Ja, han är verkligen uppstånden & Tomas den förtvivlade

"Kris­tus är uppstånden. Ja, han är verkligen uppstånden. Så hälsade vi ... varandra med denna ryska påskhäls­ning." (citerat från Leif Herngrens blogg)

Om Kristus verkligen är uppstånden. Och ifall det är avgörande för kristen tro. I så fall blir kristen tro begriplig när vi förstår tro som förtröstan och tillit.

Ifall tro istället hade den moderna betydelsen “tro på”, i så fall skulle “verkligen är (uppstånden)” reduceras till “uppfattning att”. Men “verkligen uppstånden” gör sig oberoende av uppfattning. Verkligen är verkligt oberoende av ifall vi uppfattar det eller inte. Världen och kristendomen kan inte reduceras till subjektiv uppfattning, åsikt eller upplevelse. Det verkliga är oberoende av uppfattning och åsikt. (Jovisst, åsikter är också verkliga i sig själv, som åsikter, ingen dualism här inte.)

Därmed handlar kristendom om ifall vi har förtröstan till att Jesus övervinner döden. Förtröstan kan ju inte reduceras till subjektivitet. Vi förtröstar på någon annan, på något annat, på något som vi inte själva har kontroll över. Motsatsen mot tro (förtröstan) blir därmed förtvivlan snarare än den moderna betydelsen som ordet tvivel fått. Tro kan därmed aldrig bli individuell och privat. Tro är förtröstan på något annat än mig själv, mina förmågor, upplevelser, uppfattningar och åsikter.

Därmed blir Tomas tvivlaren snarare Tomas den förtvivlade. Visst, att han personligen ville erfara Kristus föregriper den moderna empirismen. Men i vår tid reduceras Tomas till enbart empirist. Att han behövde personligt erfara Kristus är en del av hans förtvivlan, tilliten håller på och kollapsar. Tillit ställs i berättelsen snarare mot Tomas behov av att personligen ha kontroll, att kontrollera, än mot ett rent överbevisande. Beviskravet får därmed en mer sekundär betydelse än vad den ofta har i våra 'moderna' berättelser om Tomas den förtvivlade.

I modern tid utformas ibland gudstjänster och bön utifrån Tomas krav på att själv få erfara Kristus. Samlingar utformas så man ska få en upplevelse av Kristus, känna på ett speciellt, uppleva frid eller kraft. När detta händer ramlar dessa kyrkor i samma fälla som empirismen: Upplevelsen och erfarandet blir en sann representant för verkligheten, representationen börjar därmed ersätta verkligheten. Världen reduceras till vår upplevelse. Tron blir en upplevelse.

Per Herngren
Påskdagen, 2012-04-08, version 0.1.2

Tack till Leif Herngrens bloggartikel: "Kristus är uppstånden – Ja, han är verkligen uppstånden – Påskdagen".