi tror förändring går till och målet blir medlet.

Varje organisation, varje gemenskap är ett samhälle. Runt om oss har vi mängder med socialistiska, feministiska, kommunistiska, anarkistiska, kapitalistiska och religiösa samhällen. Några är ointressanta eller dåligt utvecklade. Några har svårt att få tummen ur men de finns där som möjligheter.

Ickevåld är poesi: Det grekiska poiesis betydde att göra och producera - att skapa. Poesi är nya världar som utmanar och stör, tröstar och inspirerar. Poeterna lär oss tekniken för ickevåld och civil olydnad: Gestalta, visa, uppenbara istället för att förklara eller övertala. Poesin öppnar upp nya möjliga världar.

Ickevåld är att skapa avtryck mitt i förtrycket, mitt i våldet.

Som avtryck blir ickevåldet möjligt att upprepa: Upprepningen blir historier, innovationer, vanor, träning, rutiner, institutioner och system. Ett annat samhälle har växt fram.


Per Herngren

tisdag, april 03, 2007

Avancerad 2+4 dagars kurs i ickevåld och proaktivt konfliktingripande

Inbjudan till avancerad trestegsutbildning (2 +4 dagar) i ickevåld och konfliktingripande, med nya mötestekniker.

De senaste tre åren har utvecklingen av tekniker för konfliktingripande och ickevåld accelererat. Det är en spännande utveckling. Tack vare generöst bidrag från Ickevåldskommuniteten Fikonträdet, Fred i Våra Händer och Kristna Freds på tillsammans ca 20 000 kr kan vi subventionera en tvådagars grundkurs och en avancerad fyradagarskurs till ungefär halva priset mot normalt.

Om att leva det samhälle man vill ha

Kurser om hur ickevåld kan användas i vår vardag, men även i solidaritet med medmänniskor nära och fjärran. För att deltagarna ska få tillräcklig övning samt hög nivå på teoretiska och praktiska kunskaper är det max åtta deltagare per kurs.

Praktiska trestegs kurser i
Proaktivt konfliktingripande och ickevåld
med nya mötestekniker och organisationsutveckling

Grundkurs steg 1

Fredag-lördag 4-5 maj 2007

Man ska alltså ha gått grundkurs eller motsvarande för att kunna gå den avancerade. Du kan också gå bara grundkurs utan att gå avancerad.

Fortsättning & Träning för tränare Steg 2-3

Fyra dagar på Solvikens kursgård med badsjö inom 100 m!
Torsdag-söndag 14-17 juni, 2007. Du ska ha gått grundkurs först. För mer info se nedan.

För praktisk info klicka här

lördag, mars 31, 2007

Gandhis fyra råd till kristna

På den intressanta bloggen Jord i skärningspunkten finns några råd från Gandhi till kristna!

fredag, mars 16, 2007

Jesaja och Gandhi

Hm, det tycks som Jesaja tänker som Gandhi. Rätten kopplas inte till nationalstaten eller överheten utan till medmänniskornas ingripande.

Herren såg med misshag

att det inte fanns någon rätt.

Han såg att ingen trädde fram

och häpnade över att ingen ingrep.

Jesaja 59:15-16

Ickevåldslöfte utvecklat av Jona House

Här är ett intressant ickevåldslöfte som Susan Crane som bor i Jona House tog för ett par år sedan. Kanske kan vi diskutera och vidareutveckla liknande löften i plogbillsrörelsen i Sverige.

Vows Taken By Susan Crane On November 16, 2004

Vows for following the nonviolent Jesus while living in a warmaking state:

Recognizing the violence in my own heart, yet trusting in the goodness and mercy of God, I vow to practice the nonviolence of Jesus who taught us in the Sermon on the Mount:

Blessed are the peacemakers, for they shall be called the sons and daughters of God... You have learned how it was said, "You must love your neighbor and hate your enemy, " but I say to you, "Love your enemies, and pray for those who persecute you. In this way, you will be daughters and sons of your creator in heaven."

Before God the Creator and the Sanctifying Spirit, I vow to carry out in my life the love and example of Jesus

• by living, working and resisting in communion with others, by living conscientiously and simply so that I do not deprive others of the means to live; by exercising stewardship, by standing against the violence of consumerism, by a commitment to grow in the spirit of gratitude.

