tisdag, maj 31, 2011

'Bibeln' som avgudadyrkan

När man tillverkar en bild av Gud eller en text av Gud och sedan gör denna bild eller text helig så skapas avgudadyrkan. Intressant är att bibeln gång på gång värjer sig mot representerandet. Vare sig sanningen eller Gud kan representeras i ett påstående om, eller en bild av.

Gud finner vi i mötet med den förtryckte. Sanningen är inte ett svar utan det vi kämpar med. Vi kan prata om sanna eller falska problem precis som vi kan prata om en sann eller en falsk gud. Men förutom sann eller falsk bör vi lägga till banal. Det vi har svaret på är överspelat och därmed banalt: jorden är rund inte platt. Så vi kan ägna oss åt sanna problem istället, en sann gud, en gud i befrielse. Vilka verktyg och vilken gemenskap behöver vi för att krossa ok, för att smida vapen till plogbillar, för att befria fångna?

2 kommentarer:

Lars sa...

Gud finner vi i mötet med den förtryckte, det må vara sant men vem är då den fångne och förtryckte. Är det kanske fler än de fattiga som är förtryckta, fångna, inte av andra men i sitt eget slutna jag?

Per Herngren sa...

Jo, det har du helt rätt i, Lars!

Jag vet inte varför Jesus och bibelberättelserna inte verkar intressera sig för individuella problem eller självupptagenhet.

En kul idé vore om Jesus tänkte arbetsdelning:
"Ok, Buddhister och Hinduer sysslar med folks självupptagenhet med att bli av med sin egen självupptagenhet. Så vårt fokus blir på makt och rikedomar, och de som faktiskt är fattiga och förtryckta.Befrielsen ska inkarneras i något ni ska kalla för kyrka.Den ska bli kommandet av gudsriket."
"Ok", svarade Markus. "Säger du så, så blir det så."
"Nja", invänder Johannes. "Jag misstänker att en del kommer att försöka förvandla det du förkunnar till individuella lösningar. Men jag är med. Låt oss försöka."