Tron är olydig mot det som är tryggt ordnat. Tron bygger osäker sårbarhet där säkerhet råder. Tron bryter lydnaden mot fridsordningar och lyckoordningar.
2014 06 22, version 0.1.1
Blogg om att tillsammans leva det samhälle vi vill ha. Ickevåld, befrielse, queer, feminism, civil olydnad, teologi och plogbillsaktioner.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, materialisera
I Stora Katekesen från 1529 definierar Martin Luther vad en gud är. Definitionen gör gud till ett användbart teoretiskt begrepp för motstånd, politik och sociologi:
"Vad betyder det att hava en Gud eller vad är Gud?
Svar: en Gud kallas det, som man väntar sig
allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till." (Martin Luther, Den stora katekesen, Första delen.)
Med den definitionen blir lönearbete, ägande, egna hem, kärnfamilj, stat och militärmakt troligen de stora, mäktiga gudarna idag. Revolution eller omvändelse behöver i så fall kämpa med att ersätta dessa etablerade gudar med tilliten till en annan gud.
Revolutionära
politiska ordningar, som ickevåld, feminism, socialism och olika
religioner, kan alltså inte bara bygga andra ordningar. De behöver
dessutom bygga tillit. En tillit som gör att dessa nya ordningar kan ersätta och
tränga undan tron på etablerade gudar som ägande, lönearbete, stat,
kärnfamilj och krigsmakt.
Tvivel blir i en sådan här
politisk teori produktivt. Misslyckanden, självkritik och tvivel är
nödvändiga för att revolutionära ordningar inte ska stagnera. Tilliten
till en annan ordning kräver att den skapar värde. Ett värde som
inte bara i teorin är bättre, utan som i praktiken skapar mer omsorg,
mer jämlikhet och mer rättvis fördelning av makt och resurser.
Revolution och omvändelse blir en ständig kamp mellan gudar.
Per Herngren
2014 05 25, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
På sextio- till åttiotalet var folkrörelserna mer centrerade kring självbestämmande lokalgrupper. Vi kan kalla detta för centrerad kring decentralisering. Centrerad förstås här inte som centralism utan som riktning, vart folkrörelserna vänder sig (Sara Ahmed).
Centrala organ skulle ge lokalgruppernas service och koordinera men inte styra gemensamma samlingar, samt organisera årsmöten. Mycket egen central verksamhet byggdes upp men i många folkrörelser dominerade inte centralismen . Centrala organ var i flera folkrörelser maktmässigt mer som en lokalgrupp.
Sedan försköts makt alltmer från lokalgrupperna till centrala beslutsorgan. Folkrörelserna kom in i centralstyrelsecentralism.
Sedan slutet på nittiotalet har makt förskjutits från centrala organ till anställd personal (Filip Wijkström red). Folkrörelser har gått från lokalgruppscentrering till centralstyrelsecentrering till personalcentrering.
Rekrytering till personal har gått från rekrytering bland medlemmar till rekrytering från andra organisationer och folkrörelser. Det har bildats en personal-folkrörelsesfär utanför, eller snarare mellan, folkrörelserna.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
Här är en intressant text om hur Jesus redan av evangelieförfattarna började förvandlas från revolutionär till mild och fridsam.
Resa Azlan Att tämja en revolutionär
Här är en sammanfattning i slutet av texten:
"De kristna kände också ett behov av att distansera
sig från det revolutionära nit som hade lett till att Jerusalem
raserades. På så sätt fick den äldsta kyrkan en möjlighet att avvärja
det hämndgiriga Roms vrede och kunde rikta sitt evangeliska budskap
främst mot romarna, eftersom den judiska läran inte längre var
accepterad. Därmed inleddes den långa process där Jesus förvandlades
från revolutionär judisk nationalist till en fridsam andlig ledare... Det var en Jesus som romarna kunde godta och faktiskt godtog trehundra år senare".
Reza Aslan (född 1972) är iransk-amerikansk
religionshistoriker och sociolog, och författare till den prisbelönta
boken ”No God but God”, en bok om islam.