• by striving for peace within myself and seeking to be a peacemaker in my daily life; by striving to love others with a faithful and chaste love, developing just relationships through truthfulness, dialogue, mutuality, tenderness, and intimacy.

• by persevering in nonviolence of tongue and heart; by listening to God as God speaks through other people, creation and events and by growing in a spirit of mutual collaboration.

• by actively resisting evil and working nonviolently to abolish war and the causes of war from my own heart and from the face of the earth; by accepting suffering in the struggle for justice and peace instead of inflicting it; by refusing to retaliate in the face of provocation and violence; by a life of daily, intimate, contemplative prayer with the God of peace; by locating my life near, with and among the victims of imperial power, either by sharing food, shelter and clothing with the poor or by living with them in jail or in some comparable way.

God, I trust in your sustaining love and believe that just as you gave me the grace and desire to offer this, so you will also bestow abundant grace to fulfill it.

Recension av Förrädare av Hans Lagerberg

Landsförrädare kallade P P Waldenström de missionsförbundare som föreslog att samfundet skulle förespråka militär avrustning. Under slutet av Waldenström-epoken, och i slutet av första världskriget, lyckades dock dessa landsförrädare få generalkonferensen att protestera mot krigsförberedelser och upprustning. Men bara några år tidigare hade generalkonferensen uttalat sitt stöd för kung Oscar II och tagit avstånd från norges unionsbrott. Waldenström ifrågasatte fribaptisternas och pacifisternas lojaliteter mot nationen och kungamakten. Här kan vi ana att förrädare är nära kopplat till begrepp som lojalitet och underordning.

Hans Lagerberg har efter fem års efterforskning skrivit en intressant bok om förrädare i historien (Förrädare, Ordfront 2000). Här berättar han de klassiska berättelserna om Judas, Quisling och Brutus.

Men vi får också höra hur 2600 österbottniska bönder tvångsvärvas för Karl XII krig men att bara 700 inställer sig. Och när socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1916, manade sina riksdagspolitiker ”icke en man, icke ett öre åt militarismen” så skriker både moderspartiet och de stora tidningarna; landsförrädare!

Lagerbergs bok blir bäst när han fördjupar sina berättelser och låter förrädarna få utrymme. Mellan gestaltningarna kan texten ibland tyngas av exempel och fragmentariska berättelser.

Boken handlar främst om förrädarna i vår historia. Men om man fick önska sig en fortsättning så skulle det vara en utredning förräderiets funktion i vårt samhälle. Det finns ingen som säger, ”hej, jag ska bli en svikare när jag blir stor”. Förrädari är en stämpel som gruppen eller samhället sätter på en individ eller grupp. Ibland kan man i boken få för sig att de enskilda förrädarna genom enkla val skapar sig en karriär som svikare. Men i andra passager visas tydligt hur avvikare, rebeller, befriare bekämpas och stämplas som förrädare.

De historiska berättelserna varvas både med personliga bekännelser och intressanta teorier. En fortsättning skulle dock behövas för att systematisera och kritisk granska alla teorierna om förräderi. Även om författaren medvetet valt berättandet snarare än teoretiserandet så kan man som läsare irritera sig på påståenden som inte underbyggs. Konfliktfyllda grupper som religiösa eller anarkister buntas ibland ihop och ses som något enhetligt och väldefinierat. Trots detta har boken mycket att lära.

Hans Lagerberg ger oss med sin bok en grundläggande lärdom: Förräderiet är något tvetydigt, något som kan vara högst förkastligt men som också kan vara nödvändigt för att motverka sekterism och totalitarism. Författaren har en bakgrund inom Sveriges Kommunistiska Parti och han visar naket hur sektvänstern stämplade de som inte underordna sig partiet eller läran, som klassförrädare.

Boken tvingar oss som baptister, frälsningssoldater eller missionförbundare att reflektera över vad som skulle vara förräderi mot våra samfund eller mot den kristna läran, samtidigt som man kan undra var dagens sunda förrädare håller hus. Hur bryter vi sekterism och underordning inom kyrkan?

Vad ska vi med kyrkan till?

Makt eller befrielse

Artikel för Trots allt december 2005

I fredags köpte jag några saker i Hammarkullekyrkans Rättvis Handel. Jag stirrade på alla varor som låg utlagda på det bruna träbordet och insåg att här förverkligades en ny solidarisk världsordning.

