Genom att placera Gud eller Kristus i centrum ersätts Gud med Jaget. Min personliga utveckling, min godhet och min frid blir Gud. Mina personliga projekt blir gudar som ersätter och tränger undan Gud.
Eller så centrerar vi Gud så att makten blir Gud. Den gode ledaren, den gode fadern, blir Gud. Gud blir den mäktigaste av mäktiga. Och Gud som mina medmänniskors kamp för befrielse trängs därmed undan.
Jesus och profeter berättar gång på gång hur Gud är själva mötet med de förtryckta och fattiga. De decentrerar Gud istället för att placera Gud i centrum.
Gud är med våra medmänniskor. Gud är den fattige. Gud är solidaritet. Gud sitter i fängelse. Gud bombas. Gud flyr över taggtråd. Gud drunknar med flyktingar som försöker ta sig igenom EUs gränsmurar.
Gud kämpar. Ickevåldslig kamp med våra förtryckta medmänniskor är Gud.
Gud är smärtan i vår nästas ansikte. Vi finner inte Gud i lycka och frid, vi möter Gud i våld, lidande och förtryck. Många konstnärer har målat en korsfäst Jesus med frid och harmoni i blicken. Det är en avgud.
Per Herngren
2015 10 04, version 0.1.1
Tack till Else Blomgrens predikan i Hammarkullen 4 oktober 2015.
söndag, oktober 04, 2015
Decentrerad Gud
(c)
Per Herngren
0
Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
söndag, september 13, 2015
Tro och sociala system: Matteus 6:25-34
Jesus är en tidig sociolog. Han analyserar tro (tillit) som förutsättning för att gudsriket ska fungera. Men hans analys antyder dessutom att tro egentligen är en förutsättning för alla sociala system.
Tappar folk tron på en valuta blir den värdelös. Tappar folk tron på lönearbete så kollapsar det. Tappar medlemmarna tron på sin familj så splittras den. Tappar soldater tron på kriget så desserter de eller skjuter i luften.
Det går inte att ersätta tro med konsekvenskalkyler, kontroll, detaljstyrning, instruktioner, order eller makt. Sociala system klarar sig inte utan tro.
Tilliten till gudsriket kan trängas undan av tillit till andra ordningar eller trygghetsystem. Då blir gudsriket en chimär. Tro kan dock återigen ge liv till gudsriket.
Per Herngren
2015 09 13, version 0.1
"Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga."
(Matteus 6:25-34)
(c)
Per Herngren
0
Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, materialisera
tisdag, september 08, 2015
Flyr man sin nästa för Gud finner man bara sig själv: Gustaf Wingren
Referens
Gustaf Wingren, ”Arbetets mening” i Svensk Teologisk Kvartalskrift (1949), s. 286. Citerat i Bengt Kristensson Uggla, Gustaf Wingren: Människan och teologin (Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 2010), s. 125.
(c)
Per Herngren
0
Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
söndag, september 06, 2015
Metoder för att slippa bli en nästa
Medmänniskan är med i orättvisan för att där bygga rättvisa. Att bli med där orättvisan dominerar är olydnad mot orättvisans ordning. Medmänniska är olydnad mitt i den lydnad som bygger orättvisa.
- Utse en annan aktör som Aktören. Det kan vara regeringen eller individen.
- Kräva att regeringen eller EU eller "ledarna" gör något.
- Förvisa nästa-varande från kyrkan till hjältar och individer.
- Vädja till individens godhet.
- Upphöja enskilda som agerar enskilt till hjältar.
- Upphöja individuell duktighet och radikalitet till kyrkans moral.
- Ignorera de som föreslår att kyrkan ska ingripa där krig, våld och förtryck sker.
- Starta namninsamlingar.
- Göra kyrkliga uttalanden.
- Hålla radikala predikningar.
- Förvandla "individuella" katastrofer till melankoli genom vackra sånger och sorgset tonfall. Genom melankoli överföras fetischistisk kraft från katastrofen till kyrkan.
- Rikta kyrkan mot frid och trygghet, istället för att leva i sårbarhet och osäkerhet.
2015 09 06, version 0.1
(c)
Per Herngren
0
Kommentera!
onsdag, augusti 26, 2015
Rasism, kolonialism, militarism, nationalism i scout
Här är en snabb analys över rasistiska, krigiska och nationalistiska symboler i scoutrörelser. Dessa får (ofta oavsiktligt) funktionen av att legitimera kolonial rasism, krig och nationalism.
Observera att vissa symboler kan vara avskaffade av en del scoutorganisationer. De som är mer historiskt kunniga om scout både historiskt och internationellt får gärna korrigera och hjälpa till med analysen.
Symbol för kolonialt krig och rasism
Uniform med speciell halsduk och hatt som användes i koloniala krig.
Symbol för krig och dödande
Uniformsskjorta, salut, honnör, marschera, utmärkelser/medaljer fästa på skjortans bröstdel.
Symbol för att nationalism och krig hör ihop
Honnör till flagga.
Symbol för nationalism som helighet och egen religion
Stå upp för flaggan
Symbol för att krig och upplysning hör ihop
Namnet scout betecknar en speciell sorts spion som ska skaffa information inför krig och anfall
Symbol för militära hierarki
Utmärkelser och olika hierarkiska grader och beteckningar på både scouter och scoutledarna.
Kamouflage av kolonial och militaristisk symbolik
Göra honör slarvigt, med humor. Införa att det är frivilligt att ha uniform. Ignorera scouternas koloniala och militaristiska historia.
Per Herngren
2015 08 26, version 0.1.2
Referens
Per Herngren, Nationalstaten är religion: Rousseau, 2015.
(c)
Per Herngren
5
Kommentera!
Kategori: makt