Texten är hämtad
ur hans uppmärksammade bok ”Upprorsmakaren – berättelsen om hur Jesus
från Nasaret blev Jesus Kristus” som ges ut på Weyler förlag i maj
(”Zealot. The life and times of Jesus of Nazareth”)
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, materialisera
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, materialisera
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: makt
Kyrkor behöver laglydig aktivism för rättvisa, klimat, och rättigheter för att hindra att dess medlemmar förvandlar dem till befrielsekyrkor. Kampanjer mot förtryck, nätverk för klimatet, riksmöten för miljön, seminarier för jämlikhet, gudstjänster för fred, fungerar ifall det är ensidig laglydnad som flykt från befrielse.
Radikala kristna grupper i rika delar av världen fokuserar gärna på laglydig aktivism. Civil
olydnad används bara undantagsvis vid extremt våld eller förtryck. Psykologen Erich
Fromm vänder på detta. Vill vi ha befrielse och politisk förändring
måste engagemangets fokus ligga på olydnad - inte på laglydig aktivism.
Lydnad och lagligt engagemang blir mer av ett undantag eller ett komplement, enligt Erich Fromm. Visst lydnad behövs. Ifall kristen aktivism bara vore olydig så blir det lika mycket flykt från befrielse som ensidig laglydnad. Lydnad behövs för att bevara normer och ordningar. Ordningar behöver ordnas. Laglydig aktivism hjälper till att justera och få ordning på ordningen. Detta behövs också. Olydnad blir dock huvudfokus för de kommuniteter och kyrkor som vill leva befrielse och förändring, leva gudsriket.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: kurser
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt
I kyrkor och kommuniteter använder radikala kristna gärna bibelord, film och högläsning av olika texter för att sätta igång samtal. Dessa samtal kan dra åt olika håll. I tradition från upplysning, medvetandegörande och gnosticism handlar samtalen gärna om hur deltagarna ska bli medvetna om, och kanske även avslöja, våld, förtryck och olika maktordningar.
Föreställningen är att ökat medvetande om makt och förtryck leder till förändring. Det skulle dock kunna vara så att fokus på medvetandegörande istället är en flykt från befrielse. Den radikale psykoanalytikern Erich Fromm menar att befrielse är olydnad. Men vi dras till att istället fly befrielse in i lydnad.
Befrielseteologi och basgrupper i Latinamerika använder texter, bilder och film på ett möjligen mer befriande sätt än västerländska kyrkors fokus på "medvetandegörande". Samtalen i basgrupper i Latinamerika fokuserar på: Vad har denna text eller denna film med vår situation att göra? Hur intervenerar den här bilden i vårt sammanhang? Hur tvingar filmen oss att ändra på vårt organiserande och på våra samhällen? Vad är det för nya innovationer vi kan utveckla utifrån det här bibelordet? Vad säger den här berättelsen om hur vi kan skapa befrielse?
Motsättningen mellan dessa olika traditioner handlar delvis om hur vi begriper "text". Handlar texter om att läsaren ska förstå meningen bakom dem? Eller handlar texter snarare om att läsa dem som tilltal? Detta ger två motsatta riktningar i texten. Vänder sig texten till oss och intervenerar i våra liv? Eller vänder vi oss mot texten för att förstå en mening som gömmer sig i texten?
Per Herngren
2013 10 20, version 0.1.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
Gästbloggaren Lisa Lottadotter Gerenmark
är diakon i Vårgårda, samt medlem i Motståndskommuniteten Fikonträdet och
plogbillarna och hon är även ageravolontär, bland annat i Sydafrika. Hennes artikel nedan publicerades i Svensk Kyrkotidning 2013.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi
Vissa dynamiker i kyrkors ungdomsverksamhet kan oavsiktligt producera klass- och rasskillnader. Analysen utgår från ungdomsverksamheter som verkar för tolerans och rättigheter.
Mitt förslag för att motverka produktion av klass och ras är att ungdomsverksamheter behöver bli mer politiskt fokuserade på att uppfinna, träna och leva de samhällen vi vill ha. Och på att med ickevåld och civil olydnad intervenera i, och tränga undan, förtryckande maktordningar. Träning i ickevåld, queerande, feminism och demokrati behöver varvas med direkta interventioner i maktordningar.
Lokalt gentemot regionalt och riks
Lokal ungdomsverksamhet kan motverka produktion av skillnad; samtidigt som regions- och riksläger samt kristna musikfestivaler producerar vit medelklass.