När Hammarkullens kyrkor säljer rättvisa produkter inkarnerar kyrkorna ett helt nytt ekonomiskt system. Målet uppnås. Eller som Gandhi skulle uttrycka det: Målet är medlet, rättvis handel leder till rättvis handel.

Ibland frestas vi i kyrkan att tolka om rättvis handel till en privat individuell frigörelse från beroende och konsumism. Då hamnar kooperativen i tredje världen inte längre i centrum utan vårt eget individuella rättfärdiggörande. Fattiga och förtrycktas behov ersätts med att vara duktig. Det bibliska budskapet om befrielse från härskare och förtryck neutraliseras om kyrkan gör om befrielsen till individuell frigörelse eller personlig utveckling.

Här har jag behövt hjälp av en indier för att förstå kyrkans roll: Gandhi blev ofta mer upprörd över pacifismen än våldet. Pacifismen inriktade sig, enligt honom, på att genom värnplikts- och militärskattevägran undvika att själv delta i krig eller våld. Pacifismen blev då ett självrättfärdigande. Till skillnad mot pacifismen betonar ickevåldet att det är nödvändigt att söka upp våldet och ingripa. Ickevåldet tar bort bindestrecket i icke-våld, distansen mellan icke och våld. Ingen kyrka eller gemenskap är utanför våldet. Som Annika Spalde och Pelle Strindlund skriver i sin bok I Vänliga Rebellers Sällskap: Ickevåld är konfrontation kombinerat med ömhet.

Det blir missvisande att påstå att kyrkan bara är en kyrka för befrielse eller enbart ett opium för folket. Den får motsägelsefulla funktioner. Samtidigt som den korrumperas av makten öppnar den upp möjligheten till motstånd.

Utifrån mina egna erfarenheter från Lövgärdet och Hammarkullen där jag bor, och mitt deltagande i två lokala Missionskyrkor samt även Svenska kyrkan, vill jag fundera kring kyrkans funktion för makten. Vad får lydnad, nationalism och lönearbete för roll i kyrkan? Och hur skapar vi utrymme för befrielse?

Kyrkan och nationalreligionen

Under kyrkkaffet hemma i Hammarkullen pratade jag med en besökare som bor granne med mig. Hon menade att det var skönt att Missionskyrkan fick vara en oas för svenskar, och hon tyckte det var viktigt att gudstjänsten bevarade den gamla svenska traditionen.

I vissa gudstjänster utförde vår lokala missionskyrka nationalreligiösa riter. Gudstjänstdeltagarna reste sig för flaggan som man i katolska eller Svenska kyrkan reser sig när prästen bär in korset. Utvalda från scoutkåren hedrade flaggan genom att hälsa på den som om den vore en varelse. Under väckelsekonferenser här i Göteborg har man ibland satt upp en gigantisk flagga bakom altaret där korset annars brukar hänga.

Nationalstaten införlivas som religion i gudstjänstlivet.

1762 lanserar Rousseau begreppet civil religion för att beskriva hur staten skapade ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar. Nationen blir en egen religion.

Religionsociologins klassiker Émile Durkheim definierar religion som ett system av ”uppfattningar och praktiker som förenar till en sammanhängande moralisk gemenskap” (Religious Life, 1917). Med Rousseau och Durkheim får vi möjlighet att förstå hur nationalism övergår till religion. De senaste åren har vi sett hur tillväxt alltmer blir ett trossystem. Och framför teven känner vi hur krig framkallar religiös karisma.

Med Durkheims glasögon upptäcker jag dessutom hur ”mina” lokala kyrkor lockas till att bli blandreligioner. Inom kyrkan konkurrerar härskarreligioner med kristen befrielse.

Kyrkan där jag är medlem, Svenska Missionskyrkan, har i sitt namn placerat nationalreligionen före den kristna uppgiften. Samma symboliska prioritering har Svenska kyrkan gjort. I Angered och Göteborg hamnar då de ”svenska” kyrkorna som en av de etniskt konstruerade kyrkorna, jämte engelska, syriska och jugoslaviska kyrkor. Hur förvandlades nationen till grunden för församlingen?

