fredag, november 22, 2013

Härma inte Jesus

I radikala kommuniteter lanseras ibland att vi ska likna Jesus, göra som Jesus, leva som Jesus, bli som Jesus. Filosofen Gilles Deleuze visar hur Jesus snarare lär oss att göra något annat.

I varje jesusberättelse ingriper Jesus i en maktordning och skapar skillnad. Han är olydig mot en ordning samtidigt som han bygger en helt annan ordning. Det vi som gemenskaper behöver upprepa med Jesus är inte likhet utan skapande av skillnad.

Jesus revolution, gudsriket, genomförs alltså inte genom repetition av likhet utan genom repetition av skillnad.

Kommuniteter och kyrkor behövs för att skapa skillnad. Och därmed tränga undan och ersätta ordningar som bygger likhet och normalitet.

Per Herngren
2013 11 22, version 0.1

Referens

 Gilles Deluze, Difference and Repetition, New York, Columbia University Press, 1994, orginal 1968.

söndag, november 03, 2013

Frid utesluter fred

Fred är sammanflätat med konflikt. Fred är hur konflikter hanteras utan orättvisa, våld eller förtryck. Fred behövs eftersom relationer inte är harmoniska. Harmoni behöver inte fred. När frid och harmoni råder är fred irrelevant. Relationer utan konflikter behöver ingen fred. 

Fred med sig själv. Komma till freds med sig själv är hur jag hanterar tillkortakommande och skuld utan att angripa mig själv, utan att hamna i ångest eller depression. Den lycklige behöver inte fred med sig själv.

Komma till freds med sitt liv är möjligt trots att livet inte alltid varit gott mot en.

Fred i en relation ger utrymme att samarbeta eller hålla ihop även då vi inte är bästisar, även när smekmånaden är över, även när relationen kan vara kämpig.

Fred i en grupp är ett bejakande av att det finns konflikter i gruppen. En grupp som befinner sig i "intimitetens konsensus" (Vi förstår varandra såå! Ååh, vi tänker precis samma!) behöver inte fred.

Fred med sin kyrka är irrelevant för den "nyfrälste". Däremot är det en möjlighet för den som blivit utsatt för en kyrka som gjort en illa, eller som blivit övergiven av sin kyrka.

Fred i samhällen och mellan samhällen skapar utrymme att lösa problem och konflikter utan att ta till ojämlikhet, våld och hot.

Fredshälsningar till varandra har sitt ursprung i "vare fredad". Hälsningen "vandra i fred!" har under årtusenden uttryckt en önskan att den andre inte ska bli rånad och överfallen. Frid hade en gång i tiden betydelsen fredad i motsatt till fredlös. Jämför också med "fristad". Genom förandligande av kyrka och kristendom har frid fått betydelsen harmoni. Frid blir i dessa fall ett sätt att göra kristendomen subjektiv, till subjektiv upplevelse. Frid har i modern tid förvandlats till individuell och subjektiv känsla till skillnad mot fred som är relation.

Bibeln och dess kristendom handlar om rätt vid orätt, ingripa i förtryck och ojämlikhet. Och om att göra sig sårbar inför våld. Om att inte ha kontroll och om att kunna misslyckas. 

Kristendomen och bibeln bryr sig inte så mycket om hur vi ska bli riktigt goda vänner. Eller fortsätta att vara bästisar. Inte heller om hur vi ska uppnå harmoni och frid. 

Kristendomen är inte en religion som intresserar sig för lyckan. Hur du ska lyckas. Kristendomen gör dig inte lycklig. Andra religioner, läror och praktiker ägnar sig åt sådant. När det pratas om frid i kyrkor används det dock alltför ofta som medel för att omvända kristendomen så den blir religion tillägnad harmoni och lycka.

Per Herngren
2013 11 03, version 0.1