Vit medelklass-gravitation
Traditionella konferenser och läger kan ha stark dragningskraft på ungdomar uppväxta i traditionell kyrklig verksamhet. Själva längtan eller dragningskraften efter den "vanliga" kyrkliga gemenskapen kan producera vithet och medelklass. Det gör att det kan vara svårt för nya verksamheter som ickevåldsträning att konkurrera med kyrkans "vanliga" verksamheter.
"Ta hand om" eller organisera
Ungdomsverksamhet som är inriktat på prekariat (föräldrar med osäkra jobb), nysvenskar och låglöneklass fokuserar på att "ta hand om" och "sysselsätta". Medan vit medelklass-ungdom rekryteras till distrikts- och rikskonferenser samt styrelser. Vit medelklass-ungdom tränas på att organisera och styra.
Bruna ungdomar görs till garanter för kyrkors tolerans
Bruna ges speciella uppdrag som ska motverka diskriminering. Det blir "deras" uppgift. Vissa bruna individer lyfts därmed fram som de som gör att kyrkor kan vara stolta över sin antirasism.
Intersektion klass och ras döljer skillnader
Genom att individuellt lyfta fram och välja in bruna medelklassungdomar i regions- och riksstyrelser döljs hur kyrkor är med och producerar ras och klass. (Intersektion är att olika maktordningar korsar och förändrar varandra.)
Pyramidformad maktstruktur
Genom att ungdomsorganisationer fortfarande använder pyramidformad demokratisk maktstruktur blir elitism och klass självproducerande. Lokalt, regionalt och riks görs till urvalsprocesser.
Riks återskapar nationalism
"Riks" återskapar nationalism och nationalstaten inom kyrkan. Rikskonferenser och riksstyrelser producerar nationalism och ger nationalstaten energi och kraft. Detta sker genom att nationalstaten görs till modell för kyrkans organisation.
Fokus på tolerans och rättigheter
Fokus på tolerans och rättigheter riskerar att dölja och legitimera rådande maktordningar i kyrkor. Det behöver ske en förskjutning mot politisk intervention och kreativt uppfinnande av nya ordningar.
I hur stor utsträckning verkar dessa klass och ras-dynamiker i kyrkors verksamhet? Ser ni andra nyanser eller mekanismer som jag missar här? Vilka verktyg har kyrkor använt för att motverka dessa dynamiker? Analysen är inte på långa håll färdig så skriv gärna en kommentar.
Per Herngren
2013 08 14, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, kurser, makt
Diakoner, präster, pastorer och kyrkligt aktiva anger helt olika anledningar när de engagerar sig i civil olydnad och ickevåld.
En del anger att de har en kallelse till olydnad, rättegång och fängelse för att utmana förtryck, våld och statlig överhet.
Andra lyfter fram den decentraliserade arbetsformen med små vängrupper istället för stormöten där folk görs till åhörare. Vissa inspireras av att vängrupper är mer reflekterande och innovativa än instrumentellt verksamhetsinriktade.
Några nämner också de feministiska mötesteknikerna med förslags- och beslutsrundor, maktingripare, tidsunderlättare, stämningsunderlättare etc.
Många har inspirerats av ickevåldsträning och sättet att utveckla olika metoder för direkt ingripande vid våld, rasism, homofobi och härskartekniker. En missionskyrka i Hammarkullen bad några från ickevåldsrörelsen att göra ickevåldsträning till ungdomsverksamhet en gång i veckan. Tanken var att ickevåldsträning skulle kunna bli deras nya tonår eller scout vilka hade varit väldigt aktiva på sjuttiotalet.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, materialisera
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, smida svärd till plogbillar
Kyrkor i nord och väst blir ibland opium för rik, skuldmedveten medelklass snarare än för förtryckta. Det är i så fall en förskjutning av Karl Marx kritik av religionen som folkets opium. Marx såg religion som del av politik och samhälle inte som något bredvid. Hans analys var att på den tiden använde förtryckta religion som smärtstillande medicin för att orka med förtryck och våld.
Många kyrkor idag anpassar sig till medelklass snarare än till förtryckta. Kyrkan blir därmed ett sätt för medelklassens att hantera klass- och samhällsmotsättningar. Gudstjänster utformas med radikala predikningar, böner, sånger och uttalanden om rättvisa, rättigheter och fred. Detta kan få funktionen av smärtstillande medicin för medelklasskyrkor, för de kyrkor som inte har tid eller ork att bryta sin egen lydnad och intervenera i det förtryck och våld mot fattiga som medelklassen är med och reproducerar.