Det är alltså inte så att Svenska kyrkan äntligen frikopplats från staten. Flera av ”frikyrkorna” och Svenska kyrkan tar på sig uppgiften att genom riter och symboler återskapa en sönderfallande nationalstat.

Lönearbete som gud

I bibeln betyder tro tillit. Att tro på är att ha tillit till. Gud är, enligt Luther, den eller det man sätter sin tillit till. Jesus nämner pengar (mammon) som en gud, alltså något vi kan ha tillit till.

Själv tror jag pengar blev en gud i större utsträckning på Jesu tid och under feodalismen. Då var pengasamlandet en central motor i ekonomin. Under kapitalismens framväxt blir motorn istället vinst, återinvesteringar och tillväxt. De reformerta och lutherska kyrkornas betonande av arbetsplikten får en viktig funktion i denna omsvängning.

Vi ser då två nya religioner växa fram: en folklig och en för eliten. I den folkliga religionen blir tilliten till lönearbete, plikt och lydnad centrala dogmer. Hos eliten är religionen snarare tillväxt och framgång.

I de lokala kyrkorna jag deltar i, handlar syndabekännelser och predikningar ibland om att man är värdefull trots att man inte klarar av den ökande stressen i arbetet. Kyrkan försöker försona lönearbetets krav på lydnad med stressen som uppstår av att lönearbetet blir gudomligt: Lönearbetet förvandlas till ett absolut väsen som lyckas uppnå högre lojalitet än våra medmänniskor som kräver befrielse och solidaritet Ibland får jag rysningar när jag hör mig själv säga: ”Nej, då kan jag inte. Jag jobbar”. Vadå kan? Förmodligen är lögnen främst riktad till mig själv. Jag gör ett val, jag prioriterar. Jag är ingen slav som andra äger. Men jag vill slippa att känna ansvar för mina handlingar och förvandlar lönearbetet till något absolut, och därmed uppfattar jag det inte längre som mitt val.

Så fort maktens gudar korrumperar oss skapas alltid utrymme att bryta vår lydnad och istället skapa rättvisa. Makt lyckas aldrig bli total.


Hos både nationalstaten och lönearbetet blir lydnaden helig. Lydnaden får ett högre värde än rättvisa och solidaritet vilka förvisas till det privata, till fritiden. Denna heliga lydnad smyger sig även in i kristet solidaritetsarbete. I Kristna Fredsrörelsens centrala styrelse har man sedan 1992 lyft upp laglydnad till ett metabeslut, lydnaden har blivit ett styrande principbeslut. Riksorganisationen bestämde att den inte längre skulle vara med och organisera civil olydnad.

Laglydnaden kontrollerar och begränsar föreningens ansvar gentemot krigens offer. Genom sådana principbeslut placeras laglydnaden över det konkreta arbetet med att faktiskt stoppa krig och vapenexport. Visst stödjer man fortfarande individer som gör civil olydnad. Därmed gör Kristna Fredsrörelsen olydnaden privat. Man gör om samma misstag som Gandhi så skarpt kritiserade pacifismen för.

Utrymme för ickevåldsligt motstånd

Denna heliga lydnad hos Kristna Fredsrörelsen och flera centrala kyrkliga organ öppnar alltid upp till motstånd. Motståndet är ofta lokalt. Fast det lokala blir då mer globalt än riksorganisationens nationella arbete. Kristna Fredsrörelsens lokalgrupper i Göteborg och Örebro organiserar under påsken 2006 civil olydnad kring vapentillverkningen. Här deltar också det kristna rättvisenätverket Speak.

Lokala församlingars gästfrihet till flyktingar som gömmer sig är också en olydnad som sätter världen framför nationen. På 60 årsdagen för Hiroshimabomben i augusti var Lövgärdets Missionskyrka med och organiserade en Vin och Fikonträds plantering inne på en vapenfabrik utmanad av profeten Mika: ”Var och en skall sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen skall hota honom” eller henne. Rättegången blir i februari.

Människor – medlemmar eller inte - skapar gång på gång utrymme i kyrkan för befrielse och olydnad. Istället för att bekymra oss alltför mycket över den kyrkliga hierarkins gudar bör vi ägna oss åt att öka detta utrymme. Som Annika Spalde och Pelle Strindlund föreslår i sin bok: Låt ickevåldet bli kyrkans befrielseteologi. Det är vi som bestämmer när kyrkan får inkarnera rättvisa och fred.

