När kristna kommuniteter producerar individualism

'Community' betyder i engelskan samhälle och gemenskap. Det är något vi gör och är tillsammans. Det är något gemensamt. Gemensamma ansvar, saker, institutioner, traditioner, verksamheter, solidariteter, omsorger, gemensamma liv. Samhällen, communities, värjer sig därmed från det abstrakta mystiska Samhället, vilket snarare är vidskepelse än något faktiskt existerande.

Kommuniteter som Catholic Worker i USA och i Europa försöker praktiskt leva det samhälle de vill ha. Kommuniteter är försök att leva gudsriket. Detta innebär givetvis misstag och misslyckanden. Kommuniteter justerar kontinuerligt sådana misslyckanden genom jämlika samtal, lyssnande, reflektion och genom att förverkliga demokrati.

Demokratin i kommuniteter är mycket inspirerat från demokratisk utveckling hos kväkare, jesuiter och feminister. Kommuniteter i USA bygger vidare på hundratals år av finslipning av omsorg, organisation och demokrati. Varje kommunitet skapar ett regerande. Ett gemensamt regerande, 'community'. Så som när andra organisationer regerar eller misslyckas med att regera. Kommuniteter är i princip jämlika samhällen med exempelvis företag, kommuner, stater och andra organisationer.

När kommuniteter överförs till nutidens Sverige frestas kommuniteterna att förvandlas från samhälle, gemenskap, gudsrike till produktionsapparat för individualism. Kommuniteterna ses i sådana fall inte som kristi kropp, gudsrike och som samhälle utan som stöd för medlemmen, för den enskilde, för individen.

Kommuniteten omvandlas till kraftkälla för att individen ska kunna leva radikalt kristet, eller för att individen ska orka med sitt jobb och sina studier och sin familj. När det initieras radikala verksamheter i sådana kommuniteter belastas verksamheten individen istället för gemenskapen. Kommuniteten tar inte på sig ansvar för hur gudsriket levs. Gudsriket får inte bli 'community', gemensamt. Ansvaret läggs över på individen. Sådana kommuniteter förvandlas till produktionsapparater för dagens hyperindividualism. En individualism där gemenskapen bejakas och hyllas, men där gemenskapen blir till för individen.

Tja, någon som har erfarenhet eller funderingar kring detta?

Per Herngren
2012 06 07, version 0.1

Tack till Lars Edvardsson och Jonas Abel för analyserande samtal kring kommunitetsliv.