På Marx tid var opium en smärtstillande medicin som i exempelvis Sverige kunde köpas på apoteket. Marx menade att religion var folkets eget sätt att bedöva smärta och lidande från förtryck och våld. Idag bör alltså Marx tal om opium förstås som smärtstillande medicin snarare än som drog.
Per Herngren
2013 06 09, version 0.1
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Det passar inte med civil olydnad just för tillfället.
Det är inte läge för det nu.
Vi har precis fått igång ett bra samtal med politiker.
Vi håller precis på och formulerar ett radikalt uttalande.
Vi har en jättebra kampanj för Palestina på gång.
Vi har en rikskonferens som ska ta upp den frågan.
Vår prioritering just nu är rättigheter, att alla ska få plats i samhället.
Vi tänkte att 'ni' skulle kunna komma och föreläsa om civil olydnad!
Vi har ju ett fint samtal med några som jobbar på ett vapenföretag.
Vi har jättemycket inplanerat framöver.
Kyrkor har fått en undergiven 'läggning'. Underkastelsen ges en enorm attraktionskraft. Den hittar alla möjliga argument för att hellre välja underkastelse och laglydnad än att välja ickevåldsmotstånd och civil olydnad. Själva engagemanget har blivit en ursäkt för undergivenhet.
Ifall ickevåld ska kunna bli en befrielseteologi för kyrkor föreslår jag att kyrkor tränar sig på att switcha, att ibland välja lagliga politiska aktioner och ibland välja civil olydnad och ickevåld. 50-50 kanske?
Per Herngren
2013 06 04, version 0.1
Läggning. Läggning använder jag här nära det engelska begreppet 'orientation'. Hur vi orienterar oss i världen. Sara Ahmed visar att läggning inte är inbyggt. Läggning är hur rummet är orienterat, och hur vi känner oss hemma eller främmande i det rummet.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt, profetisk
Fattiga och förtryckta kallar på oss. Befrielse, civil olydnad och ickevåldsamhällen kallar på oss. Vapen kallar på att bli avrustade. Flyktingar kallar på fristad. Gudsriket kallar på vårt organiserande.
Men skulle denna kallelse kunna vara individuell? Föreställningen om en individuell kallelse avpolitiserar kyrkan. Den ersätter kyrkans politiska kallelse med en dikterande härskargud.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, makt
Förra året blev tre gripna under en pingstmässa på Saab Microwave, världens ungefär femte största vapenföretag när det gäller eldledningssystem. När vi skulle fortsätta traditionen i år på samma företag välkomnade Saab oss att hålla en mässa i en fin skogsglänta. Företaget som nu bytt namn till Saab Electronic Defence Systems visade oss en plats vid en fin skogsglänta ca 50 meter utanför Saabs militärt skyddsklassade område.
Som tack till Saab bestämde sig samordsningsgruppen för pingstmässan att förbjuda alla grupper som deltog på pingstmässan att göra civil olydnad under hela pingsthelgen. Så vi firade möjligen Sveriges första pingstmässa som i sig innebar ett förbud mot civil olydnad.
(c) Per Herngren 0 Kommentera!
Kategori: makt, vin o fikonträd
Överlåtelse är när ens liv kretsar kring en gemenskaps engagemang. Överlåtelse till ett lönearbete och ett arbetslag gör exempelvis kapitalism möjligt. Överlåtelse till en kärnfamilj gör kärnfamiljer möjliga.
Att några överlåter sig till ett calypsoband eller en teatergrupp gör att livemusik och teater existerar. Förr överlät sig många till timmar av tv-tittande. Tv blev det folk pratade om och familjer umgicks kring. Idag gör överlåtelse att facebook skapar världar av umgänge och gemenskap.
Ifall ett par personer överlåter sig till en gemensam verksamhet skapar de dessutom utrymme för andra att få delta och bidra lite. Många verksamheter i kyrkor bygger på att några överlåter sig till dem. Och att andra hjälper till så gott de kan.
(c) Per Herngren 2 Kommentera!
Kategori: befrielseteologi, materialisera, profetisk