Per Herngren

Hammarkullen

Samtala om kristet ickevåld på mailinglistan: smeder-subscribe@yahoogroups.com

Läs mer om Vin och Fikonträdsplanteringen: http://ickevald.net/vineandfigtreeplanters/

Strafföreläggande för Vin & Fikonträdsplantering

Från åklagaren

Strafföreläggande gentemot Per Herngren

Förseelse mot lag 7 och 35§§ (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar. Ni har uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett förbud att fotografera ett skyddsobjekt på Bergfotsgatan i Mölndal 2006-04-14. Om du inte godkänner beslutar åklagaren i de flesta fall om att väcka åtal mot dig i tingsrätten. Straffet är 30 dagsböter.

Till åklagaren

Jag godkänner inte strafföreläggandet och ser fram emot dialogen i en rättegång. Jag hoppas där bevisa att Microwave på Bergfotsgatan i Mölndal regelbundet deltar i seriemord på människor samt i några fall även i massmord. Och jag hoppas bevisa under rättegången att planterandet av vin & fikonträd inne på fabriksområdet var en proaktiv metod att börja omvandla fabriken till något som kan ge liv istället för organiserat dödande av människor.

Vänliga hälsningar

Per Herngren

Angered 2007-01-12

Plogbillsaktion: Clown avrustade vapen silo

En präst och två krigsveteraner hamrade 20 juni en kärnvapensilo obrukbar, vilket kallas för plogbillsaktion eller avrustning. Prästen Carl Kabat, 72 år, har avtjänat ungefär 16 år i fängelse för olika plogbillsaktioner i USA. Han deltog i första plogbillsaktionen i USA 1980 och även i den första i Europa 1983.

Läs mer: http://www.jonahhouse.org/

Skriv till fångarna:

Carl Kabat, Greg Boertje-Obed, Mike Walli - McLean County Jail, P.O. Box 1108, Washburn, North Dakota

Pressmeddelande:

On Tuesday morning, June 20, 2006, a Roman Catholic priest and two war veterans were arrested at a nuclear missile silo in North Dakota after they hammered on the lid and entry hatch. The action effectively took the nuclear weapon off-line. It cannot be used until it is repaired.

Religion som opium eller motstånd

Dialog med Maria Hagberg på Vägval Vänsters göteborgslista

Hej Maria

Jag gillar din analys av kyrkans hierarki. Patriarkala strukturer inom kyrkan legitimerar och befäster motsvarande strukturer i andra system. Själv är jag inte så fokuserad på att förändra hierarkin inom vare sig kyrkan eller nationalstaten. Jag försöker arbeta med att skapa nya system. I dessa försöker vi finslipa systemen genom att fokusera på innovationer, som nya organisationsformer, mötestekniker, och nya motståndsformer som ex proaktivt motstånd istället för protest.

I bästa fall, när vi ibland lyckas skapa något som fungerar, kan andra system som kyrkan, lagen, nationalstaten och den mer laglydiga vänstern plocka innovationer från detta systembyggande. Kanske kan det finnas större möjlighet för reformationer i de gamla systemen om man fokuserar på att bygga nya system, än om man försöker påverka de gamla systemen genom protester.

Hilsen fra Hammarkullen

Per Herngren

Nationalstat och lönearbete som religion

Här är några utdrag ur en längre artikel för tidningen Trots Allt (januari 2006).

Nationalstaten och lönearbetet skulle kunna vara ett par av de ”makter” som hindrar ickevåldsmotsånd från att etablera sig i europa så som det har etablerats i ex USA och under perioder i Indien.

Min kontroversiella tes är att nationalstaten och lönearbetet inte är så absolut i USA som i Europa. Det verkar vara mer självklart att avstå lönearbete i USA för att ägna sig åt engagemang. Och den federala nationen har inte lika självklar ställning där som här i europa. Fler usa-are flyttar nära varandra för att bygga upp alternativa samhällen, vilket gör det lättare att också skapa motståndskommuniteter.

Några förslag på hur man skulle kunna bygga upp motståndsrörelser i Sverige och Europa?

Per

Nationalstat som religion

1762 lanserar Rousseau begreppet civil religion för att beskriva hur staten skapade ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar. Nationen blir en egen religion.

Religionsociologins klassiker Émile Durkheim definierar religion som ett system av ”uppfattningar och praktiker som förenar till en sammanhängande moralisk gemenskap” (Religious Life, 1917). Med Rousseau och Durkheim får vi möjlighet att förstå hur nationalism övergår till religion.

...

De senaste åren har vi sett hur tillväxt alltmer blir ett trossystem. Och hur krig framkallar religiös karisma. Gud definieras, enligt Luther, som den eller det man sätter sin tillit till.

Under feodalismen var pengasamlandet en central motor i ekonomin. Pengar benäms därför redan inom judendom och tidig kristendom som en gud (Mammon).

Under kapitalismens framväxt blir motorn istället vinst, återinvesteringar och tillväxt. De reformerta och lutherska kyrkornas betonande av arbetsplikten får en viktig funktion i denna omsvängning.

Vi ser då två nya religioner växa fram: en folklig och en för eliten. I den folkliga religionen blir tilliten till lönearbete, plikt och lydnad centrala dogmer. Hos eliten är religionen snarare tillväxt och framgång.

...

Lönearbete som absolut väsen

Ibland får jag rysningar när jag hör mig själv säga: ”Nej, då kan jag inte. Jag jobbar”. Vadå kan? Förmodligen är lögnen främst riktad till mig själv. Jag gör ett val, jag prioriterar. Jag är ingen slav som andra äger. Men jag vill slippa känna ansvar för mina handlingar och förvandlar lönearbetet till en absolut gud, och därmed uppfattar jag det inte längre som mitt val. När lönearbetet blir ett absolut väsen uppstår stress. Denna stress kan ses som ett kroppsligt-andligt motstånd.

Lönearbetet förvandlas till ett absolut väsen som lyckas uppnå högre lojalitet än våra systrar och bröder vilka kräver befrielse och solidaritet, inte välgörenhet och fritidsengagemang.

...

Makt kan aldrig bli total

Hos både nationalstaten och lönearbetet blir lydnaden helig. Lydnaden får ett högre värde än rättvisa och solidaritet vilka förvisas till det privata, till fritiden, när vi får tid över. Det har blivit tydligt i flertalet vänster- och folkrörelser. Lydnaden till lagen uppfattas som självklart. Civil olydnad förvisas till individer eller "nya sociala rörelser". Det är som om facket skulle hänvisa strejker till enskilda anställda och smågrupper.

....

Så fort maktens gudar korrumperar oss skapas alltid utrymme att bryta vår lydnad och göra motstånd. Makt blir aldrig total.

...

Tja, ett utdrag ur en längre artikel, några tankar?

Per Herngren

Svenskar planterade träd på brittisk kärnvapenanläggning dömda till fängelse

Fyra veckors fängelse för de två svenskar som planterade vin- och fikonträd på brittisk kärnvapenanläggning

De åtalade dömdes av domstolen i Newbury, England till fyra veckors fängelse. Fängelsestraffet är villkorligt i sex månader.

Sex trädgårdsanläggare gripna för civil olydnad på Ericsson Microwave

Påskplantering av vin- och fikonträd

Bilder från planteringen

På långfredagen greps sex Vin & Fikonträdsplanterare av polis efter att ha anlagt en trädgård på vapenfabriken Ericsson Microwaves område i Mölndal. De planterade en vinplanta vid stängslet, tog sig sedan över detta och fortsatte planteringen av fikonträd och vinstockar på ett grönområde vid ett av Microwaves byggnader. Samtidigt som ett samtal mellan vakt och planterare inleddes, fortsatte vin- och fikonträdsplanteringen.

"Allt gick mycket lugnt till", säger Ulla från Danmark, som tidigare med hammare avrustat engelska stridsflygplan. "Planteringen var början på en dialog mellan oss, vakterna och poliserna" tillägger Annika Spalde.

Polis kom till platsen efter tio minuter, sex planterare greps och en av dem hölls kvar av polisen över natten. Under förhören var polisen intresserad av planterarnas argument för att Ericsson Microwaves vapenexport var olaglig och att planteringen därför blev en plikt, berättar Per Herngren.

"Vi har läst profeten Mikas vision om att var och en ska sitta under sin vinstock och sitt fikonträd, och ingen ska hota honom. Som kristna tror vi att profeternas visioner är något som vi ska börja leva här och nu, och inte passivt invänta" säger Klaus Engell-Nielsen.

"Vinstockar och fikonträd är i Bibeln starka symboler för fred, trygghet, frihet från förtryck. Genom vår plantering vill vi påbörja den omvandling av detta område som vi tror måste ske, från vapenproduktion till ett företag som tillverkar något som ger människor trygghet" säger Annika Spalde.

"Detta är proaktivt motstånd - inte en protestaktion", säger Les Gibbons från England. "Vi säger inte "Nej" eller ber våra ledare att göra jobbet för oss. Vi vill påbörja den förändring som vi vill se och bjuda in andra att vara med."

Deltagit i påskvandring till Bofors

Vin & Fikonträdsplanterarna består av nio personer och arbetar med ickevåld och civil olydnad. Under påskveckan har de deltagit i en ickevåldsträning samt en påskvandring från Örebro till Bofors i Karlskoga som arrangerades av rättvisenätverket Speak, Kristna Freds i Örebro och Göteborg, samt Motståndskommuniteten Fikonträdet. I onsdags bjöd BAE Bofors och SAAB Bofors in hela påskvandringen att plantera vin och fikonträd på deras område i Karlskoga. Tre av deras säkerhetschefer samt informationschefen deltog i planteringen. Efteråt bjöd båda Boforsföretagen på kaffe och bullar.


Kontaktpersoner: Annika Spalde, tel 076-246 1994, (reserv: Per Herngren, tel 070-88 77 211).

Vin & Fikonträdsplanterarna

Ulla Röder, 51, från Danmark, Annika Spalde, 36, från Göteborg, Pelle Strindlund, 34, från Göteborg, Les Gibbons, 47, från England, Per Herngren, 44, från Göteborg, Klaus Engell-Nielsen, 37, från Tidaholm.

Kristna Freds ordförande kritiserar valövervakning

Kristna Freds har tillsammans med andra demokrati och fredsgrupper skickat valövervakare till konfliktområden. Här är en intressant kritik från en av Kristna freds mer spännande ordförande Bernt Jonsson (tidigt åttiotal). PH

Upsala Nya Tidning Tisdag 9 maj 2006

Kristna Freds ordförande uppmanar till vild olydnad

Enskild olydnad leder till kaos

I senaste numret av Fredsnytt finns många spännande tankar av Kristna freds nya ordförande Joakim Wohlfeil. Bland annat tar han upp att nöd bryter lag, och att man måste ingripa när människor kränks.

Men på en punkt skulle hans förslag leda till ett kaotiskt och farligt samhälle:

Han menar: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit väldigt noga med att det är något som jag gjort som enskild.” Som organisation ”kan man inte uppmana folk att bryta lagen”.

Jag tror olydnad eller strejk som enskild är ett undantagsfall som man ska vara mycket försiktig med. Olydnad är ett stort beslut och måste stötas och blötas i organisationer där man kan ta gemensamma beslut.

Precis som att fackföreningar organiserar strejker – vilda strejker är problematiska, måste det vara organisationer och grupper som organiserar, står bakom och tar ansvar för civil olydnad. Rättsfilosofen Rawls har visat att civil olydnad måste bygga på en gemensam moral inte enskilda samveten.

Vild olydnad

Vild olydnad, vilket jag kallar det som Kristna Freds ordförande Joakim Wohlfeil förespråkar är en privatisering av moral och kamp vilket leder till kaos och undergräver byggandet av samhällen med gemensamt ansvar.

En annan farlig följd av Joakims förslag är att han indirekt förespråkar total lydnad hos organisationer (”som rörelse kan man inte …”). En totalisering av lydnaden mot överheten inom folkrörelse-organisationer är lika farligt för samhället som en kapitalism där fackföreningar avskaffat möjligheten att strejka.

Tja, några tankar som start på en dialog

Per Herngren

Möjlig kritik av Fredstjänst i Chiapas och Guatemala

Jag försöker undersöka hur postkolonial kritik kan användas på ickevåld. Här är några ofärdiga funderingarKristna Freds Fredstjänst vilka bl a åkt till Chiapas och Guatemala för att som fredsobservatörer minska risken för våld.

1. Fredstjänst har en uppsättning metoder och tekniker när de åker till Chiapas och Guatemala. Om dessa tekniker inte tränas med intresserade grupper på plats får vi en monopoliserande situation där metoderna att hjälpa genom den skapade klyftan blir onåbar för de lokala aktivisterna. En postkolonial beroende situation skapas.

2. Klyftan eller dualismen skulle kunna reproducera illusionen av två kulturer (vår, deras) och på så sätt stärka kulturrasismen (ett folk är en kultur, ett annat folk är en annan kultur).

3. Man skulle också kunna använda Foucaults analys av seende som maktteknik. Han analyserade bl a panoptikon där de observerade kontrollerade sig själva just för att de kunde vara observerade. Fredsobserverandet som seende skapar hiearki och makten att anpassa sig till den seende, man börjar se på sig själv som sedd av en observerande observatör eller som man börjar se genom observatörens ögon. De sedda producerar dessutom observatören i sitt sätt att se på varandra och kan börja börja se på varandra som offer, objekt, exotiserande etc.

Tja, detta var inte en analys av Fredstjänst utan ett möjligt uppslag som skulle kunna användas för en analys. Fredstjänst tränar säkert en rad tekniker för att motverka sådan här makt. När fungerar dessa? Hur kan de utvecklas? Är de tillräckliga eller behövs det fler? Hur reproducerar motverkande-teknikerna det de försöker motverka?

Per Herngren

Paulus och möjligheten att leva i revolutionärt tillstånd

Jag var på religionsseminarie idag om filosofen Slavoj Zizek. Han jobbar med liknande frågor som Annika Spalde och Pelle Strindlund när de visar på ickevåld som kristen materialism. Materialisten Zizek kritiserar liberalteologin och delar av kyrkan för att den förvandlas från institution till lära och goda tankar. Bara som institutionaliserad kyrka kan den bli revolutionär. Enbart en radikal och god lära leder till kristen fetischism – den blir en kraft som gör att vi orkar fortsätta leva i kapitalismen. (Fetisch är ett föremål med magisk kraft.) Det är istället genom institutionen som kyrkan skapar faktisk förändring.

Zizek lyfter speciellt fram Paulus som möjligheten att leva i ett pågående revolutionärt tillstånd. Paulus ger upp sitt jobb, sin gemenskap och sin lära när han blir kristen. Han blir gång på gång fängslad och använder fångenskapen för att utmana.

En sammanfattning av Zizeks materialistiska teologi:

“One chapter expands on his recent work on Christianity. For Zizek, part of Christianity’s “subversive core” is the idea of Christian love: “the excessive care for the beloved, a ‘biased’ commitment which disturbs the balance” of normal reality. The space for this love is opened up by the believer’s act of “unplugging” from all social ties in order to be completely faithful to Christ. For Zizek, St. Paul’s relativization of all social roles, indicating that the believer does not “belong” to the present order, is a subversive action of refusal. It explains Zizek’s interest in Christianity in the first place: This refusal to identify with the present order is a vital precursor to any attempt at revolutionary change.”

“Within this scheme, conscious free choice does not directly “cause” human action in a straightforward way. Instead, free choice is first of all a negative move of refusal, because only the refusal to continue along in the chain of instinctual reactions opens up space for other possibilities. Far from being the pinnacle of evolution, then, humanity becomes the ultimate anti-adaptive species, with consciousness opening the way for the expenditure of huge amounts of energy on pursuits—such as language, art, and above all, non-procreative sex—that have nothing to do with “survival of the fittest.” Thus, Zizek is proposing a model of human freedom that avoids both pure mechanical determinism and the illusion of pure Promethean self-creation, where humanity creates itself by continually turning the given reality toward surprising new ends. As with his analysis of Christianity, this vision also has a political punch: We are most human when we refuse to act according to a supposed historical necessity or biological laws.”

Från http://www.inthesetimes.com/site/main/article/2625/

Här finns artiklar av Zizek:

http://www.lacan.com/bibliographyzi.htm

Ny blogg om civil olydnad och ickevåld som befrielseteologi

Bloggen reflekterar över motstånd och kristendom. Det blir säkert en speciell betoning på att smida svärd till plogbillar, plantera vin & fikonträd och vad Gandhi kallade det konstruktiva programmet.